Skånska luftvärnskåren

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Skånska luftvärnsregementet)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skånska luftvärnskåren
(Lv 4)
Skånska luftvärnsregementet vapen.svg
Vapensköld för Skånska luftvärnskåren tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnSkånska luftvärnskåren
Datum1941–1997
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypLuftvärnstrupperna
RollUtbildningsförband
StorlekKår [a]
Del avSödra militärområdet [b]
HögkvarterYstads garnison
FörläggningsortYstad
ÖvningsplatsKabusa skjutfält
FärgerRött och gult         
MarschSkånska luftvärnskårens marsch (Lindgren) [c]
DekorationerSkånlvkMSM [d]
Befälhavare
KårchefGunnar Jansson [e]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
TruppslagsteckenAM.090943 - edited.jpg
Luftvärnssoldater på post i december 1943 med 7,5 cm lvpjäs m/37 i höjderna vid nuvarande vattentornet i Ystad.

Skånska luftvärnskåren (Lv 4) var ett luftvärnsförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1941–1997. Förbandsledningen var förlagd i Ystads garnison i Ystad.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division förlades till Malmö. Divisionen sattes upp som en beredskapsdivision av Östgöta luftvärnsregemente den 1 oktober 1941 under namnet Malmö luftvärnsdivision (A 10 M).[5]

Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet, för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade bland annat i att Malmö luftvärnsdivision avskiljdes från Östgöta luftvärnsregemente, och bildade den 1 oktober 1942 Skånska luftvärnskåren (Lv 4).[4]

Efter provisorisk förläggning förlades kåren den 1 oktober 1943 i ett kasernetablissemang i Husie i östra delarna av Malmö.[2] Inflyttningen skedde fram till 1 december 1943, och den 4 juni 1944 var hölls en ceremoni över inflyttningen i det nya kasernområdet.

Genom försvarsbeslutet 1958 kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1962, och fick det nya namnet Skånska luftvärnsregementet (Lv 4). Detta berodde på två saker: Dels köpte Sverige robotsystemet HAWK i början av 1960-talet, vilket ledde till att luftvärnsrobotförband organiserades vid kåren 1962, och dels avvecklades både Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2).

I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, sammanslogs Södra skånska regementet (P 7) med Malmö försvarsområde (Fo 11) och bildade 1976 försvarsområdesregemente P 7/Fo 11. Detta medförde att Skånska luftvärnsregementet som ingick i Malmö försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Södra skånska regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inför beslutet om att Södra skånska regementet blev ett försvarsområdesregemente, framförde chefen för armén Carl Eric Almgren att Skånska luftvärnsregementet borde ha ett företräde till att bli försvarsområdesregemente för Malmö försvarsområde.[6]

Regeringen proposition 1977/78: 65, gällande om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret, antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en omlokalisering av Skånska luftvärnsregementet till Ystad för att där samlokaliseras med Södra skånska regementet. Bakgrunden var bland annat att regeringen i sin proposition ansåg att Skånska luftvärnsregementet hade otillfredsställande tillgång på övningsmark i Malmö. Och att kasernetablissemanget i Malmö var i behov av omfattande investeringar för att kunna bibehållas på en längre sikt, vidare var det inte heller lämpade att byggas ut för att rymma större utbildningsenheter. Från den 1 juli 1982 började Skånska luftvärnsregementet verka från Ystad. I Ystad var regementet samlokaliserade med Södra skånska regementets försvarsområdesstab, då Malmöbrigaden (PB 7) omlokaliserades den 10 juni 1982 till Revingehed.[7]

Genom försvarsbeslutet 1992 kom samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller benämnas som regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen.[8] I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Skånska luftvärnskåren (Lv 4).

Inför försvarsbeslutet 1996 stod det klart att hela den svenska krigsorganisationen skulle minskas. Därmed skulle även antalet luftvärnsförband i krigsorganisationen reduceras. Försvarsmakten föreslog att Göta luftvärnskår (Lv 6) i Halmstad skulle utgå ur freds- och krigsorganisationen. Regeringen ansåg dock att Skånska luftvärnskåren skulle utgå, det på grund av det skulle ge bättre förutsättningar för en ekonomiskt fördelaktig helhetslösning än en avveckling av luftvärnskåren i Halmstad, vilken hade omlokaliserats till Halmstad vid det tidigare försvarsbeslutet. Därmed kom riksdagen att besluta att luftvärnskåren skulle upplösas och avvecklas senast den 31 december 1997. Vid sidan om beslutat gällande Skånska luftvärnskåren, beslutades även att Södra skånska regementet (P 7/Fo 11) skulle avvecklas. Därmed lämnades Ystad helt och hållet som garnisonsstad från den 1 januari 1998.[9]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

I samband med att Östgöta luftvärnsregemente satte upp ett detachement i Malmö den 1 oktober 1941, förlades det till Gamla Borgarskolan på Repslagargatan. Efter att detachementet avskilts och bildade ett eget självständigt förband, kom det att förläggas till Husie den 1 oktober 1943. År 1963 uppförde där en ny kasern samt 1964 en ny robothall. Från den 1 juli 1982 omlokaliserades luftvärnskåren till Ystad, där man övertog kasernområdet från Södra skånska regementet (P 7).[4]

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Luftvärnskåren hade sina övningsplatser på Falsterbo skjutfält fram till 1947, och från 1945 även vid Skanörs ljung. När förbandet omlokaliserades till Ystad började man även öva på Kabusa skjutfält.[4]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

År 1943 överlämnade militärbefälhavaren för I. militärområdet, generalmajor A E W af Klercker, ett förbandsstandar till Skånska luftvärnskåren. Vid avvecklingen av kåren instiftades "Skånska luftvärnskårens minnesmedalj i silver" (SkånlvkMM).

Traditionsansvaret för Skånska luftvärnskåren (Lv 4) och Södra skånska regementet (P 7) överfördes till Södra skånska brigaden (MekB 7), vilka sedan den 1 juli 2000 antagit namnet Södra skånska regementet (P 7). Från den 1 juli 2000 bevaras minnet av kåren vid Luftvärnsregementet (Lv 6).

Året efter avvecklingen av Skånska luftvärnskåren planterades en björk på kaserngården i Ystad. Detta som ett minne över en tidigare björk, som stått på samma plats och fungerat som riktmärke för generationer av värnpliktiga, i stilen med "Samling vid björken" eller "Mot björken". Den tidigare björken sågades ner av en värnpliktig 1983, som hade tröttnat på tjatet om björken. Den nya björken som nu står på den före detta kaserngården är av släktskapet Betula verrucosa.[10]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Divisions-, kår- och regementschefer verksamma under perioden 1941–1997:[3]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl. Malmö luftvärnsdivision 1941-10-01 1942-09-30
Kungl. Skånska luftvärnskåren 1942-10-01 1962-06-30
Kungl. Skånska luftvärnsregementet 1962-07-01 1974-12-31
Skånska luftvärnsregementet 1975-01-01 1994-06-30
Skånska luftvärnskåren 1994-07-01 1997-12-31
Beteckningar
A 10 M 1941-10-01 1942-09-30
Lv 4 1942-10-01 1997-12-31
Förläggningsorter och övnings- och skjutfält
Malmö (F) 1941-10-01 1943-11-30
Malmö/Husie (F) 1943-12-01 1982-06-30
Ystads garnison (F) 1982-07-01 1997-12-31
Falsterbo skjutfält (Ö) 1939-??-?? 1947-??-??
Skanörs ljung (Ö) 1945-??-?? 1982-??-??
Kabusa skjutfält (Ö) 1982-??-?? 1997-12-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1962–1994 var förbandet ett regementet
  2. ^ Åren 1942–1966 var regementet underställt chefen för I. militärområdet, åren 1966–2000 chefen för Södra militärområdet.
  3. ^ Förbandsmarschen antogs 1942, och fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953.[1]
  4. ^ Minnesmedalj i silver instiftad 1997.
  5. ^ Jansson blev sista chefen för förbandet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 48
  2. ^ [a b] Braunstein (2003), s. 235-236
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 304
  4. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 34
  5. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 31
  6. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 15 maj 2016. 
  7. ^ Holmberg (1993), s. 25
  8. ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 10 maj 2016. 
  9. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 6 maj 2018. 
  10. ^ ”Nostalgitripp på regementet”. ystadsallehanda.se. http://www.ystadsallehanda.se/ystad/nostalgitripp-pa-regementet/. Läst 15 maj 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 235-236. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 304. ISBN 91-87184-74-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]