Sigge Fürst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sigge Fürst
Sigge Fürst, ca 1940-1950-tal.
Sigge Fürst, ca 1940-1950-tal.
Född Sigurd Fürst
3 november 1905[1]
Johannes församling, Stockholm, Sverige[1]
Död 11 juni 1984 (78 år)[1]
Danderyd, Sverige[1]
Aktiva år 1928–1981
Maka Ingrid Wallin (1935–1984)
IMDb SFDb

Karl Sigurd Tore "Sigge" Fürst, född 3 november 1905 i Johannes församling i Stockholm, död 11 juni 1984 i Danderyds församling,[1] var en svensk skådespelare, sångare, underhållare och programledare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen 1925, och Polisskolan i Stockholm 1925–1927, arbetade han 1927–1930 som polis i Stockholm,[2] och spelade senare polis i flera filmer. Han var den enda skådespelare som var med i alla tre filmerna om Kalle Blomkvist från 1940- och 1950-talen, där han spelade konstapel Björk.

Fürst började 1930Oscarsteatern i Stockholm, som då drevs av Pauline Brunius och Gösta Ekman d.ä. Under 1930-talet spelade han revy på Folkets hus-teatern i Stockholm. Han turnerade i folkparkerna från mitten av 1930-talet och mer än 30 år framåt. Han var en mycket uppskattad sångare och gav ut en lång rad grammofonskivor, bland annat Samling vid pumpen, Stadsbudsvisan och Vi har skjutit en gök.

Han var programledare för det mycket uppskattade radioprogrammet Frukostklubben under hela programmets sändningstid (1946–1949 och 1955–1978). Han medverkade i många filmer och TV-program, till exempel Sigges cirkus 1956–1959,[3] men var framför allt scenartist.

Från 1940-talet var Fürst anställd på flera av Stockholms privatteatrar – under en lång period på Intima teatern, där han bland annat medverkade i en av Sveriges mesta långkörare, Thehuset Augustimånen, med över 500 föreställningar. Han hade en av huvudrollerna i Tolv edsvurna män.

Fürst anställdes vid Dramaten i början 1960-talet av Ingmar Bergman. Där spelade han skiftande karaktärsroller, bland andra Puntila i Bertolt Brechts pjäs Puntila och hans dräng Matti mot Thommy Berggren. Ibland var han tjänstledig från Dramaten och återkom till Oscarsteatern, där han spelade mot Jarl Kulle i My Fair Lady och Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig. 1979 spelade han den gamle miljonären, Daddy Warbucks, mot bland andra Pernilla Wahlgren i musikalen AnnieFolkan.

Sigge Fürst stod på scenen som Bamsefar i Klas Klättermus några månader före sin bortgång 1984. Han avled i lungcancer. Han är begravd på Danderyds kyrkogård.[4]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Sigge Fürst var gift med Ingrid Wallin från 1935 och är far till Lena Fürst, Lennart Fürst och Håkan Fürst. Han var bror till idrottaren Karl-Erik Fürst som bland annat vann SM-guld i ishockey med AIK 1934.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1930 Chauffören Farmors revolution
Jens Locher
Pauline Brunius Oscarsteatern[5]
Nils i Söderby Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[6]
1931 Anständighetens vällust
Luigi Pirandello
Anders de Wahl Turné[7]
Sjörövare Peter Pan
J.M. Barrie
Palle Brunius Oscarsteatern[8]
1932 Den farliga vägen
A.A. Milne
Anders de Wahl Turné[9][10]
1933 Medverkande Folkets gröna ängar, revy
Åke Söderblom, Herr Dardanell, Sten Axelson, Gösta Chatham
Ragnar Klange Folkets hus teater[11]
1936 Medverkande Heja folket, revy
Harry Iseborg och Nisse Berggren
Ragnar Klange Folkets hus teater[12]
65, 66 och jag
Axel Frische
Ragnar Klange Folkets hus teater[13]
1937 Schmith Här kommer jag
Axel Frische och Fleming Lynge
Ragnar Klange Folkets hus teater[14]
1940 Hatten av för folket Folkets hus teater
1942 Blåjackor Leif Amble-Naess Oscarsteatern
1944 Jonathan Brewster Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Hasse Ekman Oscarsteatern[15]
1946 Gangstern Behärska dig kvinna
Stanley Lupino och Edward Horans
Johan Jacobsen Chinateatern[16]
1947 Löfgren Krigsmans erinran
Herbert Grevenius
Henrik Dyfverman Blancheteatern[17]
Lorden från gränden
Noel Gay och L. Arthur Rose
Nils Poppe Södra Teatern[18]
1948 Medverkande Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma
Douglas Håge Södra Teatern[19]
1949 Göran Klerck De fem fåglarna
Staffan Tjerneld
Björn Berglund Blancheteatern[20]
Sitting Bull Annie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[21]
1952 George Brackett South Pacific
Richard Rodgers, Oscar Hammerstein och Joshua Logan
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[22]
1953 Den förstenade skogen Hasse Ekman Intiman
1954 Överste Purdy Thehuset Augustimånen
John Patrick
Stig Olin Intiman[23]
Hjärtats dårar Eva Sköld Intiman
1955 Ninotchka Sven Lindberg Intiman
1957 Anne Franks dagbok Olof Molander Intiman
1958 Gottwolf Kleminger Funny Boy, revy
Hasse Ekman och Povel Ramel
Hasse Ekman Idéonteatern
1959 Rektor Kuno Lundin Doktor Kotte slår till eller Siv Olson
Hans Alfredson och Tage Danielsson
Per Edström Idéonteatern[24]
1961 Det är aldrig för sent Åke Falck Intiman
1963 Charles Paumelle,
Victors far
Victor eller När barnen tar makten
Roger Vitrac
Mimi Pollak Dramaten
SS-man Müller Svejk i andra världskriget
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
Lockit
En skådespelare
Tiggarens opera
John Gay
Per-Axel Branner Dramaten
1964 Regissören Vår lilla stad Stig Torsslow Dramaten
J. B. Biggley Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig
Frank Loesser, Abe Burrows, Jack Weinstock och Willie Gilbert
Folke Abenius Oscarsteatern[25][26]
Bamsefar Klas Klättermus Jackie Söderman Dramaten
1965 Kung Ignacy Yvonne, prinsessa av Bourgogne
Witold Gombrowicz
Alf Sjöberg Dramaten
1966 Puntila Herr Puntila och hans dräng Matti
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
Boger Rannsakningen Ingmar Bergman Dramaten
Å, vilken härlig fred! Hans Alfredson Dramaten
Alain Hustruskolan
Molière
Ingmar Bergman Dramaten
Lysidas Kritiken över Hustruskolan
Molière
Ingmar Bergman Dramaten
1967 Farbrodern Din stund på jorden Bengt Lagerkvist Dramaten
Agamemnon Troilus och Cressida Alf Sjöberg Dramaten
1968 Cyril Poges Purpurdamm Bo Widerberg Dramaten
Carlos Homenides de Histangua Leva loppan Mimi Pollak Dramaten
Bernardino Sommarnöjet Ralf Långbacka Dramaten
Alice i Underlandet Staffan Roos Dramaten
Béralde, Argans bror Den inbillningssjuke
Molière
Stig Torsslow Dramaten
1969 Kaptenen Woyzeck Ingmar Bergman Dramaten
Krause Katten i gettot Frank Sundström Dramaten
1970 Rauch Kasimir och Karoline Mimi Pollak Dramaten
Oronte Misantropen
Molière
Frank Sundström Dramaten
Doktor Rance Vad betjänten såg Frank Sundström Dramaten
1971 Senator Logan Indianer Lars Göran Carlson Dramaten
Joakim Vaudeville Modern
Stanislaw Ignacy Witkiewicz
Alf Sjöberg Dramaten
1972 Grosshandlare Lexow
August von Hartmansdorf
Oskuld och arsenik Barbro Larsson Dramaten
Bäste vännen Slutet Frank Sundström Dramaten
Kyrkoherden Don Quijote Jan-Olof Strandberg Dramaten
Schnurrer och Professor Autenrieth Hölderlin Lars Göran Carlson Dramaten
1973 Herman Pamp Pampen Yngve Gamlin Dramaten
Max Harkaway Mondäna kretsar Mimi Pollak Dramaten
1974 Polonius Hamlet
William Shakespeare
Lars Göran Carlson Dramaten
1976 Wilhelm Giesecke Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Jackie Söderman Oscarsteatern[27]
1977 Överste Pickering My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner
Henny Mürer Oscarsteatern[28]
1979 Oliver Warbucks Annie
Charles Strouse, Thomas Meehan och Martin Charnin
Stig Olin Folkan[29]
1980 Basil Basilowitsch Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky
Ivo Cramér Oscarsteatern[30]
1983 Bamsefar Klas Klättermus Jackie Söderman Dramaten

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1940 Café Glada Änkan
Ernst Berge Vanadislundens friluftsteater[31]
1941 Solvallakungen
Ernst Berge Vanadislundens friluftsteater[32]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Fürst, Karl Sigurd Tore
  2. ^ Fürst, K Sigge T i Vem är vem?, Stor-Stockholm, sid 425, 1962
  3. ^ Sigge Fürst i Nationalencyklopedin
  4. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.31 ISBN 91-973128-2-7
  5. ^ Teater, Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 september 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-05/240/13. Läst 11 maj 2016. 
  6. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  7. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 98. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  8. ^ Teater Musik Film: 'Peter Pan'”. Dagens Nyheter: s. 4. 17 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-17/343/16. Läst 7 januari 2016. 
  9. ^ Teater Musik Film: Glad höst i landsorten”. Dagens Nyheter: s. 8. 30 augusti 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-08-30/235/8. Läst 11 maj 2016. 
  10. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 124. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  11. ^ Torsten Flodén (2 januari 1933). ”Söndagens revypremiärer: Gott humör på Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  12. ^ Ivar Norberg (2 januari 1936). ”Folkets hus teater: 'Heja, Folket!'”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  13. ^ Glad militärfars på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 18. 4 oktober 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016. 
  14. ^ Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 oktober 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-02/267/10. Läst 10 februari 2016. 
  15. ^ Sten af Geijerstam (6 april 1944). ”'Arsenik och gamla spetsar' åter på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-06/94/10. Läst 12 maj 2016. 
  16. ^ C.B-n (13 september 1946). ”Musical comedy på China”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-13/249/12. Läst 30 augusti 2015. 
  17. ^ ”Krigsmans erinran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22235&pos=143. Läst 24 april 2016. 
  18. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 144. Libris 8081302 
  19. ^ Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016. 
  20. ^ ”De fem fåglarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22241&pos=149. Läst 24 april 2016. 
  21. ^ ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015. 
  22. ^ ”South Pacific”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25008&pos=141. Läst 11 juni 2015. 
  23. ^ Thehuset Augustimånen”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-15/250/14. Läst 22 augusti 2015. 
  24. ^ S B-l (29 december Teateråret 1959). ”Idéon presenterar 'Siv Olson'”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-12-29/352/12. Läst 7 februari 2016. 
  25. ^ ”Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25049&pos=76. Läst 26 juni 2015. 
  26. ^ Barbro Hähnel (25 september 1964). ”Senap istället för sirap på Oscars tuffa musical”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-09-25/261/20. Läst 31 augusti 2015. 
  27. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24828&pos=166. Läst 12 juni 2015. 
  28. ^ Marcus Boldemann (24 september 1977). ”'My Fair Lady' på Oscars: Ladyn lever än”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1977-09-24/260/20. Läst 22 augusti 2015. 
  29. ^ Marcus Boldemann (14 september 1979). ”Kavata barn - förljugen värld”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-09-14/250/23. Läst 20 augusti 2015. 
  30. ^ ”Greven av Luxemburg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24804&pos=65. Läst 26 juni 2015. 
  31. ^ Jerome (9 juni 1940). ”Teater Musik Film: Vanadislunden: 'Café Glada Änkan'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-06-09/155/9. Läst 26 januari 2016. 
  32. ^ Jerome (8 juni 1941). ”Vanadislunden: 'Solvallakungen'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-08/152/10. Läst 30 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]