Sibirien
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Sibirien (olika betydelser).
Sibirien (ryska: Сибирь tr: Sibir ) är ett vidsträckt geografiskt område som utgör större delen av norra Asien. Sibirien avgränsas i väst av Uralbergen, i norr av Norra ishavet, i öst av Stilla havet och Berings hav (enligt en annan uppfattning Verchojanskbergen) och i syd av stäppen och öknarna (främst Gobiöknen) i Kazakstan, Mongoliet och norra Kina, samt i det sistnämnda via floden Amur mot Manchuriet i sydöst. Sibirien är ungefär 13,1 miljoner km² stort, men det bor endast cirka 3 invånare per km² i området. Den största staden är Novosibirsk.
Större delen av Sibirien tillhör i dag Ryssland (varav den administrativa regionen Sibirien upptar större delen, men inte hela). De sydvästligaste delarna tillhör Kazakstan.
Namnets ursprung
Namnet Sibiriens ursprung är omstritt. Vissa anser det härstammar från ett turkiskt språk, där ursprungsordet skulle betyda "det sovande landet". Andra, såsom Pamela Kyle Crossley, professor i historia vid Dartmouth College, menar att det var Ryssland som döpte området efter det kinesiska folkslaget Sibe (Xibe).
Geografi
Sibiriens yta är cirka 13,1 miljoner km². Detta motsvarar 77 procent av hela Ryssland. Skillnaden mellan Sibirien och de västra delarna av Ryssland är enorm, både geografiskt, industriellt och till viss del kulturellt. Endast 10 procent av landet är uppodlat, och majoriteten av dessa agrara områden ligger inom den europeiska delen. Den västsibiriska slätten öster om Uralbergen saknar i stort sett skog[källa behövs], på grund av det moränlandskap som dominerar i området. Vid gränserna mot Kina och Mongoliet sträcker sig massiva bergskedjor, bland annat Altajbergen, Changajbergen samt lilla och stora Hinggan.
Landskapet i Sibirien genomsyras främst av tundra där vegetationen är skral med främst mossor, lavar, gräs och ljungväxter. I de norra delarna råder permafrost vilket innebär en ständig tjäle i jorden. Något som i sig försvårar bebyggelse. Längre söder ut ligger Tajgan, världens största sammanhängande skogsbälte. Detta enorma skogslandskap innehåller främst barrskog.
Floder
Genom Sibirien drar sig mängder av större och mindre floder fram.
Större floder i Sibirien:
- Amur
- Ob
- Lena
- Irtysj
- Erlis
- Jenisej
- Nizjnjaja
- Tunguska
- Angdra
- Taz
- Popigaj
- Angara
- Tym
- Olenek
- Muna
- Aldan
- Maja
- Indigirkafloden
- Janafloden
- Kolymafloden
Sjöar
Ett antal större sjöar ligger eller gränsar till Sibirien, bland andra
Städer
Större städer i Sibirien:
Klimat
Sibiriens klimat är mycket strängt, vilket gör Sibirien till det troligen kallaste av människor bebodda området i världen. Under vintern utvecklas ett mycket mäktigt högtryck över Sibirien, vars kalla vindar strömmar ut över den asiatiska kontinenten. Det är inte ovanligt att temperaturen sjunker till 40-50 minusgrader på vintern, särskilt stränga vintrar är det i inlandet. I den lilla byn Ojmjakon har man uppmätt norra halvklotets lägsta temperatur (–71,2 °C). Somrarna är korta, men på grund av det extremt kontinentala klimatet, relativt varma, och dagstemperaturerna stiger då ofta till över 20 plusgrader. Även i de centrala delarna har temperaturer runt 35 grader uppmäts. Vid ishavskusten håller sig emellertid dygnsmedeltemperaturen under juli runt 4 grader. De varma men korta somrarna räcker på de flesta håll inte till för att ta bort tjälen, och i stora delar av Sibirien råder permafrost. Denna bidrar till att försvåra bebyggelse. När de översta lagren på sommaren tillfälligt tinar upp förvandlas stora arealer till träskmarker. Nederbörden är låg och det mesta faller under sommaren, men på grund av de låga temperaturerna är avdunstningen vanligen mycket låg.
Historia
Människor har funnits i Sibirien i minst 45 000 år[1] Ryssar började kolonisera Sibirien på 1500-talet. År 1639 nådde de fram till Stilla havet.
Administrativa områden
Sibirien är ett mycket stort geografiskt område inom vilket det finns många olika folkslag och regionala diversiteter. Därför har Sibirien flera olika typer av administrativa indelningar. Sibirien delas in i ett antal federala distrikt. Dessa är Sibiriska federala distriktet, Uraliska federala distriktet och Sacha, som är en del av Fjärran österns federala distrikt. Dessa delas i sin tur in i federationssubjekt.
Inom dessa distrikt delas även områdena in andra, mindre administrativa områden, krajer, delrepubliker oblaster och okruger. I Sibirien finns:
- 4 krajer
- 5 delrepubliker:
- 13 oblast:
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2014-07) Motivering: Enligt artikeln som är länkad är inte alla dessa okruger längre, hur formuleras det på bästa sätt? Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Se även
Referenser
Noter
| |||||||||||||||||||||||