Simrishamns kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Simrishamns kommun
Kommun
Nya rådhuset
Nya rådhuset
Simrishamn vapen.svg
Vapensköld för Simrishamns kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domkrets Ystads domkrets
Läge 55°33′N 14°21′Ö / 55.550°N 14.350°Ö / 55.550; 14.350
Centralort Simrishamn
Areal 393,44 km² (2015-01-01)[1]
216:e största (av 290)
 - land 392,34 km²
 - vatten 1,1 km²
Folkmängd 19 352 (2018-03-31)[2]
125:e största (av 290)
Befolkningstäthet 49,32 invånare/km²[2][1]
97:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Karl-Erik Olsson (S)
GeoNames 2679106
Kommunkod 1291
Tätortsgrad (%) 74 (2015)[4]
Antal anställda 1 975 ()[3]
Simrishamn Municipality in Scania County.png
Webbplats: www.simrishamn.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Simrishamns kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Kristianstads län. Centralort är Simrishamn.

Kommunen är belägen på Österlen i sydöstra delen av landskapet Skåne med Östersjön i öster. Simrishamns kommun gränsar i sydväst till Ystads kommun i före detta Malmöhus län, i väster till Tomelilla kommun och i norr till Kristianstads kommun, båda i före detta Kristianstads län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bolshög, Borrby, Gladsax, Hammenhög, Hannas, Järrestad, Ravlunda, Rörum, Sankt Olof, Simris, Stiby, Södra Mellby, Vallby, Vitaby, Östra Herrestad, Östra Hoby, Östra Nöbbelöv, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Simrishamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

Baskemölla municipalsamhälle inrättades 17 maj 1889 och Branteviks municipalsamhälle 19 oktober 1894. Dessa båda upplöstes vid årsskiftet 1951/1952. Kiviks municipalsamhälle inrättades 3 december 1886 och upplöstes vid utgången av 1957. Skillinge municipalsamhälle inrättades 23 augusti 1889 och upplöstes vid utgången av 1963. Vitemölla municipalsamhälle inrättades 16 september 1887 och upplöstes vid utgången av 1953. Borrby municipalsamhälle inrättades 30 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1957.

Simris-Nöbbelövs landskommun bildades 1945 genom en sammanläggning av Östra Nöbbelöv och Simris landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Borrby (av Borrby och Östra Hoby), Brösarp (av Andrarum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta och Ravlunda), Hammenhög (av Hammenhög, Hannas, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad), Kivik (av Rörum, Sankt Olof, Södra Mellby och Vitaby) samt Tommarp (av Bolshög, Stiby, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv). Samtidigt uppgick landskommunerna Gladsax, Järrestad och Simris-Nöbbelöv i Simrishamns stad.

1969 utökades staden med Tommarps och Borrby landskommuner samt en del ur då upplösta Brösarps landskommun (Ravlunda församling) och delar ur då upplösta Hammenhögs landskommun (Hammenhögs, Hannas, Vallby och Östra Herrestads församlingar). Simrishamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Simrishamns stad. 1974 införlivades Kiviks kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Simrishamns domsaga, före 1975 benämnd Ingelstads och Järrestads tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Ystads domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Tommarps landskommuns kommunvapen (1963–1968).

Blasonering: Sköld medelst en vågskura delad av guld, vari en röd båt, och blått, vari en fisk av guld med röda fenor.

Ur ett sigill från 1500-talet skapades ett heraldiskt vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t 1945 för Simris-Nöbbelövs landskommun. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1979. Även Tommarps landskommun hade ett vapen, från 1963.

Sommargyllingen är Simrishamns kommunfågel.

Sommargyllingen är Simrishamns kommunfågel.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Simrishamns kommun 1970–2015[7]
ÅrFolkmängd
1970
  
20 361
1975
  
20 103
1980
  
20 303
1985
  
19 887
1990
  
20 088
1995
  
20 259
2000
  
19 303
2005
  
19 425
2010
  
19 297
2015
  
19 065
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Civilstånd[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Simrishamns kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[7]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 8 095 42,46 %
Gifta 7 562 39,66 %
Skilda 2 063 10,82 %
Änkor/änklingar 1 345 7,05 %

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Simrishamns kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[7]

  • Män: 9 358; 49,08 %.
  • Kvinnor: 9 707; 50,92 %.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 433, eller 12,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 065 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 353, eller 6,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 406 den 31 december 2002).[8]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Simrishamns kommun 19 065 personer. Av dessa var 2 130 personer (11,17 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[9]

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Simrishamns kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[7]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 2 395 12,56 %
15–24 år 1 966 10,31 %
25–54 år 5 616 29,46 %
55–64 år 2 900 15,21 %
65+ år 6 188 32,46 %

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är 45 km lång och 15 km bred. Ungefär hälften är odlad åkermark och hälften skogs- och ängsmarker. I de norra delarna av kommunen är det mer skog och kuperad terräng än i den södra där det finns mer jordbruk och slättbygd. Högsta punkt i kommunen är Stenshuvuds nationalpark (97 m ö.h.), 16 km norr om Simrishamn. Kusten är mycket varierad. Här finns både klippstränder och sandstränder med olika hög grovkornighet och färg, växlande från vit till röd.

Inom kommunen finns många fritidshus som gör att kommunens befolkning mer än fördubblas sommartid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Simrishamns kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 13 tätorter i Simrishamns kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015[11]. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Simrishamn &&&&&&&&&&&06779.&&&&&06 779
2 Gärsnäs &&&&&&&&&&&01094.&&&&&01 094
3 Borrby &&&&&&&&&&&&0975.&&&&&0975
3 Skillinge &&&&&&&&&&&&0975.&&&&&0975
5 Kivik &&&&&&&&&&&&0895.&&&&&0895
6 Hammenhög &&&&&&&&&&&&0879.&&&&&0879
7 Sankt Olof &&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666
8 Brantevik &&&&&&&&&&&&0380.&&&&&0380
9 Vitaby &&&&&&&&&&&&0351.&&&&&0351
10 Vik &&&&&&&&&&&&0327.&&&&&0327
11 Baskemölla &&&&&&&&&&&&0297.&&&&&0297
12 Östra Tommarp &&&&&&&&&&&&0291.&&&&&0291
13 Östra Vemmerlöv &&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från norr genomkorsas kommunen av riksväg 9 som tar av åt sydväst i Simrishamn, varifrån riksväg 11 utgår åt väster. Från Simrishamn utgår också järnvägen Österlenbanan åt väster. Den trafikeras av regiontåget Pågatågen som även stannar vid Gärsnäs på väg mot Ystad och Malmö.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Största parti har i de flesta kommunvalen varit Socialdemokraterna. Två val, 1998 och 2010, utgjorde undantag då Moderaterna blev det största partiet i kommunvalet.

Feministiskt initiativ fick sina första kommunfullmäktigemandat i Simrishamns kommun i valet 2010, totalt 4 mandat. Det var också de första mandaten som partiet fått i ett val någonsin. Partiledaren Gudrun Schyman blev invald då hon var både första namn på partiets valsedel, och då hon även fick flest personröster av samtliga personvalskandidater i kommunvalet. [12]

Simrishamns kommun styrs under mandatperioden 2015-2018 av fem partier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Österlenpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.[13]

Politiska majoriteter i Simrishamns kommun[redigera | redigera wikitext]

År Partier
2011-2014[14] M C ÖSTP FP KD
2015- S C ÖSTP MP L

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Karl-Erik Olsson
Första vice ordförande
C
Håkan Erlandsson
Andra vice ordförande
M
Anders Johnsson

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 4 tillhör moderaterna, 3 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör centerpartiet, 2 tillhör sverigedemokraterna medan miljöpartiet, österlenpartiet, liberalerna och feministiskt initiativ har alla 1 ledamot vardera.[15]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Håkan Erlandsson
Förste vice ordförande
S
Else-Beth Rolf
Andre vice ordförande
M
Ingemar Nilsson

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande 1:a vice ordförande 2:a vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden[16]
S
Christer Grankvist
C
Jaennine Olesen
M
Sven Olsson
Kultur- och fritidsnämnden
ÖSTP
Gunilla Aastrup Persson
S
Per Andersson
M
Karin Fellström-Arnoldsson
Myndighetsnämnden
MP
Thomas Hansson
S
Ann-Christin Råberg
M
Kristina Åhberg
Samhällsbyggnadsnämnden
C
Carl-Göran Svensson
ÖSTP
Christer Vigren
M
Christer Akej
Socialnämnden
S
Pia Ingvarsson
ÖSTP
Christer Persson
M
Maria Linde Strömberg
Valnämnden
S
Göran Thorén
M
Carl Strömberg
Krisledningsnämnden
S
Karl-Erik Olsson
M
Anders Johnsson

Mandatfördelning i Simrishamns kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPFISLSSDNYDÖSTPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970171176
171176
4185,1
39
197311921557
1921557
4987,6
45
197611821468
1821468
4989,3
409
1979117411610
17411610
4987,7
3712
19821191311311
19311311
4987,7
3712
1985118129612
1829612
4985,2
3712
1988119339410
19339410
4981,7
3217
199111521683211
152683211
4982,0
3811
199421921572110
219257210
4982,3
3316
199831029451213
3102945213
4976,98
2722
200231514155429
315455429
4975,80
3019
2006213232463212
213232463212
4978,35
3217
2010113343442114
1334344214
4980,76
2920
2014113347352110
1334735210
4983,00
2722
  • ÖSTP (Österlenpartiet) hette före 2002 Kommunens väl - Centrum-demokraterna.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

I november 2014 bröt tre av sverigedemokraternas sju ledamöter med partiet, men sitter kvar som politiska vildar.[17]

Partiers starkaste stöd[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Simrishamn S 36,09 % 26,09  %
M Kivik 29,02 % 20,36  %
SD Gärsnäs 25,00 % 14,32  %
C Ö Tommarp 17,71 % 9,75  %
FI Rörum 14,16 % 8,89  %
ÖSTP Ö Tommarp 8,96 % 6,52  %
MP Uppsamlingsdistrikt 12,42 % 4,98  %
FP Simris 5,93 % 4,08  %
V Uppsamlingsdistrikt 7,19 % 2,60  %
KD Skillinge 5,40 % 2,22  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Simrishamns kommun har fyra vänorter:[18]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kommunens huvudnäringar är turism, tillverkningsindustri, sjukvård, fruktodling, jordbruk, fiske och fiskmottagning. Simrishamns hamn är tredje största mottagningshamn i Sverige för fisk, främst torsk och sill. Fruktskörden av ca en halv miljon fruktträd i kommunen, främst i områden runt Kivik, motsvarar mer än ⅓ av den svenska produktionen. Största privata arbetsgivare i kommunen är Plastal, med ca 400 anställda, som tillverkar plastdetaljer till bland annat bilindustrin. Andra större arbetsgivare är Weibull Trädgård AB (119), Kiviks Musteri (100) och Gärsnäs AB (60). Turismen beräknades 2004, sysselsätta ca 500 årsarbetare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Domsagohistorik Simrishamns tingsrätt
  7. ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017. 
  8. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017. 
  9. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385500/. Läst 12 februari 2017. [död länk]
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ ”Småorter 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/smaorter-arealer-befolkning/pong/tabell-och-diagram/smaorter-2015/. Läst 7 februari 2017. 
  12. ^ Valmyndigheten, val 2010: Val till kommunfullmäktige i Simrishamn - Röster Läst 27 december 2015
  13. ^ Sveriges Radio, 26 september 2014: Fem partier ska styra Simrishamn Läst 27 december 2015
  14. ^ Sveriges Radio, 27 oktober 2010: Alliansen och Österlenpartiet styr Simrishamn Läst 27 december 2015
  15. ^ Simrishamn.se: Kommunstyrelsen Läst 27 december 2015
  16. ^ [1]
  17. ^ ”Halverat SD i Simrishamn”. SvD. 8 november 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/4083409.svd. Läst 9 november 2014. 
  18. ^ Simrishamn kommuns vänorter Arkiverad 9 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine., www.simrishamn.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]