Skabb

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För det svenska punkbandet, se Skabb (band). För ön i Finland, se Skabb, Korpo.
Skabb
latin: scabies
Kvalsterdjuret Sarcoptes scabiei som orsakar skabb hos människan.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10B86
ICD-9133.0
DiseasesDB11841
Medlineplus000830
eMedicinederm/382  emerg/517
MeSHsvensk engelsk

Skabb är en smittsam hudsjukdom, kännetecknat av intensiv klåda och hudutslag/håravfall, som orsakas av ett ektoparasitiskt kvalster. Ordet skabb kommer från scabies som är latin för klåda. Sarcoptes scabiei är den parasit som infekterar människor och djur.

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Oftast förknippar man skabb med djur, men skabb förekommer även bland människor. Skabb försvinner inte av sig själv utan måste behandlas. Skabb sprider sig fort och bör behandlas utan dröjsmål. Klådan är mycket besvärlig nattetid. Behandling av skabb hos sällskapsdjur kan ske med Permetrin 5 % kräm. Mediciner såsom DerBac M Malathion emulsion har i praktiken visat sig ytterst ineffektivt, men lämpar sig dock för hårlöss. Har man husdjur med skabb bör man åtgärda det för att åtminstone undvika vidare smitta till människor. Human skabb smittar genom nära kontakt, exempelvis genom att sova tätt tillsammans. Handskakning eller kramar överför inte kvalstren utan det krävs uppskattningsvis 15 minuter av direkt hud mot hud-kontakt. Skabb kan sprida sig i till exempel vårdinrättningar. Skabb kan överföras från djur (t.ex. hund) till människa. Då uppstår starkt kliande prickar på den hud som varit i direkt kontakt med djuret, oftast bröst och armar. Inkubationstiden är kort, endast några dagar. Kvalstren har svårt att etablera sig hos människan, därför självläker angreppet oftast efter ett par veckor, om även det smittande djuret behandlats.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Hos människor är typiska symptom svår klåda på hela kroppen, centimeterlånga tunnelliknande strukturer framför allt på fingrar, händer och fötter, samt rödaktiga inflammationsaktiga bölder på huden över hela kroppen. Skabbdjuret gräver in sig in under huden över hela kroppen. Skabbdjuret gömmer sig oftast under dagtid under huden, äggen läggs under huden då människan är i viloläge, oftast på natten. Detta skapar mycket distinkt punktartade eksem och klåda. Det är vanligt att skabbsjuka river upp bölderna med naglarna så att blödningar uppstår på grund av klådan. Detta bör dock undvikas, eftersom skrapandet sprider äggen och resulterar i att det infekterade hudområdet växer.

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Diagnos ställs genom att identifiera skabbdjur och verifiera detta i mikroskop. Man finner skabbgångar på framför allt handryggar och kan sprätta upp dessa försiktigt med en nål för att få fram parasiten. Om en familjemedlem har säkerställd skabb ska resten av familjen också behandlas. Vid tveksamhet kring diagnosen bör hudläkare konsulteras för att utesluta andra kliande hudsjukdomar. Atopiskt eksem, psoriasis, seborroiskt eksem, impetigo, follikulit, läkemedelsreaktion, kontaktallergi och bettreaktion kan alla likna den kliniska bilden vid skabb. Viktigt att tänka på är att kortisonkrämer kan maskera symtom.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Behandling sker med bensylbensoat (exempelvis i form av preparatet Tenutex) som smörjes in på hela kroppen nedom huvudet under 24 timmar. Klådan kan kvarstå under flera veckor efter behandling. Har klådan ej försvunnit efter ca 3 veckor bör vårdcentralen kontaktas. Upprepade behandlingar krävs sällan och skall ej utföras utan läkares inrådan då bensylbensoat kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner i huden vid upprepad behandling. Som tillägg till specifik skabbdödande behandling kan kortisonkrämer användas, och antihistamintabletter för lindring av klådan. Män kan ibland få så kallade skabbgranulompungen, starkt kliande knölar.

Vid samlag ökar inte risken för smitta och är inte skadligt om båda parter har skabb. Skabb och löss smittar inte heller under behandling av Tenutex.

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Norsk skabb hos AIDS-sjuk och hemlös patient.

En ännu mer smittsam variant på skabb är Krustös skabb, så kallad norsk skabb ("crusted scabies"), då det föreligger tusentals [1] till miljontals skabbdjur över hela kroppen. Detta drabbar mest äldre personer med andra riskfaktorer såsom diabetes eller njursjukdom. Även yngre kan drabbas om de har sänkt immunförsvar.[2]

Sorter[redigera | redigera wikitext]

Variant Infekterande parasit
Human skabb Sarcoptes scabiei var. hominis
Rävskabb Sarcoptes scabiei var. canis
Marsvinsskabb Trixacarus cavie[3]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hengge, Ulrich R; B. J. Currie, G. Jäger, O. Lupi, R. A. Schwartz (2006). ”Scabies: a ubiquitous neglected skin disease”. The Lancet Infectious Diseases 6 (12): sid. 469–779. 
  2. ^ Walton SF, Beroukas D, Roberts-Thomson P, et al. New insights into disease pathogenesis in crusted (Norwegian) scabies: the skin immune response in crusted scabies. Br J Dermatol. 2008;158(6):1247-55.
  3. ^ Anderson, Gunnel. ”Löss och skabb hos marsvin”. Agria. http://www.agria.se/smadjur/artikel/loss-och-skabb-hos-marsvin. Läst 30 mars 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]