Skärmtid

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Skärmtid är den tid som tillbringas framför olika typer av skärmar, till exempel framför TV, dator, surfplattor samt mobiltelefoner.[1] Begreppet har ofta använts i en negativ kontext.[2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Ordet skärmtid användes ursprungligen när skärmen var ett slags möbel som användaren satt framför. Tiden människor satt framför skärmen blev därmed mätbar och kunde fastställas. Idag kan är tekniken mobil och innebär, förutom att det kan vara frågan om en möbel, kan det vara en laptop du har i ditt knä, en smarttelefon i din hand eller en surfplatta och liknande. Bruket är mer oregelbundet och kan uppta delar av användarens uppmärksamhet, och med skärmtiden blir svårare att fastställa.[3]

Skärmtidens effekt[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen forskning eller några studier som generellt menar att skärmtiden har varken positiv eller negativ effekt på människan. I Sverige har frågan mycket belysts av Elza Dunkels och Hugo Lagercrantz.[3] WHO har riktlinjer som främst kretsar kring en oro för stillasittande då barn som rör sig för lite kan drabbas av barnfetma.[4] Vissa forskare menar att barn upp till två år helt ska undvika skärmanvändande då hjärnan är som mest formbar i småbarnsåldern och att digitala verktyg kan ta fokus från sådant som är viktigt för utvecklingen som motorik, syn och hörsel. Medan andra menar att den forskning som finns präglas av alarmism och överdriven oro för nya fenomen.[5][6]

I USA har det gjorts en del undersökningar på skolbarn angående skärmtid. Resultaten visare att barnen tillbringade i genomsnitt sex timmar per dag framför en skärm, fyra av dessa timmar var framför TV och resterande två timmar var framför en dator eller en surfplatta. Det finns bara begränsad forskning på vad dessa siffror innebär, om det har en positiv effekt eller en negativ effekt på människan. Barn blir mer stillasittande men kan bli intelligentare med hjälp av digital teknik.[ifrågasatt uppgift] De barn som har spelat mycket datorspel under sin barndom blev skickliga på användningsområden av robotar i yrket, ofta kunde de även ha lättare för det engelska språket då mycket appar och spel är på engelska.[7]

Vissa anser att diskussionerna kring skärmtid bygger på känslomässig och ogrundad information.[8] Flera forskare understryker att skärmtid är ett oprecist begrepp och huruvida tiden framför skärm leder till något bra eller inte beror på vad vederbörande ägnar tiden åt.[4][9]

Skärmtid i den svenska förskolan[redigera | redigera wikitext]

I svenska förskolan används pedagogiska appar för att lägga pussel, lära sig läsa och skriva samt träna matematik. Surfplattan används även för att utveckla samspel med andra barn. Förskoleläraren ansvarar för att välja ut vilka appar som ska finnas tillgängliga för barnen.[3]

Kritiker menar att skärmtiden kan leda till hämmande av språkutvecklingen, känslan för empati till andra människor samt leda till för mycket stillasittande.[10] Förespråkare menar istället att det är vad pedagogen gör av skärmtiden som avgör om surfplattan kan användas som verktyg.[3] I den svenska förskolan används inte de digitala verktygen som muta för att lugna ner stökiga barn utan målsättningen är att använda digitala verktyg när de tillför något.[4]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

En undersökning genomförd 2020 visade att 7 av 10 svenska internetanvändare ansåg att både de själva och andra tillbringade för mycket tid framför en digital skärm på fritiden. Under Coronapandemin som tog sin början samma år ökade användningen av skärmar i många delar av samhället vilket ledde till att siffran ökade till 8 av 10 som var missnöjda. Undersökningen visade också att 46 procent av de tillfrågade vaknade på natten och tittade på sin mobil. Under Coronaviruspandemin ändrade många svenskar uppfattning om skärmtid och siffror visade att 14 procent av de svarande i undersökningen blev mer positiva medan 8 procent blev mer negativa. Mest negativa var de studerande medan pensionärer var de som uppgav att de var mest positiva till skärmtid.[11]

År 2021 visade en undersökning att bland de svenska internetanvändarna var det 43 procent som fått höra av närstående att de tillbringar för mycket tid framför mobil, dator eller surfplatta. Bland de yngsta personerna som deltog i undersökningen, åldersgruppen 8–11 år, hade 85 procent fått höra av sina föräldrar att de tittar för mycket på skärm.[12]

Ungefär 40 % av alla svenska barn och ungdomar i åldern 8–19 år har regler om hur mycket skärmtid de får lov att ha i familjen.[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skärmtid”. Rädda Barnen. Arkiverad från originalet den 22 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170322215612/http://www.raddabarnen.ax/vad-gor-vi/barnens-internet/skarmtid. Läst 21 februari 2017. 
  2. ^ ”Stigmatisering http://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2014/05/ungdomar_22maj2014_korr5_FINAL-till-tryck.pdf”. http://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2014/05/ungdomar_22maj2014_korr5_FINAL-till-tryck.pdf. Läst 21 februari 2017. 
  3. ^ [a b c d] https://loppi.se/sa-paverkas-ditt-barn-av-skarmtid/
  4. ^ [a b c] ”Babblarna som barnvakt? 11 vanliga frågor och svar om barns skärmtid”. Internetkunskap. 7 juni 2020. https://internetkunskap.se/artiklar/foraldraskap/ar-det-okej-att-babblarna-vaktar-min-bebis-och-tio-andra-fragor-om-de-yngstas-skarmanvandande/. Läst 29 april 2022. 
  5. ^ ”Forskare: Skärmar kan göra att små barn missar annat som är viktigt för deras utveckling”. DN.SE. 22 augusti 2019. https://www.dn.se/insidan/forskare-skarmar-kan-gora-att-sma-barn-missar-annat-som-ar-viktigt-for-deras-utveckling/. Läst 29 april 2022. 
  6. ^ ”Är skärmhjärnan vår tids videopanik?”. Internetkunskap. 7 juni 2020. https://internetkunskap.se/artiklar/foraldraskap/ar-skarmhjarnan-var-tids-videopanik/. Läst 29 april 2022. 
  7. ^ ”https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/16678/L%E4rplattan%20i%20f%F6rskolan2%202013.pdf?sequence=2”. https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/16678/L%E4rplattan%20i%20f%F6rskolan2%202013.pdf?sequence=2. Läst 20 februari 2017. 
  8. ^ Dunkels, Elza. ”#skärmtid | Nätkulturer”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190816223229/http://www.kulturer.net/2015/04/16/skarmtid/. Läst 18 mars 2017. 
  9. ^ ”Hur ska du som förälder tänka kring skärmtid för ditt barn?”. Internetkunskap. 28 maj 2020. https://internetkunskap.se/artiklar/foraldraskap/ar-det-inte-dags-att-sluta-prata-skarmtid/. Läst 29 april 2022. 
  10. ^ Holmberg, Karin (24 september 2015). ”Forskare: "Sluta varna för barnens skärmtid"”. ETC. http://www.etc.se/inrikes/forskare-sluta-varna-barnens-skarmtid. Läst 21 februari 2017. 
  11. ^ ”Internetanvändande och digital skärmtid”. Svenskarna och internet 2020. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/internetanvandande-och-digital-skarmtid/. Läst 24 mars 2021. 
  12. ^ ”Internetanvändning och det uppkopplade hemmet”. Svenskarna och internet 2021. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2021/internetanvandning-och-det-uppkopplade-hemmet/. Läst 21 mars 2022. 
  13. ^ ”Föräldrar och barn på nätet | Svenskarna och internet 2021”. Svenskarna och internet 2021. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2021/foraldrar-och-barn-pa-natet/. Läst 30 mars 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]