Sexfotingar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sexfotingar
Honungsbi
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djurriket
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Vetenskapligt namn
§ Hexapoda
Auktor Latreille, 1825
Klasser
Hoppstjärt
Hitta fler artiklar om djur med

Sexfotingar (Hexapoda,[1] av grekiska hex, sex, och poda, fot) är en understam till leddjuren. Denna understam innehåller klasserna insekter (Insecta) och urinsekter (Entognatha). Kroppen består av tre delar, huvud, mellankropp och bakkropp. På mellankroppen finns tre par ben, därav namnet sexfotingar.

Sexfotingar har tre kroppsdelar som är uppdelade i en främre huvud, bröstkorg (thorax) och bakre buken. Huvudet är sammansatt av en acron som oftast bär ögonen följd av sex delar, alla tätt sammansvetsade.

Munnen ligger mellan fjärde och femte delen och är täckt av en projektion av den sjätte delen som kallas överläppen (the labrum). Bröstkorgen är sammansatt av tre delar, var en av delarna bär ett par ben. Som typiskt för leddjur som är anpassade till livet på land, består varje ben av fem delar och inte gäldelen (grenen) som återfinns hos andra insekter. Hos de flesta insekter stödjer det andra och tredje bröstkorgssegmentet vingar. Buken består av elva segment i alla insekter (ofta mindre segment i olika insektsarter) men ordningen Protura har tolv och Collembola[2] har endast sex.

Understam[redigera | redigera wikitext]

Insekter[redigera | redigera wikitext]

Insekter (Insecta) är en klass inom leddjuren och utgör den artrikaste djurgruppen bland landdjuren. Det vetenskapliga namnet, Insecta, kommer från latin och betyder "insnörd". Vetenskapen som ägnar sig åt insekter kallas för entomologi och en forskare som studerar insekter kallas för entomolog.

Insekter har existerat i miljontals år och av jordens idag omkring 1,335 miljoner kända djurarter utgör insekterna cirka 0,9 miljoner.[1] De flesta är bevingade och tillhör underklassen Pterygota, men det förekommer också primitiva vinglösa insekter, underklassen Apterygota. Vikten mellan olika arter varierar från omkring 1 mikrogram till 20 gram.[2]

Insekternas artrikedom beror till stor del på deras förmåga att utnyttja och anpassa sig till många olika slags nischer, vilket bland annat underlättats av deras flygfärdighet, fortplantningskapacitet och deras mindre storlek. Att insekter är växelvarma gör dessutom att de inte behöver lika mycket föda som om de hade varit jämnvarma.

Urinsekter[3][redigera | redigera wikitext]

Urinsekter delar egenskaper med insekter som t.ex. anatomin. Skillnaden är att urinsekter har brist på vingar vilket har gett deras släktingar insekterna en evolutionär fördel. Till skillnad från insekter har urinsekter munnar inuti huvudet. Klassen urinsekter innehåller tre ordningar vilka är trevfotingar, larvborstsvansar och hoppstjärtar.   

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hatzihristidis, Teri; Desai, Nikita; Hutchins, Andrew P.. ”A Drosophila-centric view of protein tyrosine phosphatases”. FEBS Letters "589" (9): sid. 951-966. doi:10.1016/j.febslet.2015.03.005. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S001457931500143X. Läst 2015-07-18. 
  2. ^ Giribet, Gonzalo; Edgecombe, Gregory D.; Wheeler, Ward C.. ”Arthropod phylogeny based on eight molecular loci and morphology”. Nature "413" (6852). doi:10.1038/35093097. http://www.nature.com/doifinder/10.1038/35093097. 
  3. ^ ”Urinsekter”. http://species.wikimedia.org/wiki/Special:BookSources/9781405151429.