Siddhaṃ

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ordet Siddhaṃ med siddhaṃ-skrift

Siddhaṃ (sanskrit सिद्धं "fulländad") är en nordindisk skrift som användes under perioden 6001200 e Kr för att skriva sanskrit. Den härstammar från brāhmī via guptaskriften som också gav upphov till devanāgarī. Siddhaṃ gav i sin tur upphov till de assemesiska, bengaliska och tibetanska skriftsystemen. Det råder viss förvirring kring stavningen: både siddhaṃ och siddhāṃ är vanliga. Skriften är en förfining av den skrift som användes under det indiska Guptaimperiet. Namnet kommer av bruket att skriva orden siddhaṃ eller siddhaṃ rastu 'må där vara fulländning' i toppen av dokument.

Andra namn för skriftsystemet är siddhông (bengali: সিদ্ধং), siḍ·ḍhaṃ (tibetanska: སིད་དྷཾ།), bonji (japanska: 梵字) och xītán wénzi (kinesiska: 悉曇文字).

Historik[redigera | redigera wikitext]

Många av de buddhistiska texter som togs till Kina längs Sidenvägen var skrivna med någon variant av siddhaṃ. Denna fortsatte att utvecklas och olika variationer kan ses över tid och i olika regioner. Ett viktigt användningsområde var att sprida de buddhistiska tantra-texterna. På den tiden ansågs det viktigt att bevara uttalet av mantran och kinesiska tecken var inte lämpliga för att beskriva språkljuden i sanskrit. Detta ledde till ett bibehållande av siddhaṃ i östra Asien. Bruket att skriva med siddhaṃ levde vidare i östra Asien där den tantriska buddhismen kvarstod.

Kūkai införde siddhaṃ i Japan då han återvände från Kina år 806 e Kr där han studerat sanskrit tillsammans med buddhistiska munkar utbildade i Nalanda, inklusive en som kallades Prajñā. Samtidigt med att Kūkai hade lärt sig denna skrift började handels- och pilgrimsvägar över land till Indien att stängas av det växande Abbasidkalifatet.

I Japan praktiseras fortfarande skrivandet av mantran och kopierandet av sutror med siddhaṃ inom de buddhistiska riktningarna Shingon och Tendai samt den synkretistiska sekten Shugendō. I Japan är tecknen kända vid namnet shittan (悉曇) eller bonji (梵字). I den så kallade Taishōutgåvan av Tripiṭaka (så kallad efter tideräkningsperioden Taishō) har siddhaṃ bevarats för de flesta mantran och koreanska buddhister skriver fortfarande de heliga bīja-stavelserna (den mest kända är om) med en modifierad form av siddhaṃ. Ett sentida japanskt påhitt är att skriva japanska slogans på t-shirtar med bonji. Japansk siddhaṃ har utvecklats från den ursprungliga skrift som användes för att skriva sutror och skiljer sig numera något från den forntida skriften.

Siddhaṃ skrivs typiskt med pensel likt de kinesiska tecknen och även med bambupenna. I Japan används en speciell pensel kallad bokuhitsu (朴筆) för siddhaṃ-kalligrafi.

I mitten av 800-talet genomgick Kina ett antal utrensningar av "främmande religioner" vilket gjorde att Japan skars av från sin källa till siddhaṃ-texter. Med tiden kom andra skrifter, i synnerhet devanāgarī, att ersätta siddhaṃ i Indien vilket gjorde Östasien till den enda region där siddhaṃ används.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Siddhaṃ är en abugida då varje bokstav beskriver en stavelse – antingen en vokal eller en konsonant med en medföljande vokal a. Diakritiska tecken används för att ange andra vokaler samt nasalisering (anusvāra) eller aspirering (visarga) av vokaler. Ett särskilt tecken kallat virama kan användas för att för att markera att konsonanten inte följs av någon vokal vilket ibland sker i slutet av ord på sanskrit.

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

!Fristående Translitterering Med Siddham kya.svg (kya) Fristående Translitterering Med Siddham kya.svg (kya)
Siddham a.svg a Siddham kya.svg Siddham aa.svg ā Siddham kyaa.svg
Siddham i.svg i Siddham kyi.svg Siddham ii.svg ī Siddham kyii.svg
Siddham u.svg u Siddham kyu.svg Siddham uu.svg ū Siddham kyuu.svg
Siddham e.svg e Siddham kye.svg Siddham ai.svg ai Siddham kyai.svg
Siddham o.svg o Siddham kyo.svg Siddham au.svg au Siddham kyau.svg
Siddham am.svg aṃ Siddham kyam.svg Siddham ah.svg aḥ Siddham kyah.svg
Siddham ri.svg Siddham kri.svg Siddham rii.svg
Siddham li.svg Siddham lii.svg
Varianter
Siddham aa1.svg ā Siddham i1.svg i Siddham i2.svg i Siddham ii1.svg ī Siddham ii2.svg ī Siddham u1.svg u Siddham uu1.svg ū Siddham o1.svg o Siddham au1.svg au Siddham am1.svg aṃ

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Klusil Nasal Approximant Frikativ
Tonlös Aspirerad Tonande Tonande aspirerad
Glottal Siddham h.svg h
Velar Siddham k.svg k Siddham kh.svg kh Siddham g.svg g Siddham gh.svg gh Siddham ng.svg
Palatal Siddham c.svg c Siddham ch.svg ch Siddham j.svg j Siddham jh.svg jh Siddham ny2.svg ñ Siddham y.svg y Siddham sh1.svg ś
Retroflex Siddham tt.svg Siddham tth.svg ṭh Siddham dd.svg Siddham ddh.svg ḍh Siddham nn.svg Siddham r.svg r Siddham ss.svg
Dental Siddham t.svg t Siddham th.svg th Siddham d.svg d Siddham dh2.svg dh Siddham n.svg n Siddham l.svg l Siddham s.svg s
Bilabial Siddham p.svg p Siddham ph.svg ph Siddham b.svg b Siddham bh.svg bh Siddham m.svg m
Labiodental Siddham v3.svg v
Varianter
Siddham ch1.svg ch Siddham j1.svg j Siddham ny.svg ñ Siddham tt1.svg Siddham tth1.svg ṭh Siddham ddh1.svg ḍh Siddham ddh2.svg ḍh Siddham nn1.svg Siddham nn3.svg Siddham th1.svg th Siddham th2.svg th Siddham dh.svg dh Siddham n2.svg n Siddham m1.svg m Siddham sh.svg ś Siddham sh2.svg ś Siddham v.svg v

Datoranvändning[redigera | redigera wikitext]

Siddhaṃ skrivs fortfarande till största delen för hand. Vissa ansträngningar har gjorts för att skapa datortypsnitt men hittills har inget av dessa kunnat återge samtliga de ligaturer som används för siddhaṃ. Ett betydande bidrag kommer från Chinese Buddhist Electronic Texts Association som skapat ett typsnitt för sin elektroniska version av Taishō Tripiṭaka. Mjukvaran Mojikyo innehåller typsnitt för siddhaṃ.

En inmatningsmetod kallad SiddhaṃKey har tagits fram men den har vissa begränsningar.

Unicode[redigera | redigera wikitext]

Siddhaṃ ingår i Unicode-standarden från och med version 7.0 som släpptes i juni 2014 och ryms i blocket U+11580–U+115FF.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stevens, John . Sacred Calligraphy of the East. (Boston: Shambala, 1995)
  • YAMASAKI, Taikō. Shingon: Japanese Esoteric Buddhism. (Fresno: Shingon Buddhist International Institute, 1988)
  • Bonji Taikan (梵字大鑑). (Tōkyō: Meicho Fukyūkai, 1983)


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia