Sjusji

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Shusha (Şuşa)
Stad
Shusha collection.jpg
Land Nagorno-Karabach Nagorno-Karabach
Högsta punkt
 - höjdläge 1 800 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 1 400 m ö.h.
Area 5,5 km²
Folkmängd 4 446 (2015)[1]
Befolkningstäthet 808 invånare/km²
Grundad 1752
Tidszon GMT+4 (UTC+4)
Riktnummer +374 47 (7)
GeoNames 147105

Sjusji (armeniska: Շուշի; azerbajdzjanska: Şuşa; ryska: Шуша) är en stad i Azerbaijan, belägen i Nagorno-Karabakhs bergstrakter, på 1368 meters höjd, vid motorvägen JevlachGorisNachitjevan, 11 km söder om Stepanakert och 37 km sydväst om Agdam.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden grundades år 1751 av Panah-Ali-chan som en borg för att försvara Karabach, eftersom stadens geografiska läge är mycket fördelaktigt. Sjusji är beläget på ett berg och det finns bara en väg till staden, medan det från tre andra sidor är omöjligt att ta sig in i staden. Allt det gjorde att Sjusji var mycket svår att storma, och det krävdes mycket tid för att helt enkelt svälta ut försvararna, vilket var det enda sättet att få staden att kapitulera. År 1805 införlivades staden med det ryska imperiet. Efter att Karabach förlorat sin självständighet var Sjusji residensstad i länet; sedan 1840 ett häradscentrum. År 1868 ingick den i Jelisavetpols län.

När den ryske generalen Jermolov lät göra en beskrivning av området år 1823 bodde där ungefär 1048 azeriska (cirka 68 %) och 474 armeniska (cirka 31 %) familjer. Stadens befolkning växte dock snabbt och den armeniska andelen av stadens invånare ökade under hela 1800-talet och redan kort före första världskriget var den armeniska befolkningens andel 70 %.

Den första teatern byggdes år 1891. År 1902 byggdes sjukhuset, tre år senare en ny gymnasieskola. Staden byggdes enligt de kända arkitekternas beräkningar. Nu finns en mängd gamla hus kvar, och därtill delar av stadsmuren och två slott (båda från 1700-talet). Gatorna var ganska breda och lagda i sten. Staden utmärkte sig med en ovanligt bra utrustning. Före 1920 trycktes 22 tidningar i staden (under olika tidsperioder), av vilka 20 trycktes på armeniska, 2 på ryska och inga på azeriska.

År 1918 blev Sjusji en del av Azerbajdzjanska republiken som förklarat sig självständig från Tsarryssland. År 1920, när azeriska trupper som var placerade i själva staden, i Stepanakert och Askeran, firade Novruz, protesterade armenier i hopp om att de belägrade azeriska soldaterna inte skulle kunna göra motstånd. Trots detta slogs attacken tillbaka, med hjälp av ytterligare trupper som skickades från landets olika delar. Detta ses av en av flera forskare som en del av det armeniska folkmordet. Vid det laget var försvarsmaktens huvudsakliga styrkor i Karabach för att slå ner upproret vilket gjorde landets norra gräns i praktiken försvarslös och underlättade för Röda armén i uppgiften att invadera Azerbajdzjan, efter vilket staden blev en del av Sovjetunion. Stadens näringsliv drabbades hårt av upproret och under hela sovjetperioden sjönk folkmängden i staden rejält.

Den 9 maj 1992 intogs staden av armeniska styrkor till följd av kriget i Nagorno-Karabach.

Sjusji idag[redigera | redigera wikitext]

Idag är stadens folkmängd bara cirka 4 000 invånare vilket är väldigt lite jämfört med 67 000 år 1917 och 17 000 år 1989. Sjusji var en av de finaste städerna i världen enligt flera världskända forskare,[vilka?] men under kriget förstörde azerbajdzjanska regeringen hela staden och satt den i brand. Separatisternas regering har nu arbetat fram planer om att återuppbygga staden och även gjort försök att locka människor att flytta till Sjusja. Dock har dessa försök hittills inte varit framgångsrika och har i stort sett förblivit endast planer. Sjusji har blivit en stiftsstad i Karabachs stift i den armeniska apostoliska kyrkan

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Sjusjis klimat är relativt hårt, medeltemperaturen är +8,8 C; medeltemperaturen i januari är +2,9 C, i april +7,4 C, i juli +18,9 C, i november + 4,7 C. Nederbörden är 639 mm/år. Sommaren är ljum (medeltemperatur för juni är +19 C).

Kända Sjusjibor[redigera | redigera wikitext]

I Sjusji föddes berömda människor såsom kompositören Uzeir Hadzibejov, operasångaren Bul-Bul, diktarna Natavan och Vagif och den kände piloten Nelson Stepanyan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sarukhanyan, Vahe (2 juni 2015). ”Շուշին փորձում է կրկին կրթական կենտրոն դառնալ” (på hy). Hetq. http://hetq.am/arm/news/60555/shushin-pordzum-e-krkin-krtakan-kentron-darnal.html. ”...քաղաքում գրանցված է 4.446 մարդ...”