Silverapa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Silverapa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Silvery marmoset.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningHaplorhini
InfraordningBrednäsor
Platyrrhini
FamiljKloapor
Callitrichidae
SläkteSilkesapor
Callithrix
UndersläkteMico
ArtSilverapa
C. argentata
Vetenskapligt namn
§ Callithrix argentata
AuktorLinné, 1771
Utbredning
Silvery Marmoset area.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Silverapan (Callithrix argentata) är en art i familjen kloapor som tillhör ordningen primater. Arten tillhör undersläktet Mico som ibland godkänns som släkte.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i Brasilien i de östliga och södra delarna av det slättland som bildas av Amazonfloden. Utbredningsområdet begränsas av Rio Tapajós och Rio Cupari i väst, av Amazonfloden i norr och av floden Tocantins i öst. Habitatet utgörs av ursprungliga regnskogar, av återskapade skogar och av skogsdungar i savanner.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Pälsen är med undantag av en mörkare svans vitaktig till silvergrå. (Observera: Populationer med mörkare päls har under nyare tid godkänns som självständiga arter) Påfallande är de utstickande köttfärgade öronen.[2] Kroppslängden (huvud och bål) är i genomsnitt 21,5 cm, svanslängden cirka 29 cm[3] och vikten varierar mellan 273 och 435 g.[1] Arten har liksom andra kloapor klor på händer och fötter istället för naglar.[3] Kännetecknande är vita fläckar på höfterna.[4]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Silverapor har med sina klor bra förmåga att klättra i träd, och de är aktiva på dagen.[3] Deras ursprungliga habitat var regnskogen, men numera förekommer de även på odlade marker. Under natten vilar de i håligheter i träden eller i tät markvegetation. Silverapor lever i små grupper och markerar sitt territorium med körtelvätska. Främmande individer jagas iväg med skrik och ansiktsmimik. Ibland förekommer blandade flockar med individer av släktet tamariner.[4]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Födan består huvudsaklig av trädens vätskor och naturgummi. I mindre omfattning äter de även insekter, mindre ryggradsdjur, fågelägg och frukt.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Efter dräktigheten som varar omkring 145 dagar, föder honan oftast två (sällan ett eller tre) ungdjur. Som hos flera andra kloapor hjälper fadern och andra medlemmar i gruppen till vid uppfostringen. Efter sex månader slutar honan att ge di, och efter ett år blir ungarna könsmogna.[3]

Hot[redigera | redigera wikitext]

På grund av artens anpassningsförmåga till människan är den inte hotad. Ibland jagas några individer, om de orsakar mycket skador på plantager.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Mico argentatusIUCN:s rödlista, auktor: Rylands, A.B. & Silva Jr., J.S. 2008, besökt 8 februari 2017.
  2. ^ [a b] Callithrix argentata, University of Wisconsin-Stevens Point, läst 2017-02-08.
  3. ^ [a b c d e] Rhonda Garza (11 augusti 2001). ”Silvery marmoset” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Callithrix_argentata/. Läst 8 februari 2017. 
  4. ^ [a b] Sean Flannery (11 augusti 2007). ”Silvery Marmoset” (på engelska). Primate Fact Sheets. http://www.theprimata.com/callithrix_argentata.html. Läst 8 februari 2017.