Skärmtid

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Skärmtid är den tid som tillbringas framför olika typer av skärmar, till exempel framför TV, dator, surfplattor samt mobiltelefoner.[1] Begreppet är inte helt etablerat och har också ofta använts i en negativ kontext.[2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Ordet skärmtid användes ursprungligen när skärmen var ett slags möbel som användaren satt framför. Tiden människor satt framför skärmen blev därmed mätbar och kunde fastställas. Idag kan är tekniken mobil och innebär, förutom att det kan vara frågan om en möbel, kan det vara en laptop du har i ditt knä, en smarttelefon i din hand eller en surfplatta och liknande. Bruket är mer oregelbundet och kan uppta delar av användarens uppmärksamhet, och med skärmtiden blir svårare att fastställa.[3]

Skärmtidens effekt[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen forskning eller några studier som generellt menar att skärmtiden har varken positiv eller negativ effekt på människan. I Sverige har frågan mycket belysts av Elza Dunkels och Lagercrantz.[3]

I USA har det gjorts en del undersökningar på skolbarn angående skärmtid. Resultaten visare att barnen tillbringade i genomsnitt sex timmar per dag framför en skärm, fyra av dessa timmar var framför TV och resterande två timmar var framför en dator eller en surfplatta. Det finns bara begränsad forskning på vad dessa siffror innebär, om det har en positiv effekt eller en negativ effekt på människan. Barn blir mer stillasittande men kan bli intelligentare med hjälp av digital teknik. De barn som har spelat mycket datorspel under sin barndom blev skickliga på användningsområden av robotar i yrket, ofta kunde de även ha lättare för det engelska språket då mycket appar och spel är på engelska.[4]

Många av diskussionerna kring skärmtid bygger på känslomässig och ogrundad information.[5]

Skärmtid i den svenska förskolan[redigera | redigera wikitext]

I svenska förskolan används pedagogiska appar för att lägga pussel, lära sig läsa och skriva samt träna matematik. Surfplattan används även för att utveckla samspel med andra barn. Förskoleläraren ansvarar för att välja ut vilka appar som ska finnas tillgängliga för barnen.[3]

Kritiker menar att skärmtiden kan leda till hämmande av språkutvecklingen, känslan för empati till andra människor samt leda till för mycket stillasittande.[6] Förespråkare menar istället att det det är vad pedagogen gör av skärmtiden som avgör om surfplattan kan användas som verktyg.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Skärmtid”. Rädda Barnen. Arkiverad från originalet den 22 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170322215612/http://www.raddabarnen.ax/vad-gor-vi/barnens-internet/skarmtid. Läst 21 februari 2017. 
  2. ^ ”Stigmatisering http://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2014/05/ungdomar_22maj2014_korr5_FINAL-till-tryck.pdf”. http://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2014/05/ungdomar_22maj2014_korr5_FINAL-till-tryck.pdf. Läst 21 februari 2017. 
  3. ^ [a b c d] https://loppi.se/sa-paverkas-ditt-barn-av-skarmtid/
  4. ^ ”https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/16678/L%E4rplattan%20i%20f%F6rskolan2%202013.pdf?sequence=2”. https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/16678/L%E4rplattan%20i%20f%F6rskolan2%202013.pdf?sequence=2. Läst 20 februari 2017. 
  5. ^ Dunkels, Elza. ”#skärmtid | Nätkulturer”. http://www.kulturer.net/2015/04/16/skarmtid/. Läst 18 mars 2017. 
  6. ^ Holmberg, Karin (24 september 2015). ”Forskare: "Sluta varna för barnens skärmtid"”. ETC. http://www.etc.se/inrikes/forskare-sluta-varna-barnens-skarmtid. Läst 21 februari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]