Skellefteå landskommun

Från Wikipedia
Version från den 27 maj 2017 kl. 09.21 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2.4))
Skellefteå landskommun
(1863–1966)
Skellefteå landskommuns vapen
Skellefteå landskommuns vapen
LänVästerbottens län
LandskapVästerbotten
CentralortSkellefteå
Kommunkod2414
Numera del avSkellefteå kommun

Skellefteå landskommun var en tidigare kommun i Västerbottens län.

Administrativ historik

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft 1863 bildade Skellefteå socken och Skellefteå stad, ovanligt nog, inte varsin kommun, eftersom man staden och socknen emellan inte kunde komma överens om villkoren. Istället utgjorde de en gemensam Skellefteå kommun, och delades först 1881 upp i Skellefteå landskommun och Skellefteå stad.[1]

I kyrkligt avseende var landskommunen och staden dock fortsatt förenade i Skellefteå församling ända fram till 1913, då den delades i Skellefteå landsförsamling och Skellefteå stadsförsamling.

1875 bröts den norra delen av kommunen ut för att bilda Byske landskommun[2], och 1914 bröts sedan den södra delen av kommunen ut för att bilda Bureå landskommun.

Den 20 april 1897 inrättades Norrböle municipalsamhälle, då stadsstadgor började gälla i Norrböle by, utan att den fullt ut organiserades som municipalsamhälle. 1916 överfördes Norrböle municipalsamhälle till Skellefteå stad.

Den 25 oktober 1935 inrättades Sunnanå municipalsamhälle för Sunnanå. Den 30 april 1937 inrättades ett andra municipalsamhälle inom kommunen, Skelleftestrands municipalsamhälle, och den 26 november samma år ett tredje, Kåge municipalsamhälle.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[3]

1960 upphörde Sunnanå municipalsamhälle och uppgick i landskommunen, och 1965 även Kåge municipalsamhälle.

Som en del av nästa kommunreform bildades 1964 Skellefteå kommunblock, i vilket Skellefteå landskommun ingick. 1967 uppgick kommunen i Skellefteå stad, från 1971 kallad Skellefteå kommun, vilken fick sin nuvarande omfattning 1974 .[4]

Kommunvapnet

Blasonering: Medelst en vågskura delat av silver, vari två bjälkvis ordnade röda rosor, och rött, vari två bjälkvis ordnade rosor av silver.[5]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 17 november 1944. Rosorna härrör från Skellefteå sockens sigill från 1722. Se artikeln om Skellefteå kommunvapen för mer information.

Geografi

Skellefteå landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 1 338,39 km², varav 1 292,13 km² land.[3]

Skellefteå landskommuns kommunhus, numera en del av Västerbottensteatern, men med kommunvapnet ännu synligt i blyglasfönstret.

Tätorter i kommunen 1960

Tätort Folkmängd
Skellefteå, del av &&&&&&&&&&&04970.&&&&&04 970
Boliden &&&&&&&&&&&02732.&&&&&02 732a
Kåge &&&&&&&&&&&&0767.&&&&&0767
Medle &&&&&&&&&&&&0649.&&&&&0649
Ersmark &&&&&&&&&&&&0505.&&&&&0505
Stämningsgården &&&&&&&&&&&&0473.&&&&&0473
Kusmark &&&&&&&&&&&&0467.&&&&&0467
Myckle &&&&&&&&&&&&0441.&&&&&0441
Bergsbyn, del av &&&&&&&&&&&&0414.&&&&&0414
Strömfors &&&&&&&&&&&&0352.&&&&&0352b
Klutmark &&&&&&&&&&&&0219.&&&&&0219
Örviken, del av &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 56,9 %.[6]

Politik

Mandatfördelning i Skellefteå landskommun 1938-1962

ValårVSCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1938185710
185710
40
40
194217779
17779
40
39
19461171075
171075
40
39
195021775
21775
4075,1
39
195420857
20857
4072,1
40
1958181057
181057
4074,7
39
1962201055
201055
4076,2
38
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Mandatfördelning i Kåge municipalsamhälle 1962

ValårSCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
196212224
12224
2026,6
18
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Källor

^a Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 2 816. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.
^b Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 409. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.[7]