Skandinaviska Grafitindustri

Bakinghallen från 1970-talet

Skandinaviska Grafitindustri AB var ett industriföretag i Stallbacka i Trollhättan som startade 1916 med Jakob Forssell som chef och lades ner i december 1985.

Företaget var ett bland flera som etablerades i Stallbacka i samband med byggandet av Olidans kraftverk, då där fanns tillgång på billig el i Trollhättan, vilket passade företag med elslukande processer. I början tillverkades grafitelektroder, bakelit, smörjmedel av grafit, skarvnipplar och grafitanoder, men efter hand koncentrerades tillverkningen på grafitelektroder för stora elektriska ugnar.

Historik

Under 1950-talet moderniserades Grafiteringshall III och IV. Ugnarna moderniserades under 1960-talet för att öka kapaciteten. I ett ytterligare steg i att öka kapaciteten, tillkom på 1970-talet Bakinghallen med impregneringsavdelning av råkol, så kallat grönkol. De närmare 20 byggnaderna uppfördes i omgångar och var utspridda över ett stort område.

År 1967 köptes företaget av Union Carbide, som bildade dotterbolaget Union Carbide Norden AB med huvudkontor i Trollhättan.

Företaget fick ekonomiska problem på 1970-talet, då kloralkaliindustrin övergick från grafitelektroder till platinaelektroder. Antalet hyttor och smältverk med ljusbågsugnar minskade också, och samtidigt minskade grafitförbrukningen per ton. Företaget började avveckla sin verksamhet i början på 1980-talet, då Grafiteringshall III och IV ställdes av. Fabriken lades ned 1986, varvid tillverkningen överfördes till Union Carbides nybyggda fabrik i Calais i Frankrike.

Efter nedläggningen bildades Grafiten Industricentrum, med lokaluthyrning inom det gamla fabriksområdet. I stort sett alla byggnader bevarades. Det tidigare huvudkontoret (Byggnad 11) brann sommaren 2004, men övervåningen, som blev värst drabbad, renoverades efter branden.

Verksamheten

Den moderna tillverkningen av grafitelektroder går till så att främst petroleumkoks, kolstybb och beck i de rätta proportionerna blandas och formas med värme. Resultatet är en plastig massa som kapas i längder och som sist kyls ned i ett temperaturkontrollerat bad.

Nästa steg är baking. De färska elektroderna körs in i speciella ugnar där de bakas i 800-gradig värme under cirka en-två veckor, beroende på elektrodstorleken. Det tar såpass lång tid att få beck omvandlat till kol.

Efter baking impregneras elektroderna med specialbeck för ge dem bättre täthet, mekanisk styrka och den elektriska ledningsförmåga som de behöver för att kunna arbeta under svåra förhållanden i slutkundens masugnar.

Nästa steg är rebaking eller ombakning. I detta steg uppnår elektroderna nästan 750 grader för att få impregneringsbecket omvandlat till kol och för att ev. flyktig impregnering ska försvinna.

De ombakade elektroderna grafiteras i nästa steg. Här ligger elektroderna på rad och glöder, nästan 3 000 grader. I detta stadium övergår materialet till konstgjord grafit. Efteråt kyls de ned, innan de går till maskinbearbetning.

Maskinbearbetningen skalar ned elektroderna till sin slutliga form. Man mäter även det elektriska motståndet i elektroderna. Elektroderna förses även ibland med skarvnipplar i grafit innan de är klara för transport.

Tillverkningen var mycket smutsig, grafitdamm har en förmåga att tränga in överallt och lägga sig som ett grått fett pulver. Arbetarna fick ha en overall i produktionen och en annan när de gick från en avdelning till en annan på fabriksområdet.

Ett ständigt problem var koloxid från tillverkningen. Otillräcklig ventilation, gammal utrustning och kanske inte optimala lokaler bidrog till sitt. Det hände några allvarliga incidenter sedan koloxid till exempel vid ett tillfälle läckt in upp genom en golvbrunn inne på ett kontor i anslutning till en av grafiteringshallarna. Vid en del tillfällen fick grafiteringshallarna utrymmas och vädras ut. I augusti 1985 höll en datorstyrd ugn på att överhettas med rökutveckling till följd. Vid ett försök att snabbkyla ugnen inträffade en explosion. Så väl hjälpinsatser från polis och räddningstjänst avböjdes och händelsen avskrevs.

Källor

Dokumentation om Union Carbide Norden AB från våren 1986