Skara kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skara kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunhuset
Skara vapen.svg
Vapensköld för Skara kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Domkrets Skaraborgs domkrets
Läge 58°23′0″N 13°26′0″Ö / 58.38333°N 13.43333°Ö / 58.38333; 13.43333
Centralort Skara
Areal 448,69 km² (2015-01-01)[1]
198:e största (av 290)
 - land 428,62 km²
 - vatten 20,07 km²
Folkmängd 18 860 (2018-03-31)[2]
129:e största (av 290)
Befolkningstäthet 44 invånare/km²[2][1]
104:e högsta (av 290)
GeoNames 2678205
Kommunkod 1495
Tätortsgrad (%) 76 (2015)[4]
Antal anställda 2 175 ()[3]
Skara Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.skara.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Skara kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Skara.

Kommunen är belägen på Västgötaslätten i de norra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i sydöst och söder till Falköpings kommun, i sydväst till Vara kommun, i nordväst till Lidköpings kommun, i norr till Götene kommun och i öster till Skövde kommun, alla i före detta Skaraborgs län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjärka, Eggby, Händene, Härlunda, Istrum, Marum, Norra Lundby, Norra Ving, Skallmeja, Skånings-Åsaka, Skärv, Stenum, Synnerby, Varnhem, Vinköl, Västra Gerum och Öglunda. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Norra Ving, Stenum och Skärvs landskommun gemensamt för de tre socknarna och den landskommunen upplöstes 1889 och tre sockenrelaterade landskommuner bildades. I området fanns även Skara stad som 1863 bildade en stadskommun.

Axvalls municipalsamhälle inrättades 24 februari 1899 och upplöstes vid utgången av 1960. 1934 införlivades Skara landskommun i Skara stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Ardala (av de tidigare kommunerna Händene, Härlunda, Marum, Skallmeja, Synnerby, Vinköl och Västra Gerum), Gudhem (av Bolum, Bjurum, Bjärka, Broddetorp, Gudhem, Hornborga, Sätuna, Torbjörntorp, Ugglum och Östra Tunhem) samt Valle (av Eggby, Istrum, Norra Lundby, Norra Ving, Skånings-Åsaka, Skärv, Stenum, Varnhem och Öglunda) medan Skara stad förblev oförändrad.

Skara kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Skara stad och Ardala och Valle landskommuner samt en del ur Gudhems landskommun (Bjärka församling).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Lidköpings domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en röd spåntäckt romansk kyrka med absid och två med kors krönta spetsiga huvar försedda med torn, det högra högst, samt med portar och fönster av silver.

Detta vapen kunde fastställas av Kungl Maj:t för Skara stad först 1963 efter årtionden av diskussioner. Sedan 1600-talet hade staden nämligen fört olika versioner av stadens domkyrkobyggnad som vapen. 1963 bestämdes att stadens sigill från 1200-talet, som avbildade en romansk kyrka, skulle vara stadens vapen. Efter kommunbildningen registrerades det i PRV 1974. Inga andra vapenförande enheter ingick i den nya kommunen.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Skara kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
16 899
1975
  
17 321
1980
  
17 868
1985
  
18 023
1990
  
18 689
1995
  
18 845
2000
  
18 305
2005
  
18 578
2010
  
18 314
2015
  
18 711
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Skara kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

E20 mellan Göteborg och Stockholm passerar förbi Skara. Riksväg 49 tar sin början i staden, för att gå mot Skövde och sedan vidare till Karlsborg och Askersund. Även länsväg 184 passerar igenom staden, på sin väg mellan Falköping och Lidköping.

För ett antal decennier sedan var Skara en huvudpunkt längs den smalspåriga Västgötajärnvägen, som utgick från Göteborg, för att sedan passera bland annat Gråbo, Sollebrunn, Nossebro, Vara, Skara, Götene och sedan upp till Forshem vid Kinnekullebanan. Sträckan mellan Skara och Lundsbrunn är i dag bevarad som museijärnväg. I dag är istället det pampiga stationshuset ombyggt till busstation men det finns fortfarande kvar perrongtak m.m. som minner om att Skara en gång var en stor järnvägsknutpunkt.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Jessica Bredenberg
Förste vice ordförande
S
Sune Johansson
Andre vice ordförande
M
Jonas Ahlström
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Omsorgsnämnden
S
Michael Karlsson
S
Anna Helgesson
Kultur- och fritidsnämnden
S
Laila Skantz
S
Peter Holm
Miljö- och byggnadsnämnden
S
Björn Salgren
M
Bengt Nilsson
Barn- och utbildningsnämnden
S
Sebastian Clausson
MP
Gunnar Sporrong
Valnämnden
S
Peter Holm
M
Inger Janson

Mandatfördelning i Skara kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPÖVRSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701914817
191487
4988,3
3910
197311915518
191558
4991,4
3910
197611815618
181568
4991,8
3613
1979216511519
21651159
4990,1
3316
198221911104111
21910411
4990,7
3217
1985120286111
2028611
4989,4
3316
198812148519
214859
4985,5
2920
1991115356429
15356429
4586,3
2817
1994119436318
1943638
4585,6
2619
1998317353311
317353311
4580,05
2619
200231726539
31726539
4578,73
2817
20062172153213
217253213
4580,16
2618
20102163242214
2163242214
4582,70
2817
20142162552211
2162552211
4584,80
2619
  • Övriga 1979 var Nya Partiet
  • Övriga 1982 var Samverkande partierna
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kommunen består till huvuddelen av slättland, eftersom den ligger centralt på Västgötaslätten. Således är jordbruk en viktig näringsgren, men viss industri finns också.


Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]