Sex i rymden
Sex i rymden anspelar på människans sexuella aktiviteter i rymdens tyngdlöshet. De flesta aktiviteter är svåra att utföra på grund av Newtons tredje lag. Om paret förblir förbundna med varandra kommer deras rörelser att motverkas enligt lagen. Följaktligen kommer deras verkan inte att ändra deras hastighet om de inte påverkas av ett annat, obundet objekt. Vissa svårigheter kan uppstå på grund av att de driver in i andra föremål. Det kan uppstå kollisioner om paret har en kombinerad hastighet relativt till andra objekt. Befruktning och graviditet i miljöer utanför jorden skulle också kunna vara ett stort problem.[1][2][3][4]
Eftersom NASA sedan 2009 har planerat långsiktiga uppdrag för etablerandet av bosättningar på månen med mål att utforska och kolonisera rymden, har ämnet tagit en respekterad plats i biovetenskapen. År 2006 drog den engelska teoretiska fysikern Stephen Hawking offentligt slutsatsen att den eventuella mänskliga överlevnaden i sig kommer att bero på hur framgångsrikt människan klarar sig i de extrema förhållandena i rymden.[5][6][7]
Fysiologiska problem[redigera | redigera wikitext]
Många fysiologiska förändringar har noterats under rymdfärder, varav många kan påverka sexuella aktiviteter och fortplantningen. Sådana effekter skulle vara ett resultat av faktorer som inkluderar tyngdkraftsförändringar, strålning, buller, vibrationer, isolering, störda dygnsrytmer, stress eller en kombination av dessa faktorer.[8]
Gravitation och mikrogravitation[redigera | redigera wikitext]
Det huvudsakliga problemet vid fortplantningen i rymden anses vara bristen på gravitationsaccelerationen. Livet på jorden, och därmed alla de reproduktiva och ontogenesiska processerna, det vill säga äggets utveckling till människa, för alla existerande arter och deras förfäder, utvecklades under en konstant påverkan av jordens gravitationsfält med 1g. Det är viktigt att studera hur rymdmiljön påverkar de mest kritiska faserna i däggdjurens utvecklingen och fortplantningen samt händelser kring befruktning, embryoutvecklingen, graviditeten, födseln, mognaden efter födseln och föräldraomsorgen.[9] Gravitationen påverkar alla aspekter kring ryggradsutvecklingen, inklusive cellstruktur och funktion, utvecklingen av organsystem och till och med beteenden. Eftersom gravitationen reglerar däggdjurs genuttryck har det betydande konsekvenser för hur framgångsrik fortplantningen har i en utomjordisk miljö.
Studier kring däggdjurens fortplantning i mikrogravitation inkluderar experiment med råttor. Även om fostret utvecklats ordentligt när det utsattes för normal tyngdkraft, saknade råttorna som var uppvuxna i mikrogravitationen förmågan att rätta till sig själva.[10] En annan studie undersökte befruktningen av musembryon i mikrogravitationen. Även om båda grupperna resulterade i friska möss när de hade implanterats vid normal tyngdkraft, konstaterade författarna att befruktningsgraden var lägre för de embryon som befruktades i mikrogravitationen än för dem med normal tyngdkraft.[11] Fram till år 2006 hade inga möss eller råttor utvecklats under mikrogravitation under hela utvecklingscykeln.[12]
2Suit-dräkten[redigera | redigera wikitext]
2Suit-dräkten (alternativt 2-Suit eller twosuit; ungefär "dräkten för två") är ett plagg som är utformat för att kunna ha sex med normal ansträngning i viktlösa miljöer som yttre rymden eller på planeter med låg gravitation.[13] Detta plagg, som uppfunnits av den amerikanska romanförfattaren Vanna Bonta,[2] var ett av ämnena i Sex in Space om de biologiska och emotionella konsekvenserna av mänsklig migration och fortplantning bortom jorden.[13] Dräkten väckte internationella diskussioner i nyheter och politiska debatter som en metafor för den mänskliga koloniseringen av rymden.[14][15]
I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]
Idén om sex i rymden förekommer ofta i science fiction. Arthur C. Clarke hävdade att han var först med detta i sin roman Möte med Rama (1973). Filmer som inkluderar sex i rymden är bland annat Moonraker, Bilskolan - nu lurar vi snuten, Supernova och Cube 2: Hypercube. I romaniseringen av Alien berättar Parker om ett misslyckat "tyngdlöshetssex" för Brett. Svårigheterna som mikrogravitationen medför för mänsklig intimitet diskuterades också i ett anonymt fiktivt "NASA-dokument", där användningen av ett elastiskt bälte och en uppblåsbar tunnel föreslogs som lösningar på dessa problem.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Monks, Keiron (9 april 2012). ”Thrusters on full: Sex in space” (på engelska). Metro (Free Daily News Group). Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110233158/http://metronews.ca/features/race-for-space-countdown/97508/thrusters-on-full-sex-in-space/. Läst 16 maj 2020.
- ^ [a b] Boyle, Alan (24 juli 2020). ”Outer-space sex carries complications” (på engelska). NBCNews. Arkiverad från originalet den 25 april 2015. https://web.archive.org/web/20150425014045/http://www.nbcnews.com/id/14002908#.VXseDflViko. Läst 16 maj 2020.
- ^ Hoek, Caroline (7 april 2012). ”Seks in de ruimte: is het mogelijk?” (på nederländska). Scientias. https://www.scientias.nl/seks-in-de-ruimte-is-het-mogelijk/. Läst 16 maj 2020.
- ^ Monks, Kieron (12 april 2012). ”S’envoyer en l’air dans l’espace” (på franska). Metro. https://journalmetro.com/monde/55550/senvoyer-en-lair-dans-lespace/. Läst 16 maj 2020.
- ^ Hui, Sylvia (13 juni 2006). ”Hawking Says Humans Must Colonize Space” (på engelska). Space.com. Associated Press. Arkiverad från originalet den 11 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080511212820/http://www.space.com/news/060613_ap_hawking_space.html. Läst 16 maj 2020.
- ^ Hui, Sylvia (13 juni 2006). ”Hawking: Humans Must Spread Out in Space” (på engelska). The Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/06/13/AR2006061301185_pf.html. Läst 16 maj 2020.
- ^ Delange, Catherine (20 maj 2012). ”The importance of sex in space” (på engelska). Cosmos. Arkiverad från originalet den 12 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150612185446/http://archive.cosmosmagazine.com/blog/the-importance-sex-space/. Läst 16 maj 2020.
- ^ Jennings, Richard T.; Santy, Patricia A. (1990). ”Reproduction in the Space Environment: Part II. Concerns for Human Reproduction” (på engelska). Obstetrical & Gynecological Survey 45 (1): sid. 7–17. doi:. ISSN 0029-7828. http://journals.lww.com/00006254-199001000-00006. Läst 16 maj 2020.
- ^ Ronca, April E (2003) (på engelska). Advances in Space Biology and Medicine. "9". Elsevier. sid. 217–251. doi:. ISBN 978-0-444-51353-3. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1569257403090099. Läst 16 maj 2020
- ^ B., Fritzsch; L.L., Bruce (oktober 1995). ”Utricular and saccular projections of fetal rats raised in normal gravity and microgravity” (på engelska). NLM Gateway Search. ASGSB Bull. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110809060317/http://gateway.nlm.nih.gov/MeetingAbstracts/ma?f=102222743.html. Läst 16 maj 2020.
- ^ Wakayama, Sayaka; Kawahara, Yumi; Li, Chong; Yamagata, Kazuo; Yuge, Louis; Wakayama, Teruhiko (25 augusti 2009). Sudhansu Kumar Dey. red. ”Detrimental Effects of Microgravity on Mouse Preimplantation Development In Vitro” (på engelska). PLOS ONE (San Francisco: Public Library of Science) 4 (8): sid. e6753. doi:. ISSN 1932-6203. PMID 19707597. PMC: PMC2727478. https://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0006753. Läst 16 maj 2020.
- ^ Crawford-Young, Susan J. (2006). ”Effects of microgravity on cell cytoskeleton and embryogenesis” (på engelska). The International Journal of Developmental Biology 50 (2/3): sid. 183–191. doi:. ISSN 0214-6282. PMID 16479487. http://www.intjdevbiol.com/paper.php?doi=052077sc. Läst 16 maj 2020.
- ^ [a b] ”Vanna Bonta Talks Sex in Space” (på engelska). Femail.com.au. 19 augusti 2012. Arkiverad från originalet den 22 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150322102732/http://www.femail.com.au/vanna-bonta-talks-sex-in-space.htm. Läst 16 maj 2020.
- ^ Ference, Audrey (4 oktober 2012). ”Celebrate Sputnik Day by Thinking About Space Sex” (på engelska). The L Magazine. Arkiverad från originalet den 12 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150612200151/http://www.thelmagazine.com/2012/10/celebrate-sputnik-day-by-thinking-about-space-sex/. Läst 16 maj 2020.
- ^ Schwartz, Marty (16 december 2012). ”1000 Words, 1000 Days: Day 351 – Space-Boinking In The 21st Century!” (på engelska). The Paltry Sapien. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110233101/http://www.thepaltrysapien.com/2012/12/1000-words-1000-days-day-351-space-boinking-in-the-21st-century/. Läst 16 maj 2020.
Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]
- Freitas Jr., Robert (April 1983). ”Sex in Space”. Sexology Today (48): sid. 58–64. http://www.rfreitas.com/Astro/SexxxInSpace.htm.
- Levin, RJ (August 1989). ”Effects of space travel on sexuality and the human reproductive system”. Journal of the British Interplanetary Society 42 (7): sid. 378–82. PMID 11540233.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Adventures in Space, The Zero-G Spot på OUTSIDE Magazine av Michael Behar (engelska)
- Outer-space sex carries complications på MSNBC av Alan Boyle (engelska)
- Pregnancy in Space Seems Possible på Space.com (engelska)
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||