Signe Bergman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Signe Bergman
Signe Bergman.jpg
FöddSigne Wilhelmina Ulrika Bergman
10 april 1869[1][2][3]
Hedvig Eleonora församling[1][2][4], Sverige
Död9 maj 1960 (91 år)
Oscars församling[1][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
NationalitetSvensk
MedborgarskapSverige[6][7]
SysselsättningKvinnosakspolitiker, redaktör[8], rösträttsaktivist, kassör[7]
Befattning
Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[7]
Ordförande för landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1914–1917)
Politiskt parti
Frisinnade landsföreningen
FöräldrarJohan Wilhelm Bergman[4][9][10]
Redigera Wikidata

Signe Wilhelmina Ulrika Bergman född 10 april 1869 i Stockholm, död 9 maj 1960[11], var en svensk feminist. Hon var en av de ledande medlemmarna i den svenska organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och dess ordförande 1914–1917 samt representerade Sverige i International Woman Suffrage Alliance 1909–1920 och var med och organiserade rösträttskongressen i Stockholm 1911. Hon var även aktiv i kvinnorättsorganisationen Frisinnade kvinnor och i det politiska partiet Frisinnade landsföreningen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Signe Bergman tillhörde en ämbetsmannafamilj i Stockholm. Hon arbetade en del år i Storbritannien, där hon studerade engelska, tyska och franska. Hon bland annat i sin kusin Martina Bergman-Österbergs gymnastikinstitut och som assistent till en forskare på British Museum. Hon antas ha tagit intryck av de brittiska suffragetterna. Hon blev kassör i Sveriges allmänna hypoteksbank från 1907 till sin pensionering och redaktör för tidningen Rösträtt för kvinnor. Hon bodde ensam i en våning, vilket ansågs opassande för en kvinna. I en intervju i Iduns specialnummer om den internationella kvinnokongressen förklarade hon varför hon hade blivit medlem i rösträttsrörelsen: ”Det var Carl Lindhagens andra motion om rösträtt för kvinnor som utsattes för hån och bara sablades ned. Det var ju för vår skull han strävade, skulle då inte kvinnor som jag ställa upp?”.

Bergman gick med i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1905 och var styrelseledamot i organisationens Stockholmsavdelning 1906–1914. År 1911 var Bergman med och organiserade den internationella rösträttskongressen i Stockholm, som blev en stor framgång och brukar kallas den svenska rösträttsrörelsens största triumf. Samma år avgick Lydia Wahlström som ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, möjligen på grund av att rörelsen vid denna tid uppmanade till röstbojkott av politiker som var emot kvinnlig rösträtt, något som stötte den högerorienterade Wahlström. Anna Whitlock tog över platsen som ordförande som en tillfällighetslösning för att den infekterade situationen skulle kunna lugna ned sig innan Bergman kunde tillträda 1914. Bergman var formellt ordförande endast 1914–1917 men i realiteten uppfattades hon som den svenska rösträttsrörelsens ledare bland såväl medlemmar som i pressen redan från början. I media karikerades som ”rösträttsgeneralen” och framställdes som rörelsens ledare även när hon formellt inte var dess ordförande. Hon tillhörde huvudsektionens styrelseledamöter och beskrivs som den dominerande och som hjärnan bakom dess insamlingar, möten och aktiviteter. Bergman avgick som ordförande för 1917 efter att en motion om kvinnlig rösträtt hade röstats ned i riksdagen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stig Hadenius, Torbjörn Nilsson & Gunnar Åselius (1996). Sveriges historia. Borås: Bonnier Albs. ISBN 91-34-51857-6.
  • Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
  • Barbro Hedvall (2011). Susanna Eriksson Lundqvist. red. Vår rättmätiga plats. Om kvinnornas kamp för rösträtt.. Förlag Bonnier. ISBN 978-91-7424-119-8 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18690410-082 Bergman, Signe Vilhelmina Ulrika, läst: 16 april 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0006/C I/25 (1867-1869), bildid: 00012302_00186, födelse- och dopbok, s. 150, läs onlineläs online, läst: 16 april 2018, ”183,April,10,,1,Signe Wilhelmina Ulrika.....Häradshöfding Johan Victor Bergman o h.h. Gunilda Carolina f. Hultbring, No18 Greffgatan...25”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Signe Wilhelmina Ulrika Bergman 1869-04-10 — 1960-05-09 Rösträttskvinna, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: SigneBergman, läst: 12 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Signe Vilhelmina Ulrika, f. 1869 i Stockholm, läs onlineläs online, läst: 16 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bergman, SIGNE VILHELMINA ULRIKA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 april 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Årsberättelser för Landsföreningen och Lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908, Oskar Eklunds boktryckeri, 1909, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, omnämnd som: Signe Wilhelmina Ulrika, f. 1869 i Stockholm, läs onlineläs online, läst: 16 april 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Bergman, Signe Vilhelmina Ulrika, f. 1869 i Hedvig Eleonora Stockholms stad, Kontorsbiträde, läs onlineläs online, läst: 16 april 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ Sveriges dödbok 1901–2013, (CD), Sveriges Släktforskarförbund

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]