Sigtuna stad

Från Wikipedia
Version från den 26 december 2017 kl. 07.05 av Portunes (Diskussion | Bidrag) (→‎Befolkningsutveckling: folkräkningen 1935)
Sigtuna stad
(1000-talet–1970)
Sigtuna stadsvapen
Sigtuna stadsvapen
LänStockholms län
LandskapUppland
Kommunkod0191
Numera del avSigtuna kommun
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sigtuna stad. För orten se Sigtuna, för dagens kommun, se Sigtuna kommun.

Sigtuna stad var en stad och kommun i Stockholms län.

Administrativ historik

Staden grundades runt 990 och efter en brand återuppbyggdes den och blev stad på 1000-talet. [källa behövs]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.[1]

Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 25 augusti 1947) inkorporerades i Sigtuna stad i kommunalt hänseende Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun med 644 invånare (den 31 december 1947) och omfattande en areal av 35,50 km², varav 35,45 km² land. I avseende på fastighetsredovisningen inkorporerades socknarna Sankt Olof med 431 invånare (den 31 december 1947) och omfattande en areal av 22,86 km², varav 22,84 km² land, och Sankt Per med 213 invånare och omfattande en areal av 12,64 km², varav 12,61 km² land.[2][3]

Den 1 januari 1950 (enligt beslut den 18 mars 1949) överfördes till Sigtuna stad och S:t Pers församling från Häggeby landskommun och Häggeby församling i Uppsala län de obebodda fastigheterna Finsta och Finstaholm 1:6-1:9 samt Bodarne 1:2 omfattande en areal av 0,48 km², varav allt land.[2]

Genom kommunreformen den 1 januari 1952 inkorporerades Haga landskommun med 203 invånare (den 31 december 1950) omfattande en areal av 18,73 km², varav 18,58 km² land.[2]

Den 1 januari 1953 överfördes från staden och S:t Olofs församling till Märsta landskommun och Odensala församling ett område (Lövstaholmsområdet) med 49 invånare och omfattande en areal av 6,75 km², varav 6,74 km² land.[4]

Staden uppgick 1 januari 1971 tillsammans med Märsta landskommun i den då nybildade Sigtuna kommun.

Judiciell tillhörighet

Egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt hade Sigtuna stad till 1948, varefter den lades under landsrätt i Stockholms läns västra domsaga och Stockholms läns västra domsagas tingslag.[5] Siste borgmästare var Gustaf Dahl (1890-1992).

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde staden Sigtuna församling.[6] Den 1 januari 1948 tillkom församlingarna S:t Olofs församling och S:t Per och den 1 januari 1952 Haga församling.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0080[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1948 innan inkorporeringen av grannområdena.

Stadsvapen

Blasonering: I blått fält en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, ordnade två och en.

Bilden i Sigtuna kommunvapen fördes av Sigtuna stad som sigill från 1311 och på en fana från 1651. Vapnet blev aldrig officiellt fastställt av Kungl. Maj:t för staden utan antogs i samband med kommunbildningen 1971 och registrerades i PRV 1974 i enlighet med ny lagstiftning.

Geografi

Sigtuna stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 59,32 km², varav 59,12 km² land.[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 53,38 km², varav allt land.[4]

Tätorter i staden 1960

I Sigtuna stad fanns tätorten Sigtuna, som hade 2 580 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 81,8 %.[8]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sigtuna stad 1805–1970[9][10][11][12]
ÅrFolkmängd
1805
  
434
1810
  
380
1820
  
396
1830
  
349
1840
  
399
1850
  
426
1860
  
460
1870
  
487
1880
  
609
1890
  
552
1900
  
568
1910
  
669
1920
  
709
1930
  
1 030
1935
  
1 178
1940
  
1 337
1945
  
1 432
1950
  
2 511
1955
  
2 647
1960
  
3 156
1965
  
3 794
1970
  
4 691
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkningen den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den upplöstes 1 januari 1971.

Politik

Mandatfördelning i valen 1919-1966

ValårSÖVRCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19191064
1064
2073,3
18
19208264
8264
2037,2
19
19224610
4610
2028,8
19
192671210
71210
2054,1
19
19307328
7328
2050,7
19
19348219
8219
2044,3
18
19381055
1055
2069,8
164
1942956
956
2072,3
173
19461055
1055
2080,3
164
195011374
11374
2590,1
205
195410276
10276
2580,3
214
195810357
10357
2584,4
205
196210258
10258
2583,0
196
19669349
9349
2586,1
187
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ [a b c d] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4 & 6-8. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 
  3. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1947. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1948. sid. 12 & 38. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1947.pdf. Läst 26 december 2017 
  4. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 4 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017 
  5. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sigtuna stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017 
  9. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/. Läst 26 december 2017. 
  10. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 26 december 2017 
  11. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 26 december 2017. 
  12. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 26 december 2017.