Sinningiasläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sinningiasläktet
Sinningia leucotricha inflorescence.jpg
Silverkardinalblomma (S. canescens)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljGloxiniaväxter
Gesneriaceae
SläkteSinningiasläktet
Sinningia
Vetenskapligt namn
§ Sinningia
AuktorNees, 1825
Arter (urval)
Synonymer
  • Alagophylla Raf.
  • Biglandularia Seem. nom. illeg.
  • Corytholoma (Benth.) Decne.
  • Dircaea Decne.
  • Dolichodeira Hanst.
  • Fimbrolina Raf.
  • Gesnera Plum. ex Adans.
  • Gesnera Mart.
  • Gesneria sect. Corytholoma Benth.
  • ×Gloxinera Weathers comb. illeg.
  • Ligeria Decne.
  • Megapleilis Raf.
  • Orthanthe Lem.
  • Rechsteineria Regel
  • Rosanowia Regel
  • Stenogastra Hanst.
  • Styrosinia Raf.
  • Tapeinotes DC.
  • Tapina Mart.
  • Tulisma Raf.
  • Hitta fler artiklar om växter med

    Sinningiasläktet (Sinningia) är ett växtsläkte i familjen gloxiniaväxter med cirka 65-70 arter i Centralamerika och söderut till norra Argentina. De flesta arterna finns i Brasilien. Några arter odlas som krukväxter i Sverige.

    Sinningiasläktet innehåller vanligen marklevande arter, andra växer på klippor och några få är epifyter. De är flerårig örter eller halvbuskar och har vanligen underjordiska rotknölar, mer sällan med utlöpare. Stjälkarna är upprätta eller överhängande, de är vanligen ogrenade, vanligen köttiga, sällsynt saknas stjälkar. Bladen är motsatta eller sitter i kransar, ibland samlade i stjälkens spets. Blomställningarna sitter i bladvecken eller är toppställda. De består av få- till mångblommiga knippen, klasar eller ax. Fodret är klocklikt. Kronan är rörlik till klocklik, brämmet är femflikigt med relativt likstora flikar, ofta tvåläppig. Ståndarna är 4 i två par. Frukten är en kapsel.

    Släktet är uppkallat efter Wilhelm Sinning (1794-1874), som var chefsträdgårdsmästare vid universitetets botaniska trädgård i Bonn.

    Externa länkar[redigera | redigera wikitext]