Sigrid Undset

Från Wikipedia
Version från den 23 november 2017 kl. 18.35 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.6.1))
Sigrid Undset Nobelpristagare i litteratur 1928
Sigrid Undset 1928. Foto: Aage Remfeldt.
Sigrid Undset 1928. Foto: Aage Remfeldt.
Född20 maj 1882
Kalundborg i Danmark
Död10 juni 1949 (67 år)
Lillehammer i Norge
YrkeFörfattare
NationalitetNorsk Norge
SpråkNorska
Verksam1907–1949
GenrerProsa
Litterära rörelserNyrealism
PriserNobelpriset i litteratur 1928
Make/makaAnders Castus Svarstad
SläktingarIngvald Undset
Sida på WikisourceFörfattare:Sigrid Undset

Sigrid Undset, född 20 maj 1882 i Kalundborg i Danmark, död 10 juni 1949 i Lillehammer i Norge, var en norsk författare. Hon mottog Nobelpriset i litteratur 1928. Hon var dotter till den norske arkeologen Ingvald Undset och dennes danska hustru Anne Charlotte Gyth.

Biografi

Liv och författarskap

Familjen flyttade till Norge när Sigrid var fem år. Sigrid och hennes två systrar växte upp i Kristiania. Hon hade ett nära förhållande till sin far. Redan när hon var liten hade fadern introducerat henne till sin arkeologivärld. Hon insöp allt han berättade om och kunde återge både handling, namn och platser. Familjen flyttade ofta. Fadern dog när Sigrid var elva år, något hon senare skrev om i boken Elleve år. Efter skolgång och handelsskola arbetade Sigrid Undset på kontor i en tioårsperiod, från 17 till 27 års ålder. Hon började skriva under nätterna och höll sig vaken med kaffe och cigaretter. Därefter debuterade hon som författare. Undset gifte sig sommaren 1912 med målaren Anders Castus Svarstad. Sigrid Undset anses vara den norska nyrealismens största författare. Internationellt är hon ojämförligt mycket mer känd för sina historiska romaner. Hon mottog nobelpriset i litteratur 1928. I oktober 1924 konverterade hon till katolicismen. Strax före detta skiljde hon sig från Svarstad. Hon inträdde 1928 som tertiar i dominikanorden, och var därvid knuten till dominikansystrarnas Katarina-konvent i Oslo. Hon var nazistmotståndare och bodde under andra världskriget i USA.

Unga år, samtidsskildringar

Sigrid Undset skrev 33 böcker och ett hundratal artiklar. Hon anträdde sin författarbana 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie. Historien handlar om ett problemfyllt äktenskap. Året därpå kom novellsamlingen Den lykkelige alder ut, den skildrar olyckligt lottade och hemlösa i ett dåtida Oslo präglat av industrialismens framväxt. Parallellt med engagerad samtidsprosa vurmade Undset också för medeltiden. Den skönlitterära skildringen av Nordens medeltidshistoria utgör den mest välbekanta sidan av Undsets författarskap – särskilt för läsekretsen utanför Norge. Handlingen i Fortællingen om Viga-Ljot og Vigdis – från 1909 – är förlagd till 900-talet. Undset fick 1909 ett resestipendium och hon reste, efter att ha sagt upp sig från sin kontorstjänst, till Rom via Tyskland och Paris. I Rom mötte hon sin blivande make, målaren Anders Castus Svarstad. Hon fortsatte att skriva. En paus från den historiska genren hade 1910 resulterat i diktsamlingen Ungdom utan att hon erövrade någon större läsekrets.

Genombrottet kom 1911 med romanen Jenny, en bok som väckte ett visst uppseende genom att handlingen åtminstone tangerade frågan om kvinnans frihet och sexualitet. Svarstad och Undset ingick äktenskap den 30 juni 1912. Vigseln ägde rum på det norska konsulatet i Antwerpen. Som nygifta bodde de en kort tid i London. Den följande romanen Vaaren från 1914 fokuserade på familjens roll som samhällets grundpelare. Undsets Fortællinger om kong Arthur og ridderne av det runde bord kom ut 1915. Denna återberättelse av den klassiska Arthursagan innehöll den kanske mest kända sentensen från Undsets penna: ”Ti sed og skikk forandres meget, alt som tidene lider, og menneskenes tir forandres og de tenker annerledes om mange ting. Men menneskenes hjerter forandres alldeles intet i alle dager.”

Det är knappast djärvt att påstå att skildringen av det oföränderliga i människans känsloliv är utgångspunkten i Undsets historiska berättande. Under 1910-talet var Undset en ofta anlitad föredragshållare. Et kvindesynspunkt från 1919 baserade Undset på tal hon hade framfört under rubriken Det fjerde bud några år tidigare. En religiös kris drabbade Undset under senare delen av 1910-talet. Stråk av detta hade framskymtat i föredragen och i Splinten av troldspeilet från 1917 samt i De kloge jomfruer från 1918. Hon flyttade till Lillehammer tillsammans med sina tre barn 1919.

De historiska romanerna

Undsets innerliga intresse för medeltiden hade dessförinnan tagit form i romantrilogin om Kristin Lavransdatter. Denna inleddes 1920 med Kransen, fortsattes med Husfrue 1921 och slutfördes 1922 med Korset. Handlingen i böckerna utspelas under 1300-talet. Första delen Kransen, som nog är Undsets mest lästa bok, berättar om Kristins kärlek till Erlend, men även om Kristins förhållande till fadern, Lavrans Bjøgulfssøn. Historien om Kristin filmatiserades på 1990-talet. Det var en inspelning som präglades av förseningar och överskridna budgetar. Med Liv Ullmann som regissör hade filmen slutligen premiär 1996.

Undset tillkännagav 1924 sin övergång till katolicismen. Samma år skilde hon sig från Anders Castus Svarstad. Hon följde upp trilogin med ytterligare ett par romaner från medeltiden med huvudpersonen Olav Audunssøn. När Undset tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928 var det just den historiska dimensionen i hennes författarskap som Svenska Akademien betonade. Det hette i motiveringen att Undset belönades för ”mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv”. Tilldelningen skedde inte utan strid inom Akademien, där några av ledamöterna röstade på ryske Maksim Gorkij och tyske Thomas Mann. Vid Nobelmiddagen på Grand Hotel hade Undset arvprins Gustaf Adolf till bordet. Hon skänkte osjälviskt stora delar av prispengarna till välgörande ändamål. Av totalt 156 000 kronor använde Undset 80 000 till att grunda en fond (Maren Charlotte Undset Svarstads legat) för familjer med barn med utvecklingsstörning. 15 000 kronor donerade hon till den norska författarföreningen. Ytterligare 60 000 kronor anslog hon till grundandet av ett stipendium som obemedlade, katolska familjer kunde söka för att bekosta barnens uppehälle vid katolska skolor.

Krigsåren

Efter de fem historiska romanerna gav sig Undset vid 1930-talets ingång på nytt i kast med den egna samtiden i romanerna Gymnadenia 1929, Den brændende busk 1930, Ida Elisabeth, 1932, och Den trofaste hustru 1936. Två år tidigare hade Undset skildrat sin barndom i boken Elleve år. Under det sena 1930-talet översatte Undset isländska sagor till norska (riksmål). Vid samma tid publicerade hon artiklar och ett par vittra arbeten, däribland Katholsk propaganda, Norske helgener och Hellig Olav. Madame Dorthea, ytterligare en historisk roman, kom 1939 men denna gång med handlingen förlagd till 1700-talet. Undset planerade uppföljare till Madame Dorthea men kriget kom emellan.

Förhållandevis tidigt manade Sigrid Undset till motstånd mot nazismen, bland annat på tyska i skriften Forschritt, Rasse, Religion från 1935. I egenskap av ordförande i det norska författarförbundet drev Undset en konsekvent antinazistisk linje. Hitlertysklands anfall mot Norge från och med 9 april 1940 innebar att Undset tvingades sätta sig i säkerhet. Hon tvangs fly hemlandet samma år och begav sig via Sverige, Sovjet och Japan till USA där hon slog sig ned i New York. Undset hade kommit till Sverige över Mo i Rana via skid- och slädfärder över fjällen. Hon anlände till Stockholm. I Sverige bevistade hon Verner von Heidenstams jordfästning. Efter två månader i svenska huvudstaden beviljades Undset respass genom Sovjetunionen. Resan skildrar Undset i Return to the future (1942, på norska Tilbake til fremtiden, 1949). I USA deltog hon aktivt i motståndskampen genom radiotal och stridsskrifter.

De sista åren och eftermäle

Sommaren 1945 återflyttade Sigrid Undset till Lillehammer. Hennes hälsa började svikta. En sista skrift mäktade hon med, en biografi över Katarina av Siena, helgon från 1300-talets Italien. Boken gavs ut postumt, 1952.

Sedan den 7 juni 1999 återfinns hennes porträtt gjort av grafikern Arild Yttri på 500-kroneseddeln, utgiven av Norges bank.

Bibliografi

  • 1907 – Fru Marta Oulie (roman) (Fru Marta Oulie, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1924)
  • 1908 – Den lykkelige alder (noveller) (Den lyckliga åldern, översättning Vera von Kræmer, Dahlberg, 1913)
  • 1909 – Fortællingen om Viga-Ljot og Vigdis (roman) (Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1925
  • 1910 – Ungdom (lyrik
  • 1911 – Jenny (roman) (Jenny, översättning Sigrid Elmblad, Norstedt, 1920)
  • 1912 – Fattige skjebner (noveller) (På livets skuggsida, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1923)
  • 1914 – Våren (roman) (Våren, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1925)
  • 1915 – Fortellinger om Kong Artur og ridderne av Det runde bord (återberättande av Thomas Malorys Le morte d'Arthur)
  • 1917 – Splinten av troldspeilet (roman) (Skärvan av trollspegeln, översättning Inge Bahnson-Rosenborg, Svenska andelsförlaget, 1918). Ny uppl. Bonnier, 1942, med titel Fru Hjelde
  • 1917 – Tre søstre (essäer)
  • 1918 – De kloge jomfruer (noveller) (Visa jungfrur, översättning Axel Nihlén, Norstedt, 1922)
  • 1919 – Et kvindesynspunkt (essäer)
  • 1920–22 – Kristin Lavransdatter (romantrilogi): Kransen (1920), Husfrue (1921) och Korset (1922) (Kristin Lavransdatter, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1921–1923) (Delarnas svenska titlar: Brudkronan, Husfrun, Korset). Ny utg. 1992, reviderad av Tove Bouveng
  • 1921 – Vårskyer
  • 1925 – Sankt Halvards liv, død og jærtegn
  • 1925 – Olav Audunssøn i Hestviken (roman) (Olav Audunsson i Hästviken, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1925)
  • 1927 – Olav Audunssøn og hans barn (roman)
  • 1927 – Katholsk propaganda (essäer)
  • 1929 – Gymnadenia (roman) (Gymnadenia, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1930)
  • 1929 – Etapper (essäer) (Etapper: essayer, översättning Einar Wiberg, Norstedt, 1929)
  • 1930 – Den brændende busk (roman) (Den brinnande busken, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1931)
  • 1930 – Hellig Olav, Norges konge (hagiografi)
  • 1932 – Ida Elisabeth (roman) (Ida Elisabeth, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1933)
  • 1933 – Etapper. Ny række (essäer)
  • 1933 – To europeiske helgener
  • 1934 – Elleve aar (självbiografisk roman) (Elva år, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1935)
  • 1936 – Den trofaste hustru (roman) (Den trofasta hustrun, översättning Teresia Eurén, Norstedt, 1937)
  • 1937 – Norske helgener (hagiografi)
  • 1938 – Selvportretter og landskapsbileder (historia)
  • 1939 – Madame Dorthea (roman) (Madame Dorthea, översättning Gurli Hertzman-Ericson, Norstedt, 1940)
  • 1939 – Klosterliv – På pilegrimsferd – Sognekirken (i «Norsk kulturhistorie II»)
  • 1943 – Sigurd and his Brave Companions: a Tale of Medieval Norway (barnbok, på norska som Sigurd og hans tapre venner, 1955) (Sigurd och hans tappra följe, översättning Ingvald Wiberg, Svensk läraretidnings förlag, 1956) (Barnbiblioteket Saga, 305)
  • 1945 – Tilbake til fremtiden (memoarer, utg. på engelska som Return to the Future, 1942) (Åter mot framtiden, översättning från engelska Gurli Hertzman-Ericson, Norstedt, 1943)
  • 1947 – Lykkelige dager (memoarer, utg. på engelska som Happy Times in Norway, 1942) (Lyckliga dagar i Norge, översättning från engelska Gurli Hertzman-Ericson, Norstedt, 1943)
  • Den heliga Angela Merici: en kvinnosakskvinna 1474–1540 (Ur Etapper. Ny række) (översättning Eva Bahr-Bergius, Almqvist & Wiksell, 1936)

Postuma utgåvor

  • 1951 – Caterina av Siena (hagiografi) (Katarina av Siena, översättning Karin Stolpe, Norstedt, 1957)
  • 1952 – Artikler og taler fra krigstiden (essäer)
  • 1957 – Sten Steensen Blicher (kulturhistoria)
  • 1968 – I grålysningen (roman, skriven 1911)
  • 1972 – Østenfor sol og vestenfor måne (barnbok, skriven 1927)
  • 1973 – Prinsessene i Berget det blå (barnbok, skriven 1928)
  • 1979 – Kjære Dea (brev)
  • 1992 – Fred på jorden (noveller)

Litteratur om Undset

Referenser

  1. ^ Hela texten[död länk]

Vidare läsning

  • Jor Finn, Ødegård Knut, Havran Jiri, red (1999). Hemma hos författare, konstnärer, kompositörer i Norden. Stockholm: Prisma. sid. 202-209. Libris 7408497. ISBN 91-518-3407-3 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sigrid_Undset&oldid=42141566”