Gemensamma eurobetalningsområdet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Single Euro Payments Area)
Hoppa till: navigering, sök

Det gemensamma eurobetalningsområdet (engelska: Single Euro Payments Area, Sepa) är ett initiativ av Europeiska unionen med syfte att skapa lika villkor för kontantlösa betalningar i euro oavsett var i betalningsområdet avsändare och mottagare befinner sig. Med andra ord innebär det att skillnaderna mellan gränsöverskridande och nationella betalningar tas bort och att alla betalningar betraktas som inhemska. I praktiken har rutinerna för utlandsbetalningar förenklats och införts inrikes, detta för att samma system ska gälla. Betalningar i andra valutor än euro påverkas inte.

Målet är att en avsändare med ett enda bankkonto och ett enda betalningsinstrument ska kunna överföra euro till vilken mottagare som helst i hela eurobetalningsområdet.[1] En privatperson ska även kunna ha ett konto i vilken bank som helst inom euroområdet, eller inom övriga betalningsområdet om konton i euro erbjuds, och ta emot inkomster (till exempel lön eller pension) eller betala räkningar (till exempel för fritidshus eller tidningsprenumerationer) i euro. Syftet är att öka konkurrensen och integrationen inom unionen, och på så sätt ytterligare förstärka den fria rörligheten för kapital, som utgör en av de fyra friheterna. En person som flyttar från ett annat EU-land och börjar arbeta i Sverige får besvär med att registrera sig, skaffa personnummer och sedan skaffa ett svenskt bankkonto där lönen kan komma, vilket tar ett tag. En svensk som börjar arbeta i ett land i eurozonen kan använda sitt svenska bankkonto, eller för att undvika växelkurser skaffa ett euro-konto i sin svenska bank i förväg och använda det.

Införande[redigera | redigera wikitext]

För att underlätta gränsöverskridande betalningar i euro har gemensamma och standardiserade bestämmelser införts vad gäller kontantlösa betalningar och autogireringar i banker. Ursprungligen var dessa bestämmelser frivilliga för bankerna men de kommer att stegvis göras obligatoriska. Från början skulle alla banker inom euroområdet omfattas av bestämmelserna från den 1 februari 2014, men detta försenades ett halvår till den 1 augusti 2014.[2] För banker utanför euroområdet är det fortfarande frivilligt att tillämpa bestämmelserna, men från och med den 31 oktober 2016 kommer även dessa banker att omfattas av bestämmelserna. Det är dock endast betalningar i euro som omfattas och inte betalningar i den nationella valutan.[2][3][4] Vissa medlemsstater som inte har euron som valuta, till exempel Danmark (avser endast eurobetalningar, medan inrikes betalningar i DKK går till på annat sätt, med PBS-kontonr, inte IBAN), tillämpar redan bestämmelserna fullt ut trots att de inte måste, medan betalningar i andra medlemsstater, till exempel Ungern, fortfarande (skrivet 2014) sker i stor utsträckning utan att bestämmelserna tillämpas.[2]

Redan 2001 beslutades det att avgifter för gränsöverskridande betalningar i euro ska vara samma som vid inrikes betalningar betalningar i euro.[5] I Sverige beslutades det att överföringar mellan konton i euro och svenska kronor inom EU (inklusive bankomatuttag) också skulle ha samma avgift, vanligen noll, även om valutakursen fortfarande kan bestämmas av den part som utför själva växlingen.

Rättsliga bestämmelser[redigera | redigera wikitext]

Bestämmelserna kring det gemensamma eurobetalningsområdet innebär i korthet att betaltjänster som används inrikes ska var nåbara inom hela unionen. Kontonummer ska anges i IBAN-format, istället för tidigare inhemska format. Detta är den mest synliga effekten av reglerna. Bankspecifika BIC behövs inte inrikes från 1 februari 2014 och utrikes 1 februari 2016. Autogiro mellan olika medlemsstater inom Europeiska unionen ska fungera. Dataformatet ska vara ISO 20022. SEPA stödjer fullt ut bara bokstäverna A-Z och vissa andra tecken, men länder kan komma överens om att tillåta andra bokstäver (vilka som helst ur Unicode) mellan varandra eller inrikes. Avgifter ska i princip vara lika inrikes och mellan medlemsstater, och fördröjningen vid betalningen får totalt vara högst en bankdag. Bestämmelserna gäller endast betalningar i euro.

Territoriellt tillämpningsområde[redigera | redigera wikitext]

  Euroområdet
  Övriga medlemsstater inom Europeiska unionen.
  Mikrostater som deltar i Sepa.

Eurobetalningsområdet utgörs av alla medlemsstater inom Europeiska unionen, i särskilt hög grad euroområdet, och inkluderar unionens yttersta randområden, den finländska ögruppen Åland och den brittiska exklaven Gibraltar. Dessutom ingår de utomeuropeiska territorier som har euron som valuta, däribland Saint-Barthélemy och Saint-Pierre och Miquelon. Även Island, Liechtenstein, Norge (del av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) och Schweiz samt de europeiska mikrostaterna Andorra, Monaco och San Marino ingår genom avtal med unionen,[6] Utomeuropeiska områden som inte har euron som valuta (exempelvis Grönland, Franska Polynesien och Aruba) och andra territorier utanför unionen (exempelvis Bermuda och Färöarna) ingår inte i eurobetalningsområdet.

Finland[redigera | redigera wikitext]

Alla betalningar inrikes i Finland och till andra EU-länder sker enligt Sepa, i och med att Finland har euron som valuta. Det innebär att IBAN används istället för inhemska kontonummer.[7] Alla betalningar i Finland har traditionellt gått direkt mellan banker, inte via ett girosystem. Kontonumren har innehållit en kod som identifierar bank.[8]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Bestämmelserna gäller i Sverige för betalningar i euro, även inrikes. Bankgirot har valt att sluta hantera betalningar i euro, eftersom bankgirot inte är anpassat till IBAN och andra principer för eurobetalningar. Istället får betalaren och mottagaren sköta detta via sina bankkonton, vanligen enligt utlandsbetalningsrutinen, även inrikes.[9] Plusgirot har redan stöd sedan tidigare för eurobetalningar, eftersom de historiskt varit en självständig bank, medan bankgironummer mest är en kortform av ett vanligt bankkontonummer. BIC krävs i Sverige (skrivet oktober 2015) vilket är ett problem då räkningar ska betalas till euroländer, eftersom BIC inte behövs inom eurozonen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa)”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.europa.eu/pub/pdf/other/sepa_brochure_2006sv.pdf. Läst 8 augusti 2014. 
  2. ^ [a b c] ”End in sight for Single Euro Payment Area” (på engelska). EurActiv.com. 31 juli 2014. http://www.euractiv.com/sections/euro-finance/end-sight-single-euro-payment-area-303837. Läst 8 augusti 2014. 
  3. ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001”. EUT L 266, 9.10.2009, s. 11-18. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009R0924. 
  4. ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009”. EUT L 94, 30.3.2012, s. 22-37. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32012R0260. 
  5. ^ ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2560/2001 av den 19 december 2001 om gränsöverskridande betalningar i euro”. EGT L 344, 28.12.2001, s. 13-16. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32001R2560. 
  6. ^ ”EPC List of SEPA Scheme Countries” (på engelska). European Payments Counil. 20 januari 2014. http://www.europeanpaymentscouncil.eu/index.cfm/knowledge-bank/epc-documents/epc-list-of-sepa-scheme-countries/epc409-09-epc-list-of-sepa-scheme-countries-v2-0-january-201/. Läst 8 augusti 2014. 
  7. ^ ”SEPA”. Nordea. http://www.nordea.fi/Privatkunder/Dagliga%2bbank%C3%A4renden/Konton%2boch%2bbetalningar/SEPA/932242.html. Läst 14 juli 2015. 
  8. ^ ”Spola både Postgirot och Bankgirot”. Bankrättsföreningen. 19 februari 2001. http://www.bankrattsforeningen.org.se/tidning70.html. Läst 14 juli 2015. 
  9. ^ ”Anpassning av programvaror och affärssystem”. Bankgirot. 4 november 2014. https://www.bankgirot.se/om-bankgirot/press-och-aktuellt/nyheter/leverantorsbetalningar-i-euro-tas-bort-2016/anpassning-av-programvaror-och-affarssystem/. Läst 14 juli 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens flagga EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.