Sex- och samlevnadsundervisning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En bild från tidigt 1900-tal som illustrerar problemet med oönskade graviditeter.

Sex- och samlevnad, sexualundervisning, sexualkunskap, sexualupplysning, är undervisning om mänsklig sexualitet, sexuellt umgänge, sexuell anatomi, människans fortplantning, könssjukdomar, preventivmedel, ansvar och rättigheter i sexuella relationer, samlevnad, säkrare sex och andra närliggande ämnen.

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Sexualundervisningen består väsentligen av information om alla aspekter av sexualiteten, vilket kan vara information om och förståelse för reproduktionen (befruktning och fosterutveckling), graviditet, födsel, amning, äktenskap, föräldraskap. Kursplanen kan också innehålla samtal kring personliga aspekter kring sexualiteten, som värderingar, sociala och samhälleliga normer och avvikanden från dem, sexuell läggning, erotik och kärleksliv och aspekter av samlevnad.

Dessutom ingår information om mänskliga kroppen och dess funktioner, mannens och kvinnans anatomi, kroppsliga förändringar under uppväxten och puberteten, metoder för att undvika oönskad graviditet och metoder för att skydda sig mot sexuellt överförbar smitta, speciellt HIV eller AIDS.

Sexualundervisning i världen[redigera | redigera wikitext]

Afrika[redigera | redigera wikitext]

I många afrikanska länder riktar sig sexualundervisningen in sig på att hejda den pågående AIDS-epidemin.[1]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

I Frankrike ingår sexualkunskap i läroplanen sedan 1973. Skolorna har i uppdrag att lära ut 30 till 40 timmar sexualkunskap och dela ut kondomer till åttonde- och niondeklassare. I januari 2000 gick franska myndigheter ut med en stor upplysningskampanj om preventivmedel, riktad till högstadieelever, där man delade ut 5 miljoner informationsbroschyrer samt sände TV- och radioreklam.[2]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har sexualkunskap varit ett obligatoriskt inslag i skolan sedan 1955. Före Lgr 11 lärdes det ofta ut i årskurs 4-6,[3] införlivat i ämnen som biologi och historia. I och med den nya läroplanen är ämnet, numer kallat sex- och samlevnad, obligatoriskt i årskurserna 7-9 men börjar undervisas redan i årskurs 4. Enligt läroplanen skall sex- och samlevnad vara en del av alla ämnen på högstadiet och ämneslärare i samtliga ämnen ska kunna undervisa i det genom kopplingar till sitt ämne. Sex- och samlevnad undervisas oftast i ämnena biologi och historia.[4]

Från 1911 till och med 1938 var upplysning om preventivmedel förbjudet i Sverige enligt den s.k. preventivlagen. Elise Ottesen-Jensens och RFSU:s idoga arbete med sexualupplysning och preventivmedelsförsäljning var en bidragande orsak till lagens upphävande.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Education programme drops HIV infection among African refugees, UN says, UN News Centre (engelska)
  2. ^ Britain: sex education under fire Arkiverad 3 juli 2007 hämtat från the Wayback Machine., UNESCO (engelska)
  3. ^ Kursplan - Biologi, Skolverket
  4. ^ ”Sex och samlevnad - Skolverket”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sex-och-samlevnad. Läst 19 januari 2019. 
  5. ^ Thorgren, Gunilla. Ottar och kärleken