Själö, Nagu

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Själö.
Själö
Seili
Ö
Själö-väg-2004.jpg
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Ekonomisk region Åboland
Höjdläge 36 m ö.h.
Koordinater 60°14′22″N 21°57′12″E / 60.23951°N 21.95331°Ö / 60.23951; 21.95331
Area 1,60 km²
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
GeoNames 636620
Läge i Finland
Red pog.svg
Läge i Finland

Själö (finska: Seili) är en ö i Nagu, en del av Pargas stad. Ön ligger ca 7 km norr om Nagu Kyrkbacken, vid Erstan i Skärgårdshavet, ca 30 km söder om Åbo, i landskapet Egentliga Finland. Ön är som mest ca 2,5 km lång och ca 1,5 km bred.  Ytan är ca 1,6 km². Namnet Själö består av den gamla ordformen 'själ' för 'säl' och 'ö' och betyder således "Sälön", vilket tyder på att ön har varit hem för sälar och känd bland säljägare redan tidigt. Det finska namnet är i sin tur en härledning av det svenska.[1] 

Själö hör till de av miljöförvaltningen utsedda nationellt värdefulla landskapsområdena.[2] Offentliga aktörer på Själö i dag är Forststyrelsen och Skärgårdshavets forskningsinstitut som lyder under Åbo universitet.[3] Sommartid sköter föreningen ProSjälö om att museikyrkan och en sommarkiosk finns tillgängliga för öns besökare[4].  Företaget Skärgårdskompaniet driver sommartid gästhamns- restaurang- och övernattningsverksamhet på ön[5]. Själö trafikeras året om från Nagu Kyrkbacken av M/S Falkö. Med Falkö reser man gratis. Sommartid kör även de avgiftsbelagda M/S Östern och M/S Fanny till Själö. Östern trafikerar mellan Nagu Kyrkbacken och Hanka i Rimito, medan Fanny kör mellan Åbo och Nagu.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Dagens Själö har formats av flera öar som har vuxit ihop p.g.a. landhöjningen.  Öarna har efter den senaste istiden sakta men säkert rest sig ur havet och deras högsta punkter, som först dök upp ur havet för ca 5000 år sedan, ligger i dag på ca 40 m.ö.h. 

Kronans ö[redigera | redigera wikitext]

Själö var senast från 1500-talet framåt en ö som ägdes av den svenska kronan. Man vet att det på ön fanns en gård vid namn Fogdeby som odlades av två av kronans bönder. Senare lades Själö hospitals självhushållning gällande mat och djurens foder till gårdens åtaganden. 

Spätelskehospitalet[redigera | redigera wikitext]

Själös historia som sjukhusö började år 1619, då kung Gustav II Adolf den 15 juli gav order om att grunda ett nytt hospital för spetälskepatienter utanför Åbo. Enligt ordern var spetälskan, eller lepran, Guds straff för befolkningens syndiga leverne och de gavs därför i uppdrag att hitta en ö där ett leprahospital kunde uppföras. Alla Åbos leprapatienter från andra hospital, men även sinnessjuka och andra kroniker, skulle omplaceras till det nya hospitalet. En delegation bestående av statsrådet Johan Skytte; slottsherren vid Åbo slott, herr Carl Oxenstierna; Jochim Berends och Johan Ottesson tog sig an kungens order. Själö valdes eftersom ön befinner sig i närheten av den livligt trafikerade farleden Åbo–Stockholm och för att man kände till att det fanns skyddade ankarplatser i dess vikar. På ön fanns dessutom en sandås som lämpade sig som begravningsplats.

De första patienterna flyttades till ön från S:t Görans hospital i Åbo som med start redan på 1300-talet hade fungerat som leprahospital. I det första skedet placerades ca 20 patienter på Själö. Byggnader för dem uppfördes på en mindre ö som låg öster om själva huvudön. År 1624 flyttades även en liten träkyrka som tillhört S:t Görans hospital till denna ö. Redan före detta, år 1622, hade Åbos hospialsbyggnader bränts till grunden av rädsla för smitta. I Åbo sköttes sjuka och skröpliga även i det s.k. helgeandsrummet som fungerade  i anslutning till S:t Görans hospital. Härifrån flyttades fattighjon och sinnessjuka till Själö från år 1624 framåt.[7][8][9]

Ett smalt sund åtskiljde de spetälska från huvudön i väster. I första skedet byggdes åt de sjuka fyra bostadshus, bagarstuga och bastu. Endast husgrunderna finns kvar efter dessa hus. På huvudön, där det redan från förut bedrevs jordbruk, byggdes prästgård, bostads- och hushållsbyggnader samt ett sjukhus för sinnessjuka och andra patienter. På grund av landhöjningen och sandavlagringar sitter de båda öarna numera ihop och den tidigare separata östra ön har blivit en udde som går under namnet Kyrkudden. 

Under Stora ofreden 1713–1721 förföll byggnaderna och antalet patienter sjönk. Efter freden reparerades endast byggnaderna på huvudön och den gamla träkyrkan ersattes med en ny på samma plats år 1733. Denna kyrka står kvar ännu i dag. Efter Stora ofreden minskade antalet leprasjuka kraftigt.

Man ordnade inte med någon direkt sjukvård för de spetälska. Själö besöktes av en utbildad läkare första gången år 1686 och även efter det var besök av läkare ovanliga. Andra vårdmetoder var hembränt, helande vatten och Guds ord. Hospitalet leddes av landshövdingen och biskopen i Åbo. För den lokala övervakningen ansvarade kyrkoherden i Nagu. Efter Stora ofreden placerades i första hand mentalt sjuka på Själö. Den sista spetälskepatienten dog rå 1785.  

Mentalsjukhuset[redigera | redigera wikitext]

Åbo universitets byggnad, det tidigare sjukhuset

Mentalsjukhuset, omnämndes första gången år 1689 (fast patienter hade funnits på ön sedan 1624). Sjukhuset låg på kullen mitt emot Kyrkoudden och hade ännu i början av 1800-talet fyra "uråldriga och inte längre i bruk varande sjukrum".[10]

Patientantalet på Själö varierade mellan 30 och 50. Sett till antalet platser var anstalten på sin tid Finlands största mentalsjukhus. Av 1700-talets timrade byggnader har förutom kyrkan endast prästgården bevarats. Den första av de stenbyggnader som ännu finns kvar öster- och söderom den fyrkantiga gården färdigställdes åren 1801–1803. På gårdens västra och norra sidor ersattes gamla trähus år 1851 med byggnader i sten som ritades av Åbos stadsarkitekt P.J. Gylichs. Resultatet blev en för skärgårdsmiljön mycket ovanlig nyklassicistisk helhet.[11]

Inne i sjukhuset delades byggnaden av en lång korridor som kantades av rum för en person i storleken 1,87 x 2,07 meter. Personalen såg noggrant till att patienterna hölls isolerade och cellerna sköttes knappt alls. Under länsmyndigheternas olika granskningar under 1800-talet konstaterades sjukhusets verksamhet och skötseln av utrymmena vara dåligt skötta. Under 1820-talet planerades redan en flytt av hospitalet till Åbo, men planerna raserades av Åbo brand år 1827. 

År 1841 bytte Själö namn från hospital till säkerhetsanstalt för obotligt mentalt sjuka. Utbyggnaden 1851 ökade patientplatserna till 67 och man kunde efter det flytta ännu fler patienter till Själö, bland annat från det nya mentalsjukhuset i Lappviken.

Själöhospitalets verksamhetsmodell ändrades igen år 1889. Då flyttades alla hospitalets manliga patienter till nybyggda säkerhetsfaciliteter i Kexholm och Själö inhyste hädanefter endast kvinnliga patienter. Själö var ett kvinnosjukhus fram till att verksamheten lades ner år 1962. Inga nya patienter hade då tagits emot från 1960 framåt. Isoleringens tid på Själö, och mera allmänt inom mentalvården i Finland, var över.

Ännu år 1985 föreslog professor Pekka Halonen att HIV-patienter kunde placeras på Själö på samma sätt som lepra- och mentalvårdspatienter tidigare. Förslaget vann inte understöd.[12]

Kulturlandskapet[redigera | redigera wikitext]

Museiverket har definierat området med Själö hospital, gårdens byggnader, kyrkan, gravgården och prästgården som ett nationellt betydande bebyggt kulturlandskap[13]

Själö kyrka[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Själö kyrka
Själö kyrka.

Själös nuvarande träkyrka byggdes år 1733 på samma plats där den första från Åbo flyttade kyrkan hade stått. Som byggmästare anges på en tavla i kyrkan Kaarle Jaakonpoika från Merimasku. Byggarbetena inleddes den 1 juni 1733 och avslutades 23 augusti samma år. Tre dagar senare invigdes kyrkan. Kyrkans inredning är enkel; alla ytor förutom predikstolen är i obehandlad stock.  Kyrkan är en korsformad kyrka med sakristian i den norra korsarmen och med altaret vänt mot öst. Den västra delen av långhuset avskiljs av ett skrank. Denna del av kyrkan var ämnad för "dem som besvärats av smittosamma sjukdomar", det vill säga de spetälska.

Rysslands president Dmitri Medvedev och Finlands president Tarja Halonen i Själö kyrka. Uppe i bilden ses kyrkans votivskepp.

Den svart-vita predikstolen anses vara kyrkans enda ursprungliga utsmyckning. Numera finns i kyrkan även en målning av Helge Stén, "Storm på Genesaret" och ett för skärgårdskyrkor typiskt votivskepp i kyrkan. En speciell detalj för kyrkan är även klockstapeln, som inte finns i anslutning till kyrkan, utan ute på gården nära stranden. På kyrkans gård finns ett rött kors som är rest år 1982 till minnet av alla de 663 spätelskepatienter som dog på ön. 

I dag fungerar kyrkan som en museikyrka och är öppen under sommaren. Ett litet inträde uppbärs. Nagu kapellförsamling ordnar gudstjänst i kyrkan tre gånger per sommar. I kyrkan ordnas även bröllop och konserter, varav den mest kända återkommande konserten infaller under Nagu kammarmusikdagar varje sommar. 

Skärgårdshavets forskningsinstitut[redigera | redigera wikitext]

Finska staten överlät år 1964 Själö hospitals byggnader och kringliggande mark till Åbo universitet (finska: Turun yliopisto) som här grundade Skärgårdshavets forskningsinstitut. Forskningsinstitutets målsättning var att bedriva tvärvetenskaplig forskning om skärgårdens tillblivelse och människans etablering i området. Man hade före detta bedrivit forskning vid den biologiska stationen på Lohm i Korpo. Hospitalets andra land- och vattenområden överläts till Skogsforskningsinstitutet (Metla) och kyrkan till Museiverket.[14][15]

Terräng[redigera | redigera wikitext]

Terrängen på Själö är mycket platt.[a] Öns högsta punkt ligger 40 meter över havet. Den sträcker sig 2,3 kilometer i nord-sydlig riktning, och 1,7 kilometer i öst-västlig riktning.[b] I omgivningarna runt Själö växer i huvudsak barrskog.[17]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Inlandsklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är 5 °C. Den varmaste månaden är augusti, då medeltemperaturen är 17 °C, och den kallaste är januari, med -5 °C.[18]

Själö
Klimatöversikt (förklaring)
JFMAMJJASOND
 
 
0
 
−4
−6
 
 
0
 
−1
−8
 
 
0
 
4
−1
 
 
0
 
5
−4
 
 
0
 
9
5
 
 
0
 
14
9
 
 
0
 
13
12
 
 
0
 
19
15
 
 
0
 
14
13
 
 
0
 
9
5
 
 
0
 
3
0
 
 
0
 
3
−2
Genomsnittliga max och min. temperaturer i °C
Nederbördsmängd i mm.
Källa: [18]


Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

Själö
Position60°14.4′N 21°57.7′Ö / 60.2400°N 21.9617°Ö / 60.2400; 21.9617
Typgästbrygga
Båtplatser12 st
Hamnavgift0
Förtöjningankare + brygga
Bränslenej
Toalettutedass
Dusch / bastunej
Elnej
Butik / livsmedelskiosknej
Fiskförsäljningnej
Naturstigja, osnitslad
SevärdheterKyrkan
Sophanteringblygsam, vid den andra bryggan
Dricksvattennej
Restaurang / cafénej
Sugtömning av septiktanknej
TrafikförbindelseFörbindelsebåten M/S Östern
  1. ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[16] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
  2. ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[16] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Keskiajan Saaristomeri - Seili” (på finska). web.archive.org. 3 maj 2010. http://web.archive.org/web/20100503012228/http://saaristomeri.natureit.net/index.php/kohteet/kohde_seili. Läst 10 december 2018. 
  2. ^ ”Miljöförvaltningens lista över områden” (på finska) (pdf). Miljöförvaltningen. http://www.ymparisto.fi/download/noname/%7B1ABE2EBA-6589-4183-B3B5-B6F119AB1FE3%7D/77903. Läst 10 december 2018. 
  3. ^ ”Själö - Utinaturen.fi” (på sv-SE). www.utinaturen.fi. http://www.utinaturen.fi/sjalo. Läst 10 december 2018. 
  4. ^ ”Pro Seili-Själö ry – Seilin saaren kulttuuri- ja asukasyhdistys – Kultur- och boendeföreningen på Själö” (på sv-SE). http://proseili.fi/sv/. Läst 10 december 2018. 
  5. ^ ”Visit Seili” (på sv-FI). Visit Seili. https://www.visitseili.fi/sv/. Läst 10 december 2018. 
  6. ^ ”Lautta-aikataulut” (på fi). Lautta.net. http://lautta.net/. Läst 10 december 2018. 
  7. ^ ”Själö historia - Utinaturen.fi” (på sv-SE). www.utinaturen.fi. http://www.utinaturen.fi/sjalo/historia. Läst 10 december 2018. 
  8. ^ ”Själö historia”. www.utu.fi. https://www.utu.fi/fi/yksikot/biodiversiteettiyksikko/saaristomeren-tutkimuslaitos/se/museikyrka/Sivut/Sj%C3%A4l%C3%B6-historia.aspx. Läst 10 december 2018. 
  9. ^ ”Etusivu” (på finska). kansallisbiografia.fi. https://kansallisbiografia.fi/paimenmuisto/seurakunta/5107. Läst 10 december 2018. 
  10. ^ Mall:Verkkoviite
  11. ^ ”Själö historia”. www.utu.fi. https://www.utu.fi/fi/yksikot/biodiversiteettiyksikko/saaristomeren-tutkimuslaitos/se/museikyrka/Sivut/Sj%C3%A4l%C3%B6-historia.aspx. Läst 10 december 2018. 
  12. ^ Halonen, P. (1985) AIDS - tasa-arvoako? Suomen lääkärilehti, 7.
  13. ^ Seilin hospitaali Valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt RKY. Museovirasto.
  14. ^ ”Själö historia”. www.utu.fi. https://www.utu.fi/fi/yksikot/biodiversiteettiyksikko/saaristomeren-tutkimuslaitos/se/museikyrka/Sivut/Sj%C3%A4l%C3%B6-historia.aspx. Läst 10 december 2018. 
  15. ^ Lohmin Turisthemmet Korppoossa myyty Turun Sanomat. 31.7.2008. Viitattu 23.7.2012.
  16. ^ [a b] ”Viewfinder Panoramas Digital elevation Model”. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html. Läst 21 juni 2015. 
  17. ^ ”NASA Earth Observations: Land Cover Classification”. NASA/MODIS. http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=MCD12C1_T1. Läst 30 januari 2016. 
  18. ^ [a b] ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016. 

Referensfel: <ref>-tagg med namn "institutet-historia", definierad i <references> används inte tidigare i texten.
Referensfel: <ref>-tagg med namn "gn636620", definierad i <references> används inte tidigare i texten.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]