Sjörået

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sjörået eller sjöfrun är ett kvinnligt vattenväsen inom nordisk folktro. I medeltida ballader förekommer hon ofta under namnet Havsfrun. I fornnordisk tradition motsvaras sjörået av Ran.

Hon ansågs vara naturens rådare över den insjö, eller det sjösystem som ingick i hennes revir. Liksom skogsrået var hon en förförisk varelse, trots att hon hade ihålig rygg. Hon visade sig dock nästan enbart för ensamma män, som vistades i sjöns närhet, där hon med förtjusning brukade sitta och kamma sitt långa, svepande hår. För att undvika hennes närkontakt kunde hon lätt skrämmas bort med ett metallföremål. Ett sådant knep var att kasta fiskekniven framför hennes fötter och vips var hon försvunnen. Om sjörået syntes hänga tvätt på stranden eller på en holme, så ansågs det förebåda oväder.

Sjörået höll sig ibland med kreatur som kallades sjönöt eller sjökreatur. Dessa kunde vara brokiga kor som betade i strandkanten, men också förekomma som abborrar eller gäddor som tillhörde hennes sjö. Den som fångade en riktigt stor gädda borde därför se upp, så att det inte var sjöråets skällko som infångades.

Genom att dela med sig av sin matsäck till sjörået kunde man i gengäld få god fiskelycka, vilket kan uppfattas som en sorts offergåva. Motsvarande väsen inom fiskenäringen och skärgårdens havsmiljö är havsfrun och sjöjungfrun.

En populär sägen är en om en fiskare som ger en vante (eller strumpa) till sjörået och till tack får god fiskelycka och varnas av henne vid annalkande storm. Berättelsen återges av Olaus Magnus i Historia om de nordiska folken.[1]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000