Skärplinge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skärplinge
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Tierps kommun
Koordinater 60°28′17″N 17°45′13″Ö / 60.47139°N 17.75361°Ö / 60.47139; 17.75361
Area 110 ha (2015)[1]
Folkmängd 728 (2017)[1]
Befolkningstäthet 6,618 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T0624[2]
GeoNames 2678053
Ortens läge i Uppsala län
Red pog.svg
Ortens läge i Uppsala län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
För ort i Håbo kommun, se Skärplinge, Håbo kommun.

Skärplinge är en tätort i Tierps kommun. Strömarån flyter genom samhället. Riksväg 76 mellan Gävle och Östhammar passerar rakt genom samhället och delar det i två delar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skärplinge omtalas första gången i markgäldsförteckningen 1312 ('de Skærplinge') med 29 skattskyldiga hushåll. Möjligen har en medeltida sätesgård funnits i Skärplinge under 1300-talet. Ulf Jakobsson (spets till vänster) köpte 1356 en gård i Skärplinge av Magnus Gislesson (sparre av Aspnäs). En Peter Magnusson hade 1345 sålt jord i Skärplinge till Jakob och Olof Karlsson, antagligen Ulf Jakobssons far och farbroder. Hans hustru skriver sig här 1377 och 1386, hans bror Karl Jakobsson (spets till vänster) skriver omtalas här 1387 och 1390. Karl Jakobssons änka donerar 1407 delar av jorden till Vadstena kloster. Greger Magnusson (Eka) sålde 1419 ett gods i Skärplinge till Bengt Tomasson, vars brorson Sigge Larsson (Sparre av Rossvik) 1491 sålde dem till Erik Trolle. Det sägs då handla om fyra gårdar. De inlöstes senare av Stockholms borgmästare Jöns Månsson och ärvdes 1524 av hans dotter Hebbla. På 1540-talet tillhörde gårdarna Erik Fleming.[3]

Under 1500-talet bestod Skärplinge av 7 mantal skatte, en skattebolsjord, ett mantal kyrkojord (från 1560-talet prependejord) samt ett mantal tillhörigt Vadstena kloster vilket 1546 tillföll Gustav Vasa som arv och eget.[3]

Skärplinge förekommer som tingsplats för Lövsta ting 1389 och 1472 och var under 1500-talet en av tingsplatserna för Norra Rodens ting.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Skärplinge 1950–2015[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
536
1960
  
494
1965
  
568
1970
  
611
1975
  
680
1980
  
754
1990
  
685 89
1995
  
692 93
2000
  
714 94
2005
  
740 94
2010
  
673 95
2015
  
720 110

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Skärplinge fungerar sedan gammalt som en betydande handels- och serviceort för ett stort omland och har i förhållande till befolkningen en hög servicegrad vad gäller kommersiella och andra tjänster[källa behövs].

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Orten har även sedan länge varit en viktig vägknut. Förutom riksväg 76 ansluter här även länsväg C 740 (f d länsväg 291) söderut via Västland till Tierp. Norrut finns vägförbindelser mot Fagerviken, Hållnäs kyrkby (Edvalla) och Vavd/Ängskär på Hållnäshalvön.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 26 september 2013
  3. ^ [a b] Det medeltida Sverige 1:1 Norra Roden
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.