Hoppa till innehållet

Simrishamns kommun

Simrishamns kommun
Kommun
Nya rådhuset
Kommunens vapen.
Simrishamns kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Kristianstads län (–)
CentralortSimrishamn
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd18 964 ()[1]
Areal1 254,9 kvadratkilometer ()[2]
- därav land392,29 kvadratkilometer[2]
- därav vatten862,61 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet48,34 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater55°33′N 14°21′Ö / 55.55°N 14.35°Ö / 55.55; 14.35
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsYstads domkrets (–)
Simrishamns domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0969[3]
Anställda1 575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1291 (–)[5]
1181 (–)[6]
GeoNames2679106
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Simrishamns kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Kristianstads län. Centralort är Simrishamn.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bolshög, Borrby, Gladsax, Hammenhög, Hannas, Järrestad, Ravlunda, Rörum, Sankt Olof, Simris, Stiby, Södra Mellby, Vallby, Vitaby, Östra Herrestad, Östra Hoby, Östra Nöbbelöv, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Simrishamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

Baskemölla municipalsamhälle inrättades 17 maj 1889 och Branteviks municipalsamhälle 19 oktober 1894. Dessa båda upplöstes vid årsskiftet 1951/1952. Kiviks municipalsamhälle inrättades 3 december 1886 och upplöstes vid utgången av 1957. Skillinge municipalsamhälle inrättades 23 augusti 1889 och upplöstes vid utgången av 1963. Vitemölla municipalsamhälle inrättades 16 september 1887 och upplöstes vid utgången av 1953. Borrby municipalsamhälle inrättades 30 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1957.

Simris-Nöbbelövs landskommun bildades 1945 genom en sammanläggning av Östra Nöbbelöv och Simris landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Borrby (av Borrby och Östra Hoby), Brösarp (av Andrarum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta och Ravlunda), Hammenhög (av Hammenhög, Hannas, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad), Kivik (av Rörum, Sankt Olof, Södra Mellby och Vitaby) samt Tommarp (av Bolshög, Stiby, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv). Samtidigt uppgick landskommunerna Gladsax, Järrestad och Simris-Nöbbelöv i Simrishamns stad.

1969 utökades staden med Tommarps och Borrby landskommuner samt en del ur då upplösta Brösarps landskommun (Ravlunda församling) och delar ur då upplösta Hammenhögs landskommun (Hammenhögs, Hannas, Vallby och Östra Herrestads församlingar). Simrishamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Simrishamns stad. 1974 införlivades Kiviks kommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Simrishamns domsaga, före 1975 benämnd Ingelstads och Järrestads tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Ystads domsaga.[8]

Kommunen är belägen på Österlen i sydöstra delen av landskapet Skåne med Östersjön i öster. Simrishamns kommun gränsar i sydväst till Ystads kommun i före detta Malmöhus län, i väster till Tomelilla kommun och i norr till Kristianstads kommun, båda i före detta Kristianstads län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är 45 km lång och 15 km bred. Ungefär hälften är odlad åkermark och hälften skogs- och ängsmarker. I de norra delarna av kommunen är det mer skog och kuperad terräng än i den södra där det finns mer jordbruk och slättbygd. Kusten är mycket varierad. Här finns både klippstränder och sandstränder med olika hög grovkornighet och färg, växlande från vit till röd.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Simrishamns kommun Hela riket






  Bebyggelse (9,7 %)
  Skog (23,1 %)
  Öppen myrmark (0,4 %)
  Jordbruksmark (62,7 %)
  Övrig mark (4,1 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Simrishamns kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Det finns 13 tätorter i Simrishamns kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Simrishamn &&&&&&&&&&&06911.&&&&&06 911
2 Gärsnäs &&&&&&&&&&&01093.&&&&&01 093
3 Borrby &&&&&&&&&&&&0981.&&&&&0981
4 Skillinge &&&&&&&&&&&&0958.&&&&&0958
5 Hammenhög &&&&&&&&&&&&0933.&&&&&0933
6 Kivik &&&&&&&&&&&&0881.&&&&&0881
7 Sankt Olof &&&&&&&&&&&&0705.&&&&&0705
8 Vik &&&&&&&&&&&&0353.&&&&&0353
9 Brantevik &&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
Vitaby
11 Baskemölla &&&&&&&&&&&&0308.&&&&&0308
12 Östra Tommarp &&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296
13 Östra Vemmerlöv &&&&&&&&&&&&0244.&&&&&0244

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Simrishamns kommun styrdes under mandatperioden 2015–2018 av fem partier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Österlenpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.[11]

Simrishamns kommun styrs under mandatperioden 2019–2022 av Alliansen: Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

År Partier
2010-2014[12] M C ÖP FP KD
2014-2018 S C ÖP MP L
2018-[13] M C L KD

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[14]
Ordförande M Christer Akej
Förste vice ordförande C Henrik Mårtensson
Andre vice ordförande S Jan Vokoun

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Största parti har i de flesta kommunvalen varit Socialdemokraterna. Tre val, 1998, 2010 och 2018 utgjorde undantag då Moderaterna blev det största partiet i kommunvalet.

Feministiskt initiativ fick sina första kommunfullmäktigemandat i Simrishamns kommun i valet 2010, totalt 4 mandat. Det var också de första mandaten som partiet fått i ett val någonsin. Partiledaren Gudrun Schyman blev invald då hon var både första namn på partiets valsedel, och då hon även fick flest personröster av samtliga personvalskandidater i kommunvalet. [15]

ValårVSMPFIÖVRSLSSDNYDÖPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970171176
171176
4185,1
39
197311921557
1921557
4987,6
45
197611821468
1821468
4989,3
409
1979117411610
17411610
4987,7
3712
19821191311311
19311311
4987,7
3712
1985118129612
1829612
4985,2
3712
1988119339410
19339410
4981,7
3217
199111521683211
152683211
4982,0
3811
199421921572110
219257210
4982,3
3316
199831029451213
3102945213
4976,98
2722
200231514155429
315455429
4975,80
3019
2006213232463212
213232463212
4978,35
3217
2010113343442114
1334344214
4980,76
2920
2014113347352110
1334735210
4983,00
2722
2018211238243212
211238243212
4984,99
2920
2022210218132111
210283211
4183,51
2417
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

I november 2014 bröt tre av sverigedemokraternas sju ledamöter med partiet, men de satt kvar som politiska vildar.[16]

Valresultat 2018

[redigera | redigera wikitext]
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
M Rörum 31,73  % 25,01  %
S Simrishamn S 33,79  % 23,09  %
SD Gärsnäs 27,73  % 17,67  %
C Ö Tommarp 15,73  % 8,08  %
L Rörum 9,64  % 5,95  %
FI Rörum 9,64  % 5,80  %
MP Ö Vemmerlöv 7,49  % 3,87  %
V Vitaby 5,16  % 3,59  %
KD Skillinge 5,72  % 3,24  %
ÖP S:t Olof 8,04  % 3,13  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 4 tillhör moderaterna, 3 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör sverigedemokraterna medan centerpartiet, miljöpartiet, österlenpartiet, liberalerna, feministiskt initiativ och vänsterpartiet har alla 1 ledamot vardera.[17]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Jeanette Ovesson
Första vice ordförande C Mats Bengtsson
Andra vice ordförande S Pia Ingvarsson

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande 1:a vice ordförande 2:a vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden[18] L Jan Rejdnell M Jaennine Olesen S Christer Granqvist
Kultur- och fritidsnämnden L Lotta Hildebrand M Peter Rimsby S Per Andersson
Byggnadsnämnden M Anders Johnsson C Jan Persson S Ann-Christine Råberg
Samhällsplaneringsnämnden C Carl-Göran Svensson M Kristina Åhberg S Lars Johansson
Socialnämnden M Maria Linde Strömberg KD Anne-Li Roshagen S Berit Olsson
Valnämnden M Carl Strömberg S Thomas Öhlin
Krisledningsnämnden M Jeanette Ovesson S Pia Ingvarsson

Simrishamns kommun har fyra vänorter:[19]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens huvudnäringar är turism, tillverkningsindustri, sjukvård, fruktodling, jordbruk, fiske och fiskmottagning. Simrishamns hamn är tredje största mottagningshamn i Sverige för fisk, främst torsk och sill. Fruktskörden av ca en halv miljon fruktträd i kommunen, främst i områden runt Kivik, motsvarar mer än ⅓ av den svenska produktionen. Största privata arbetsgivare i kommunen är Plastal, med ca 400 anställda, som tillverkar plastdetaljer till bland annat bilindustrin. Andra större arbetsgivare är Weibull Trädgård AB (119), Kiviks Musteri (100) och Gärsnäs AB (60). Turismen beräknades 2004 sysselsätta ca 500 årsarbetare.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Från norr genomkorsas kommunen av riksväg 9 som tar av åt sydväst i Simrishamn, varifrån riksväg 11 utgår åt väster. Från Simrishamn utgår också järnvägen Österlenbanan åt väster. Den trafikeras av regiontåget Pågatågen som även stannar vid Gärsnäs på väg mot Ystad och Malmö.

Demografi
Simrishamns kommun
Simrishamn Stora Rådmansgatan.jpg
Stora Rådmansgatan i Simrishamn med typisk Simrishamnsbebyggelse. I bakgrunden skymtar man Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn.
Könsfördelning
Män49,4 % (2022)
Kvinnor50,6 % (2022)
Medelålder
Män51,6 år (2022)
Kvinnor49 år (2022)
Hushåll
Ensamstående48,7 %
Sammanboende47,0 %
Övriga hushåll4,3 %
Födelseland
Sverige87,1 %
Utanför Sverige12,9 %
Källa:[1]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen finns många fritidshus som gör att kommunens befolkning mer än fördubblas sommartid.

Befolkningsutvecklingen i Simrishamns kommun 1970–2020[20]
ÅrFolkmängd
1970
  
20 361
1975
  
20 103
1980
  
20 303
1985
  
19 887
1990
  
20 088
1995
  
20 259
2000
  
19 303
2005
  
19 425
2010
  
19 297
2015
  
19 065
2020
  
19 227
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 433, eller 12,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 065 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 353, eller 6,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 406 den 31 december 2002).[21]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Simrishamns kommun 19 065 personer. Av dessa var 2 130 personer (11,17 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[22]

Kommunsymboler

[redigera | redigera wikitext]
Tommarps landskommuns kommunvapen (1963–1968).

Blasonering: Sköld medelst en vågskura delad av guld, vari en röd båt, och blått, vari en fisk av guld med röda fenor.

Ur ett sigill från 1500-talet skapades ett heraldiskt vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t 1945 för Simris-Nöbbelövs landskommun. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1979. Även Tommarps landskommun hade ett vapen, från 1963.

Kommunfågel

[redigera | redigera wikitext]
Sommargyllingen är Simrishamns kommunfågel.

Sommargyllingen är Simrishamns kommunfågel.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 3 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Simrishamns tingsrätt
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^
  11. ^ Sveriges Radio, 26 september 2014: Fem partier ska styra Simrishamn Läst 27 december 2015
  12. ^ Sveriges Radio, 27 oktober 2010: Alliansen och Österlenpartiet styr Simrishamn Läst 27 december 2015
  13. ^ Sveriges Radio, 29 oktober 2018: Maktskifte i Simrishamns kommun Läst 22 november 2018
  14. ^ ”Kommunfullmäktige”. Simrishamns kommun. https://simrishamn.tromanpublik.se/organisation/aa6e0ee2-4cf8-4362-930c-190585f1a5ad. Läst 19 juni 2024. 
  15. ^ Valmyndigheten, val 2010: Val till kommunfullmäktige i Simrishamn - Röster Läst 27 december 2015
  16. ^ ”Halverat SD i Simrishamn”. SvD. 8 november 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/4083409.svd. Läst 9 november 2014. 
  17. ^ Simrishamn.se: Politiker och förtroendevalda Arkiverad 22 november 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 22 november 2018
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315133132/http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/fortroendevalda/fortroendemannaregister/barn-_och_utbildningforvaltningen/. Läst 14 mars 2018. 
  19. ^ Simrishamn kommuns vänorter Arkiverad 9 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine., www.simrishamn.se
  20. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017. 
  21. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017. 
  22. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]