Sigrid Eklöf-Trobäck

Från Wikipedia
Sigrid Eklöf-Trobäck
Som Glada änkan på Hippodromen i Malmö. Foto i Hvar 8 Dag 1907
Som Glada änkanHippodromen i Malmö. Foto i Hvar 8 Dag 1907
FöddSigrid Eklöf
14 maj 1873
Stockholm
Död19 juni 1948 (75 år)
Täby
Andra namnSigrid Eklöf
MakeOtto Trobäck (1903-1913)

Sigrid Evelina Eklöf-Trobäck, född 14 maj 1873 i Stockholm, död 19 juni 1948 i Täby[1], var en svensk operettsångerska (sopran) och teaterdirektör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eklöf kom redan som nioåring till Stockholmsoperans balettskola, där hon stannade i sex år. Som sextonårig fick hon engagemang vid Wilhelm Rydbergs teatersällskap och därmed började ett turnéliv som kom att vara livet ut. Karriären fortsatte med engagemang hos Axel Collijn 1890, Axel Bosin 1891, Vasateatern 1892-1895. Hösten 1895 kom hon till Mauriz Fröbergs operettsällskap, där hon spelade Fiametta i Boccaccio och Adèle i Läderlappen. Under 1896-1900 spelade hon på Eldorado i Kristiania och 1900-1902 hos Emil Lindén. Hon återvände för en tid till Kristiania för att sedan 1903-1904 få en anställning vid Albert Ranfts sällskap och 1907-1909 hos Anton Salmson.

Hösten 1909 startade Eklöf ett eget opera- och operettsällskap. Efter kontakter med Folkparkernas centralorganisation blev hon ledare för deras första egna operettproduktion 1918. Det blev starten för Centraloperetten, där Eklöf-Trobäck var chef för olika avdelningar under 1920- och 1930-talen. Hon arrangerade egna turnéer i folkparkerna fram till 1943.

Hon var 1903–1912 gift med musikdirektör Otto Trobäck (1872–1938).

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1893 Kinesiskan, mekanisk docka Dockféen
Josef Bayer
Vasateatern[2]
1907 Medverkande Den förgyllda lergöken, revy
Emil Norlander
Kristallsalongen[3]
1902 Fritz Primadonnan
Charles Weinberger, Bernhard Buchbinder och Josef Wattke
Olympiateatern[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-15/8556a/3. Läst 5 mars 2016. 
  3. ^ ”Teater, konst, litteratur'”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  4. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 oktober 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-10-23/11692A/2. Läst 4 augusti 2019. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]