Sittstrejk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sittstrejken på General Motors i Flint, 1937.

En sittstrejk är en form av protest samt i vissa fall en form av civil olydnad[1] som går ut på att man organiserat sitter ner i grupp för att visa missnöje. Sittstrejkar har förekommit inom arbetarrörelsen[2][3] som då är en variant av strejk, såväl som inom aktivism för att visa politiskt missnöje.[4] Många uppmärksammade personer har utfört sittstrejkar, bland annat Martin Luther King, Brian Haw, Greta Thunberg och Fatemeh Khavari.[5][6][7][8]

Sittstrecken på General Motors[redigera | redigera wikitext]

Ett av de mer kända sittstrejkerna var sittstrecken på General Motors i Flint i Michigan vintern 1936–1937.[3][9] Arbetarna som arbetade på General Motors fabrik i Flint klagade på arbetsförhållandena men vägrade lämna sina arbetsplatser eftersom de var rädda för att de kan komma att bytas ut.[3] Strejken pågick i 44 dagar och till slut fick de igenom ett antal förbättringar och det första fackliga avtalet mellan arbetarna och General Motors.[3]

Fatemeh Khavari och Ung i Sveriges sittstrejk[redigera | redigera wikitext]

Fatemeh Khavari, var en av de som låg bakom sittstrejken under hösten 2017.

I augusti 2017 började unga med rötter i Afghanistan sittstrejka på Mynttorget i Stockholm.[10][11] Fatemeh Khavari inledde sittstrejken tillsammans med några få andra och organisationen Ung i Sverige för att stoppa utvisningarna av unga afghaner.[12][13][14][15][16] Sittstrejken flyttades från Mynttorget till Medborgarplatsen och slutligen till Norra Bantorget och pågick i cirka 58 dagar, från 6 augusti till 2 oktober.[15][17][18][19] Sittstrejken hade stor påverkan på beslutat att ge 9 000 ensamkommande afghaner möjlighet att stanna i Sverige.[20][18][21]

Greta Thunbergs skolstrejk[redigera | redigera wikitext]

Greta Thunberg sittstrejkar tillsammans med andra aktivister utanför riksdagen, april 2019.

Den 20 augusti 2018 började den svenska klimataktivisten Greta Thunberg sittstrejka utanför riksdagen med plakatet "Skolstrejk för klimatet".[8][22] Thunberg satt där varje skoldag fram till riksdagsvalet i början av september, och efter valet varje fredag, med avsikt att inte sluta förrän svensk politik är i linje med Parisavtalet.[23][24] Hennes sittstrejk har lett till en internationell rörelse som kräver åtgärder för att förhindra mer global uppvärmning och klimatförändring.[25][26]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carmody, Steve. ”Flint Sit Down Strike - 75 years later” (på en). www.michiganradio.org. https://www.michiganradio.org/post/flint-sit-down-strike-75-years-later. Läst 24 juni 2019. 
  2. ^ Ahmed A. White (2010). [https://scholar.law.colorado.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1243&context=articles ”The Depression Era Sit-Down Strikes and the Limits of Liberal Labor Law”] (på engelska) (PDF). University of Colorado Law School. sid. 2. https://scholar.law.colorado.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1243&context=articles. Läst 24 juni 2019. 
  3. ^ [a b c d] ”Så förgiftade staden Flint sitt vatten”. DN.SE. 26 augusti 2018. https://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-forgiftade-staden-flint-sitt-vatten/. Läst 24 juni 2019. 
  4. ^ Nilsson, Caroline (8 september 2018). ”Greta Thunberg: ”Vi kommer att fortsätta med skolstrejken””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/greta-thunberg-vi-kommer-att-fortsatta-med-skolstrejken. Läst 24 juni 2019. 
  5. ^ Atilla Zeyghami (2011). ”När samvetet möter realiteten” (PDF). sid. 18. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1968659&fileOId=1974068. Läst 24 juni 2019. 
  6. ^ Ekström-Frisk, Eleonor. ”Radioteatern skriver ny världshistoria”. gp.se. http://www.gp.se/1.681363. Läst 24 juni 2019. 
  7. ^ ””Jag tycker om att ha stora drömmar””. tidningengymnasiet.se. https://tidningengymnasiet.se/jag-tycker-om-att-ha-stora-drommar/. Läst 24 juni 2019. 
  8. ^ [a b] Derblom Jobe, Michelle (21 augusti 2018). ”Greta, 15, sittstrejkar för klimatet: ”Vår tids ödesfråga””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/greta-thunberg-15-klimatfragan-ar-var-tids-odesfraga. Läst 24 juni 2019. 
  9. ^ Olander, Karin. ”Flint i bildödens centrum”. gp.se. http://www.gp.se/1.1069884. Läst 24 juni 2019. 
  10. ^ Hane, Clara Block (7 september 2018). ”Skildrar vuxna svenskars rasande sexualiserade hat”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/skildrar-vuxna-svenskars-rasande-sexualiserade-hat. Läst 24 juni 2019. 
  11. ^ ”» Ensamkommande sittstrejkar för amnesti”. Arbetaren. https://www.arbetaren.se/2018/08/08/ensamkommande-sittstrejkar-for-amnesti/. Läst 24 juni 2019. 
  12. ^ ””Jag tycker om att ha stora drömmar””. tidningengymnasiet.se. https://tidningengymnasiet.se/jag-tycker-om-att-ha-stora-drommar/. Läst 24 juni 2019. 
  13. ^ ”Fatemeh Khavari till Dalen talks”. Mitt i Stockholm. https://mitti.se/nyheter/fatemeh-khavari-dalen/. Läst 24 juni 2019. 
  14. ^ Radio, Sveriges. ”Dokumentär: Den afghanska sittstrejken - P4 Stockholm”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6800246. Läst 24 juni 2019. 
  15. ^ [a b] ”Nu avslutas sittstrejken på Norra Bantorget”. DN.SE. 2 oktober 2017. https://www.dn.se/sthlm/nu-avslutas-sittstrejken-pa-norra-bantorget/. Läst 24 juni 2019. 
  16. ^ ”Afghanska ungdomar får en ny chans i Sverige - regeringen gör ett undantag i sin asylpolitik” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/27/afghanska-ungdomar-far-en-ny-chans-i-sverige-regeringen-gor-ett-undantag-i-sin. Läst 25 juni 2019. 
  17. ^ ”Ung i Sverige lämnar Norra bantorget - Syre Stockholm” (på en). Nyhetsmagasinet Syre. 5 oktober 2017. https://tidningensyre.se/stockholm/ung-sverige-lamnar-norra-bantorget/. Läst 24 juni 2019. 
  18. ^ [a b] ”De fick regeringen att svänga om afghanerna – aktivisterna bakom lagförslaget”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/integration--invandring/de-fick-regeringen-att-svanga-om-afghanerna/. Läst 24 juni 2019. 
  19. ^ ”Unga afghaner avslutar sittstrejken”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2017-10-03/unga-afghaner-avslutar-sittstrejken. Läst 25 juni 2019. 
  20. ^ Joelsson, Filip (7 juni 2018). ”Beslut: 9000 ensamkommande får möjlighet att stanna i Sverige”. Nyheter. https://www.metro.se/nyheter/beslut:-9000-ensamkommande-far-mojlighet-att-stanna-i-sverige-K7_N5CpBULp. Läst 24 juni 2019. 
  21. ^ ”De 9 000 ensamkommande afghanerna – vilka är de egentligen?”. Expressen. 18 maj 2018. https://www.expressen.se/nyheter/qs/de-9-000-afghanerna--vilka-ar-de-egentligen/. Läst 24 juni 2019. 
  22. ^ ”Greta-effekten: Detta har hänt”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Adx8k5. Läst 24 juni 2019. 
  23. ^ Granath, Andreas. ”Gretas klimatprotest ger eko över världen”. gp.se. http://www.gp.se/1.10329338. Läst 24 juni 2019. 
  24. ^ Crouch, David (1 september 2018). ”The Swedish 15-year-old who's cutting class to fight the climate crisis” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis. Läst 24 juni 2019. 
  25. ^ Taylor, Matthew (24 maj 2019). ”Latest global school climate strikes expected to beat turnout record” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2019/may/24/latest-global-school-climate-strikes-expected-to-beat-turnout-record. Läst 24 juni 2019. 
  26. ^ Savina, Diana (15 mars 2019). ”Fenomenet Greta Thunberg: Från skolstrejk till fredsprisnominering och stödmanifestationer i tusental”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/tusentals-manifestationer-fredsprisnominering-och-uppmarksammade-tal-sa. Läst 24 juni 2019.