Simrishamns kommun

Demografi
	Simrishamns kommun
	Stora Rådmansgatan i Simrishamn med typisk Simrishamnsbebyggelse. I bakgrunden skymtar man Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn.
Könsfördelning
Män	49,4 % (2022)
Kvinnor	50,6 % (2022)
Medelålder
Män	51,6 år (2022)
Kvinnor	49 år (2022)
Hushåll
Ensamstående	48,7 %
Sammanboende	47,0 %
Övriga hushåll	4,3 %
Födelseland
Sverige	87,1 %
Utanför Sverige	12,9 %
	Källa:[1]

	Simrishamns kommun; Kommun
	Nya rådhuset
	; Simrishamns kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län (1997–); Kristianstads län (–1996)
Centralort	Simrishamn
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	18 869 (2025-03-31)
Areal	1 254,9 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	392,29 kvadratkilometer
- därav vatten	862,61 kvadratkilometer
Bef.täthet	48,10 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	55°33′N 14°21′Ö / 55.55°N 14.35°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Ystads domkrets (2001-11-20–); Simrishamns domsaga (–2001-11-20)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0969
Anställda	1 575 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1291 (1997–); 1181 (–1996)
GeoNames	2679106
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Simrishamns kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Kristianstads län. Centralort är Simrishamn.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bolshög, Borrby, Gladsax, Hammenhög, Hannas, Järrestad, Ravlunda, Rörum, Sankt Olof, Simris, Stiby, Södra Mellby, Vallby, Vitaby, Östra Herrestad, Östra Hoby, Östra Nöbbelöv, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Simrishamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

Baskemölla municipalsamhälle inrättades 17 maj 1889 och Branteviks municipalsamhälle 19 oktober 1894. Dessa båda upplöstes vid årsskiftet 1951/1952. Kiviks municipalsamhälle inrättades 3 december 1886 och upplöstes vid utgången av 1957. Skillinge municipalsamhälle inrättades 23 augusti 1889 och upplöstes vid utgången av 1963. Vitemölla municipalsamhälle inrättades 16 september 1887 och upplöstes vid utgången av 1953. Borrby municipalsamhälle inrättades 30 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1957.

Simris-Nöbbelövs landskommun bildades 1945 genom en sammanläggning av Östra Nöbbelöv och Simris landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Borrby (av Borrby och Östra Hoby), Brösarp (av Andrarum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta och Ravlunda), Hammenhög (av Hammenhög, Hannas, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad), Kivik (av Rörum, Sankt Olof, Södra Mellby och Vitaby) samt Tommarp (av Bolshög, Stiby, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv). Samtidigt uppgick landskommunerna Gladsax, Järrestad och Simris-Nöbbelöv i Simrishamns stad.

1969 utökades staden med Tommarps och Borrby landskommuner samt en del ur då upplösta Brösarps landskommun (Ravlunda församling) och delar ur då upplösta Hammenhögs landskommun (Hammenhögs, Hannas, Vallby och Östra Herrestads församlingar). Simrishamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Simrishamns stad. 1974 införlivades Kiviks kommun.^[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Simrishamns domsaga, före 1975 benämnd Ingelstads och Järrestads tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Ystads domsaga.^[8]

Geografi

Kommunen är belägen på Österlen i sydöstra delen av landskapet Skåne med Östersjön i öster. Simrishamns kommun gränsar i sydväst till Ystads kommun i före detta Malmöhus län, i väster till Tomelilla kommun och i norr till Kristianstads kommun, båda i före detta Kristianstads län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Simrishamns kommun

Kommunen är 45 km lång och 15 km bred. Ungefär hälften är odlad åkermark och hälften skogs- och ängsmarker. I de norra delarna av kommunen är det mer skog och kuperad terräng än i den södra där det finns mer jordbruk och slättbygd. Kusten är mycket varierad. Här finns både klippstränder och sandstränder med olika hög grovkornighet och färg, växlande från vit till röd.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[9]

Simrishamns kommun

Hela riket

Bebyggelse (9,7 %)

Skog (23,1 %)

Öppen myrmark (0,4 %)

Jordbruksmark (62,7 %)

Övrig mark (4,1 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[10]:

Tätorter

Det finns 13 tätorter i Simrishamns kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Simrishamn	&&&&&&&&&&&06911.&&&&&06 911
2	Gärsnäs	&&&&&&&&&&&01093.&&&&&01 093
3	Borrby	&&&&&&&&&&&&0981.&&&&&0981
4	Skillinge	&&&&&&&&&&&&0958.&&&&&0958
5	Hammenhög	&&&&&&&&&&&&0933.&&&&&0933
6	Kivik	&&&&&&&&&&&&0881.&&&&&0881
7	Sankt Olof	&&&&&&&&&&&&0705.&&&&&0705
8	Vik	&&&&&&&&&&&&0353.&&&&&0353
9	Brantevik	&&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
9	Vitaby	&&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
11	Baskemölla	&&&&&&&&&&&&0308.&&&&&0308
12	Östra Tommarp	&&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296
13	Östra Vemmerlöv	&&&&&&&&&&&&0244.&&&&&0244

Styre och politik

Styre

Simrishamns kommun styrdes under mandatperioden 2015–2018 av fem partier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Österlenpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.^[11]

Simrishamns kommun styrs under mandatperioden 2019–2022 av Alliansen: Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

År	Partier
2010-2014^[12]	M	C	ÖP	FP	KD
2014-2018	S	C	ÖP	MP	L
2018-^[13]	M	C	L	KD

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[14]
Ordförande	M	Christer Akej
Förste vice ordförande	C	Henrik Mårtensson
Andre vice ordförande	S	Jan Vokoun

Mandatfördelning 1970–2022

Största parti har i de flesta kommunvalen varit Socialdemokraterna. Tre val, 1998, 2010 och 2018 utgjorde undantag då Moderaterna blev det största partiet i kommunvalet.

Feministiskt initiativ fick sina första kommunfullmäktigemandat i Simrishamns kommun i valet 2010, totalt 4 mandat. Det var också de första mandaten som partiet fått i ett val någonsin. Partiledaren Gudrun Schyman blev invald då hon var både första namn på partiets valsedel, och då hon även fick flest personröster av samtliga personvalskandidater i kommunvalet. ^[15]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

17

11

7

6

17

11

7

6

41

85,1

39

1973

1

19

2

15

5

7

19

2

15

5

7

49

87,6

45

1976

1

18

2

14

6

8

18

2

14

6

8

49

89,3

40

9

1979

1

17

4

11

6

10

17

4

11

6

10

49

87,7

37

12

1982

1

19

1

3

11

3

11

19

3

11

3

11

49

87,7

37

12

1985

1

18

1

2

9

6

12

18

2

9

6

12

49

85,2

37

12

1988

1

19

3

9

4

10

19

3

9

4

10

49

81,7

32

17

1991

1

15

2

1

6

8

3

2

11

15

2

6

8

3

2

11

49

82,0

38

11

1994

2

19

2

1

5

7

2

1

10

2

19

2

5

7

2

10

49

82,3

33

16

1998

3

10

2

9

4

5

1

2

13

3

10

2

9

4

5

2

13

49

76,98

27

22

2002

3

15

1

4

1

5

4

2

9

3

15

4

5

4

2

9

49

75,80

30

19

2006

2

13

2

3

2

4

6

3

2

12

2

13

2

3

2

4

6

3

2

12

49

78,35

32

17

2010

1

13

3

4

3

4

2

1

14

13

3

4

3

4

2

14

49

80,76

29

20

2014

1

13

3

4

7

3

5

2

1

10

13

3

4

7

3

5

2

10

49

83,00

27

22

2018

2

11

2

3

8

2

4

3

2

12

2

11

2

3

8

2

4

3

2

12

49

84,99

29

20

2022

2

10

2

1

8

1

3

2

1

11

2

10

2

8

3

2

11

41

83,51

24

17

Österlenpartiet hette Kommunens väl - Centrum-demokraterna före 2002.
Övrigt 2022 var Klimatinitiativ Simrishamn med ett mandat.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

I november 2014 bröt tre av sverigedemokraternas sju ledamöter med partiet, men de satt kvar som politiska vildar.^[16]

Nämnder

Kommunstyrelse

Tidigare hade kommunstyrelsen 15 ledamöter.^[17] I samband med valet 2022 minskades dessa till 13.^[18]

Presidium 2022–2026^[18]
Ordförande	M	Jeanette Ovesson
Första vice ordförande	M	Anders Jonsson
Andra vice ordförande	S	Pia Ingvarsson

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		1:a vice ordförande		2:a vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden^[19]	L	Jan Rejdnell	M	Jaennine Olesen	S	Christer Granqvist
Kultur- och fritidsnämnden	L	Lotta Hildebrand	M	Peter Rimsby	S	Per Andersson
Byggnadsnämnden	M	Anders Johnsson	C	Jan Persson	S	Ann-Christine Råberg
Samhällsplaneringsnämnden	C	Carl-Göran Svensson	M	Kristina Åhberg	S	Lars Johansson
Socialnämnden	M	Maria Linde Strömberg	KD	Anne-Li Roshagen	S	Berit Olsson
Valnämnden	M	Carl Strömberg	S	Thomas Öhlin
Krisledningsnämnden	M	Jeanette Ovesson	S	Pia Ingvarsson

Vänorter

Simrishamns kommun har fyra vänorter:^[20]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunens huvudnäringar är turism, tillverkningsindustri, sjukvård, fruktodling, jordbruk, fiske och fiskmottagning. Simrishamns hamn är tredje största mottagningshamn i Sverige för fisk, främst torsk och sill. Fruktskörden av ca en halv miljon fruktträd i kommunen, främst i områden runt Kivik, motsvarar mer än ⅓ av den svenska produktionen. Största privata arbetsgivare i kommunen är Plastal, med ca 400 anställda, som tillverkar plastdetaljer till bland annat bilindustrin. Andra större arbetsgivare är Weibull Trädgård AB (119), Kiviks Musteri (100) och Gärsnäs AB (60). Turismen beräknades 2004 sysselsätta ca 500 årsarbetare.

Infrastruktur

Transporter

Från norr genomkorsas kommunen av riksväg 9 som tar av åt sydväst i Simrishamn, varifrån riksväg 11 utgår åt väster. Från Simrishamn utgår också järnvägen Österlenbanan åt väster. Den trafikeras av regiontåget Pågatågen som även stannar vid Gärsnäs på väg mot Ystad och Malmö.

Befolkning

Demografi

Statistik

Befolkningsutveckling

Inom kommunen finns många fritidshus som gör att kommunens befolkning mer än fördubblas sommartid.

Befolkningsutvecklingen i Simrishamns kommun 1970–2020^[21]

År			Folkmängd
1970			20 361
1975			20 103
1980			20 303
1985			19 887
1990			20 088
1995			20 259
2000			19 303
2005			19 425
2010			19 297
2015			19 065
2020			19 227
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 433, eller 12,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 065 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 353, eller 6,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 406 den 31 december 2002).^[22]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Simrishamns kommun 19 065 personer. Av dessa var 2 130 personer (11,17 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.^[23]

Födelseland^[23]
31 december 2015
1	Sverige	&&&&&&&&&&016935.&&&&&016 935
2	Syrien	&&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0311.&&&&&0311
4	Polen	&&&&&&&&&&&&0175.&&&&&0175
5	Danmark	&&&&&&&&&&&&0171.&&&&&0171
6	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0137.&&&&&0137
7	Finland	&&&&&&&&&&&&0120.&&&&&0120
7	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0120.&&&&&0120
9	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&096.&&&&&096
10	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080
11	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&078.&&&&&078
12	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073
12	Thailand	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073
14	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065
15	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058
15	Norge	&&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058
17	Irak	&&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046
18	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043
19	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028
20	Iran	&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017
21	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015
22	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
23	Island	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
23	Somalia	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
25	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03

Kultur

Kommunsymboler

Kommunvapen

Blasonering: Sköld medelst en vågskura delad av guld, vari en röd båt, och blått, vari en fisk av guld med röda fenor.

Ur ett sigill från 1500-talet skapades ett heraldiskt vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t 1945 för Simris-Nöbbelövs landskommun. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1979. Även Tommarps landskommun hade ett vapen, från 1963.

Kommunfågel

Sommargyllingen är Simrishamns kommunfågel.

Se även

Referenser

Statistiska centralbyrån

Fotnoter

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2025, SCB, 13 maj 2025, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 3 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Domsagohistorik Simrishamns tingsrätt
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Sveriges Radio, 26 september 2014: Fem partier ska styra Simrishamn Läst 27 december 2015
^ Sveriges Radio, 27 oktober 2010: Alliansen och Österlenpartiet styr Simrishamn Läst 27 december 2015
^ Sveriges Radio, 29 oktober 2018: Maktskifte i Simrishamns kommun Läst 22 november 2018
^ ”Kommunfullmäktige”. Simrishamns kommun. https://simrishamn.tromanpublik.se/organisation/aa6e0ee2-4cf8-4362-930c-190585f1a5ad. Läst 19 juni 2024.
^ Valmyndigheten, val 2010: Val till kommunfullmäktige i Simrishamn - Röster Läst 27 december 2015
^ ”Halverat SD i Simrishamn”. SvD. 8 november 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/4083409.svd. Läst 9 november 2014.
^ Simrishamn.se: Politiker och förtroendevalda Arkiverad 22 november 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 22 november 2018
^ [a b] ”Kommunstyrelsen - Simrishamns kommun”. simrishamn.tromanpublik.se. https://simrishamn.tromanpublik.se/organisation/92e45f72-af77-458a-8405-d25a68532dcf. Läst 9 mars 2025.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315133132/http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/fortroendevalda/fortroendemannaregister/barn-_och_utbildningforvaltningen/. Läst 14 mars 2018.
^ Simrishamn kommuns vänorter Arkiverad 9 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine., www.simrishamn.se
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017.
^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017.

Externa länkar

Simrishamns kommun
Wikimedia Commons har media som rör Simrishamns kommun.
Bilder & media

[53f8747918aaeeda63ef22b25168be99ca46e86f-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2025, SCB, 13 maj 2025, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[39610409f89771c9da8575ddae26a5e272da9186-5] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 3 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[8] Domsagohistorik Simrishamns tingsrätt

[9] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[10] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] Sveriges Radio, 26 september 2014: Fem partier ska styra Simrishamn Läst 27 december 2015

[12] Sveriges Radio, 27 oktober 2010: Alliansen och Österlenpartiet styr Simrishamn Läst 27 december 2015

[13] Sveriges Radio, 29 oktober 2018: Maktskifte i Simrishamns kommun Läst 22 november 2018

[14] ”Kommunfullmäktige”. Simrishamns kommun. https://simrishamn.tromanpublik.se/organisation/aa6e0ee2-4cf8-4362-930c-190585f1a5ad. Läst 19 juni 2024.

[15] Valmyndigheten, val 2010: Val till kommunfullmäktige i Simrishamn - Röster Läst 27 december 2015

[16] ”Halverat SD i Simrishamn”. SvD. 8 november 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/4083409.svd. Läst 9 november 2014.

[17] Simrishamn.se: Politiker och förtroendevalda Arkiverad 22 november 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 22 november 2018

[:0-18] [a b] ”Kommunstyrelsen - Simrishamns kommun”. simrishamn.tromanpublik.se. https://simrishamn.tromanpublik.se/organisation/92e45f72-af77-458a-8405-d25a68532dcf. Läst 9 mars 2025.

[19] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315133132/http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/fortroendevalda/fortroendemannaregister/barn-_och_utbildningforvaltningen/. Läst 14 mars 2018.

[20] Simrishamn kommuns vänorter Arkiverad 9 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine., www.simrishamn.se

[SCBCivÅldKön-21] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017.

[22] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017.

[Scbfödelseland-23] [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]