Sions vises protokoll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Titelsidan i Sergej Nilus "Det stora i det lilla" (Великое въ маломъ) som utgavs 1905 och innehåller en bearbetning av Sions vises protokoll.

Sions vises protokoll (ryska: "Протоколы сионских мудрецов" eller "Сионские протоколы") är ett förment sionistiskt dokument som beskriver en planerad judisk sammansvärjning med målet att uppnå världsherravälde. I skriften anges frimurare, liberaler, kommunister och kapitalister vara judarnas redskap för att behärska världen. Protokollet, som vid upprepade tillfällen bevisats vara en förfalskning,[1] utger sig för att vara en avskrift av ett anförande, som Theodor Herzl höll vid den sionistiska kongressen i Basel år 1897.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1921 avslöjades Sions vises protokoll som en förfalskning i The Times av tidningens korrespondent i Istanbul, Philip Graves, som visade att det rörde sig om en bearbetning i flera steg av en satirisk pamflett,[3] publicerad 1864 av den franske författaren Maurice Joly som riktade sig mot Napoleon III. Denna stridsskrift, som ursprungligen inte hade något med judar eller sionism att göra, omarbetades senare av den tsarryska säkerhetstjänsten Ochrana till en antisemitisk propagandaskrift. Den delades bland annat ut 1919 till den vita (tsarvänliga) ryska armén för att stärka dess moral. Nyligen genomförd forskning av den ryske historikern Michail Lepechin pekar ut Matvej Golovinskij, agent hos Ochrana, som trolig upphovsman till dokumenten. Tidigare har dokumenten tillskrivits Pjotr Ivanovitj Ratjkovskij.[4]

Som propagandaverktyg[redigera | redigera wikitext]

Alfred Rosenberg, som kom att bli en av nazismens ledande ideologer, läste Sions vises protokoll 1917, när han studerade till arkitekt i Moskva. Rosenberg inlemmade senare protokollens budskap i nazisternas konspirationsanklagande antisemitism.[5]

1920 finansierade den amerikanske bilmagnaten Henry Ford en upplaga av 500 000 exemplar av skriften. 1934 gavs protokollen ut i Sverige av de två antisemiterna Elof Eriksson och Einar Åberg. Vid bokmässan 2005 i Frankfurt presenterade Iran en nytryckt engelskspråkig utgåva av protokollet.[6] Hamas refererar i sin programförklaring från 18 augusti 1988 till protokollet i artikel 32.[7]

Inom populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanske serietecknaren Will Eisners sista verk, som publicerades postumt i maj 2005 under titeln The Plot, behandlar ämnet Sions vises protokoll. Umberto Ecos roman "Begravningsplatsen i Prag" skildrar protokollets tillkomst.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”NE: Sions vises protokoll”. http://www.ne.se/kort/sions-vises-protokoll. 
  2. ^ Åsard, Erik (2006). Det dunkelt tänkta. Stockholm: Ordfront. sid. 20. ISBN 91-7037-073-7 
  3. ^ Katsoulis, Melissa. Literary Hoaxes: An Eye-Opening History of Famous Frauds Skyhorse Publishing, 2009, ISBN 9781602397941
  4. ^ Dreizin, Felix (1990). Russian Soul and the Jew: Essays in Literary Ethno-Criticism. Lanham, Maryland: University Press of America. sid. 67. ISBN 978-0-521-88392-4 
  5. ^ Nicosia, Francis R. (2008). Zionism and Anti-Semitism in Nazi Germany. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 124. ISBN 0819176974 
  6. ^ ”Såta vänner”. http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/sata-vanner-1.522520.  Dagens Nyheter, 27 september 2006
  7. ^ ”Hamas Covenant 1988: The Covenant of the Islamic Resistance Movement”. http://avalon.law.yale.edu/20th_century/hamas.asp.  18 augusti 1988

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]