Sigismund av Ungern

Målning av Albrecht Dürer

Sigismund, född 14 eller 15 februari 1368, död 9 december 1437, av huset Luxemburg, var kurfurste av Brandenburg 1378-88 och 1411-15, kung av Ungern från 1387, romersk kung från 1411, kung av Böhmen från 1419, kung av Lombardiet från 1431 samt tysk-romersk kejsare från 1433 till sin död.

Sigismund var son till Karl IV och hans fjärde hustru Elisabeth av Pommern. 1393 deltog han i ett uppror för att beröva sin halvbror Wencel IV makten i Tysk-Romerska riket. År 1408 grundade han Drakens orden.

Elisabeth var unionskungen Erik av Pommerns faster, de två var alltså kusiner. Efter kriget mellan Holstein och Danmark fick Sigismund döma i frågan om hertigdömet Slesvigs status. Sigismunds dom föll under kyrkomötet i Konstanz 1415 och var att grevarna av Holstein saknade rätt till Schleswig, eftersom de i egenskap av länsherrar satt sig upp mot sin kung. Efter ytterligare flera års krig fick Sigismund åter fälla domslut i juni 1424. Åter förklarades grevarna av Holstein sakna all rätt till Schleswig. I sin tacksamhet över domslutet vallfärdade kung Erik till Den heliga gravens kyrka i Jerusalem.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sigismund av Ungern.
  Bilder & media

Företrädare: Wenzel IV av Böhmen	Kurfurste av Brandenburg 1378-1388	Efterträdare: Jobst av Mähren
Företrädare: Maria av Ungern	Ungerns regent 1387-1437	Efterträdare: Albrekt II av Tyskland
Företrädare: Jobst av Mähren	Kurfurste av Brandenburg 1411-1415	Efterträdare: Fredrik I av Brandenburg
Företrädare: Wencel IV	Böhmens regent 1419-1437	Efterträdare: Albrekt II av Tyskland
Företrädare: Karl IV	Tysk-romersk kejsare 1433–1437	Efterträdare: Fredrik III