Sergej Surovikin

Från Wikipedia
Sergej Surovikin
Född11 oktober 1966 (57 år)
Novosibirsk
Medborgare iRyssland
Utbildad vidRyska federationens väpnade styrkors generalstabsakademi
M.V. Frunze militärhögskola
Omsk taktiske kommandohøyskole
SysselsättningOfficer
Befattning
Commander of the Aerospace Forces (2017–2023)
MakaAnna Surovikina[1]
Barn4
Utmärkelser
Orden för vänskap mellan folken (2010)
Ryska federationens hjälte (2017)
Folkrepubliken Lugansks hjälte (2022)[2]
Tredje graden av Georgsorden (2022)[3]
Medalj för Fäderneslandets förtjänstorden, 1:a graden
Ryska försvarsministeriets militära tapperhetsmedalj av första graden
Tapperhetsmedaljen, Ryska federationen
Jernbanetroppenes medalje for utmerkelser i tjenesten
Ryska försvarsministeriets militära tapperhetsmedalj av andra graden
Medalj "För förstärkande av vapenbrödraskap" (Ryssland)
Medalj "För utmärkt militärtjänst" av andra klass
Militär tapperhetsmedalj, ryska försvarsministeriet
Medalj "för utmärkelse i militärtjänst"
Medal "Army General Khrulyov"
Fjärde graden av Georgsorden
Medalj för deltagande i den militära operationen i Syrien
Medalj "För stridsförtjänst"
Ryska tapperhetsorden
Medalj "för utmärkelse i militärtjänst" av andra graden
Tapperhetsmedaljen, Sovjetunionen
Medalj "För oklanderlig tjänst", tredje graden
Medal "For Distinction in the Protection of the State Borders"
Ryska militärförtjänstorden
Medalj för Fäderneslandets förtjänstorden, 2:a graden
Medalj "För utmärkt militärtjänst" av första klass
Jubileumsmedalj "70 år för Sovjetunionens väpnade styrkor"
Medalj "För utmärkt militärtjänst"
Redigera Wikidata

Sergej Vladimirovitj Surovikin (ryska: Сергей Владимирович Суровикин), född 11 oktober 1966 i Novosibirsk, är en rysk armégeneral.

Sergej Surovikin examinerades 1987 från Omsks högre militärskola och tjänstgjorde därefter i en spetsnaz-enhet i afghansk-sovjetiska kriget i Afghanistan.[4]

I augusti 1991 var han befäl inom en motoriserad infanteridivision. Under Augustikuppen i Sovjetunionen 1991 i Moskva beordrades Surovikin, då kapten, att sätta in sin enhet vid Trädgårdsringen i Moskva för att återställa den konstitutionella ordningen, varvid tre demonstranter vid en gatubarrikad skottskadades eller kördes över och dödades av bandstridsfordon.[5] Efter det att kuppförsöket slagits ned, arresterades Surovikin och satt frihetsberövad under flera månader, innan anklagelserna mot honom lades ned i december 1991[6]Boris Jeltsins initiativ med argumentet att Surovikin enbart lydde order. Han utexaminerade 1995 från Frunze militärakademi i Moskva och ledde därefter en motoriserad infanteribataljon i Tadzjikistan.

Bland senare posteringar märks chefskapet 2010 för den arbetsgrupp som lade grunden för försvarets militärpolis samt som överbefälhavare för Rysslands styrkor i Syrien 2017. Samma år blev han, trots sin bakgrund inom armén, flygvapenchef. Därefter var han under perioden januari–april 2019 åter chef för Rysslands militärkontingent i Syrien.

I juni 2022 blev han befälhavare för den södra ryska armégruppen i Ukraina och den 8 oktober 2022 utnämndes han till överbefälhavare för samtliga militära styrkor i Rysslands invasion av Ukraina.[5] Han efterträdde då Aleksandr Dvornikov, som var överbefälhavare mars–juni 2022,[7] och Gennadij Zjidko, chef för Ryska krigsmaktens direktorat för militära och politiska frågor.[7] Han ersattes på denna post vid årsskiftet 2022/2023 av Jevgenij Nikiforov.[8]

Den 11 januari 2023 meddelade det ryska försvarsministeriet att generalstabschefen Valerij Gerasimov tillträtt som överbefälhavare för den ryska invasionsstyrkan, medan Sergej Surovkin tillsammans med två andra generaler utsågs till biträdande befälhavare.[9] Han kvarstod som chef för flygvapnet fram till augusti 2023 då han blivit ersatt av Viktor Afzalov. Petningen skedde enligt uppgifter som en följd av att han hade gripits för att ha ställt sig på Wagnergruppens sida under Wagnerupproret.[10] Han har sedan dess varit försvunnen.[11]

Sanktioner[redigera | redigera wikitext]

Surovikin upptogs på Europeiska unionens sanktionslista i februari 2022 såsom "ansvarig för att stödja och genomföra aktiviteter och politik vilka undergräver och hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och självständighet".[12]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Sergej Surovikin är gift och har två barn.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The United States Takes Sweeping Actions on the One Year Anniversary of Russia's War Against Ukraine (på engelska), USA:s utrikesdepartement, 24 februari 2023, läs online, läst: 29 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online och läs online, rutube.ru .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.kommersant.ru .[källa från Wikidata]
  4. ^ ”В Екатеринбурге полковник застрелился на учениях на глазах у командования, не выдержав критики” (på ryska). www.newsru.com. News.ru. 22 April 2004. http://www.newsru.com/arch/russia/22apr2004/colonel.html. 
  5. ^ [a b] Russia appoints notorious general to lead Ukraine offensive i The Guardian den 8 oktober 2022
  6. ^ ”Сергей Владимирович Суровикин. Биографическая справка” (på ryska). RIA Novosti. 7 July 2011. https://ria.ru/spravka/20110707/398468102.html. 
  7. ^ [a b] ”General Dvornikov ‘no longer in command’ of Russian Army in Ukraine - CIT”. New Voice of Ukraina på news.yahoo.com. https://news.yahoo.com/general-dvornikov-no-longer-command-155200379.html. Läst 16 juni 2022. 
  8. ^ Russia replaces head of Western invasion group in Ukraine i Jerusalem Post den 1 januari 2023
  9. ^ Valery Gerasimov Replaces Sergey Surovikin as Overall Russian Commander in Ukraine på theatlasnews.co den 11 januari 2023
  10. ^ ”Rysk media: Surovikin sparkad”. SVT Nyheter. 23 augusti 2023. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/rysk-statsmedia-surovikin-sparkad. Läst 31 augusti 2023. 
  11. ^ Nyman, Jenny (31 augusti 2023). ”Han försvann mystiskt efter Wagners uppror”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/abo28a/general-armageddons-forsvunnen-efter-prigozjins-kuppforsok. Läst 31 augusti 2023. 
  12. ^ Council Decision (CFSP) 2022/265 of 23 February 2022 amending Decision 2014/145/CFSP concerning restrictive measures in respect of actions undermining or threatening the territorial integrity, sovereignty and independence of Ukraine, 2022-02-23, http://data.europa.eu/eli/dec/2022/265/oj/eng, läst 8 oktober 2022 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]