Skänninge möte
Skänninge möte var ett kyrkomöte som hölls 1 mars 1248 och som, bland annat genom närvaron av påvens legat Vilhelm av Sabina, fick en stor betydelse för Sveriges (inklusive Finlands) införlivande i kristenheten och utvecklingen av Sverige till en stat. Framförallt bidrog det till stärkandet av biskopskyrkan. I trehundra år framåt, fram till reformationen drog mötet riktlinjerna för rikets relation till den katolska kyrkan. Mötet bekräftade också Birger jarls rättighet att få använda romersk rätt i Sverige, vilket var mot de forna lagarna, och detta medförde inom några år Bjälboättens maktövertag i riksenheten.
På mötet bestämdes det exempelvis om att präster skulle leva i celibat och sälja sin jord, utan släktingarnas samtycke, man bestämde även att de präster som var över 50 år fick under vissa förutsättningar, och med biskopens tillstånd leva kvar i äktenskap, men man fick inte sova under samma tak som sin hustru. På den här tiden fick inte heller några präster behålla sina barn. Med på mötet var den utsände kardinalbiskopen, Villhem av Sabina, Birger Jarl, ärkebiskopen Jarler, rikets fem övriga biskopar, klosterledare, präster, lagmannen och ett antal stormän.
Mötet hölls i Skänninge, endast några kilometer från sätesgården i Bjälbo. Skänninge hade Östergötlands rikaste jordbruk och blev med hjälp av sitt centrala läge en knutpunkt för handeln, det hölls därför många kyrkliga och politiska sammankomster i byn.
Litteratur
- Åke Ljungfors, "Mötet i Skänninge 1248." Kyrkohistorisk årsskrift 50 (1950).
- Henriksson, Alf. Svensk historia Svensk historia
Externa länkar
Wikisource har originalverk relaterade till Skänninge möte.
