Skellefteälven

Från Wikipedia
Skellefte älv
Älv
Länder Sverige
Världsdel Europa
Källa Seldutjåhkå
Mynning Skellefteå
Längd 410 km
Flodbäcken 11 731 km²
Vattenföring
 - medel 162,5 /s
Skellefteälvens läge.
Parkbron i Skellefteå leder över älven
Det första kraftverket byggdes 1906 i Finnfors.

Skellefte älv eller Skellefteälven (fi. Helettijoki) är en av de stora norrlandsälvarna, ca 410 km lång totalt. Avrinningsområdet är 11 731 km²[1] och har ett flöde vid mynningen i Bottenviken på 162,5 m3/s[2]. Den rinner upp i Ikesjaure, Arjeplogs kommun i västra Lappland, och avvattnar de tre stora sjöarna Hornavan, Uddjaur och Storavan, strax nedströms den sistnämnda har älven ett flöde av 107 m3/s vid Slagnäs[3]. Nära älvens mynning i havet ligger staden Skellefteå.

Biflöden räknat medströms:

Kraftverk i Skellefteälven

Skellefte älv hyser ett flertal vattenkraftverk[4][5][6][7], av vilka de flesta ägs av Skellefteå Kraft AB. Sammanlagd effekt är ca 1 GW och årlig normalproduktion 4241 GWh.

Kraftverk Startår Normal
årsprod.
(GWh)
Max.
effekt
(MW)
Fallhöjd
(m)
Ägare
Ringsele 1986 4,3 0,85 - Skellefteå Kraft
Sädva 1985 119 31 51 Skellefteå Kraft
Rebnis 1974 142 64 88 Skellefteå Kraft
Sälla 1920 1,2 0,15 - Arjeplogs Allmänningars Skogsförvaltning
Bergnäs 1989 30 8 06 Skellefteå Kraft
Slagnäs 1989
(äv. 1936-1952)
32 7 05 Skellefteå Kraft
Bastusel 1969 549 107 77 Vattenfall AB
Grytfors 1966 189 31 22,5 Skellefteå Kraft
Gallejaur 1964 700 219 80 Vattenfall AB
Vargfors 1961 440 122 - Vattenfall AB
Rengård 1970 203 36 19,5 Skellefteå Kraft
Båtfors 1961 201 42 17 Skellefteå Kraft
Finnfors 1906 237 54 20,5 Skellefteå Kraft
Granfors 1948 207 40 18,5 Skellefteå Kraft
Krångfors 1928 350 62 30 Skellefteå Kraft
Selsfors 1941 265 61 22 Skellefteå Kraft
Kvistforsen 1962 600 140 50 Statkraft Sverige AB

De fem största sjöarna bildar fyra regleringsmagasin: Sädvajaure (605 milj m3), Rebnisjaure (740 milj m3), Hornavan (753 milj m3) och Storavan-Uddjaur (778 milj m3).[4]

Noter

  1. ^ SMHI, Huvudavrinningsområden
  2. ^ SMHI - Flödesstatistik för Sveriges vattendrag
  3. ^ SCB - Tidsserier för totalfosfor, totalkväve och vattenföring i vattendrag 1965–98
  4. ^ [a b] Skellefteälvens vattenregleringsföretag
  5. ^ vattenkraft.info
  6. ^ Idenfors, A., Sandström C., Hanberger A., Öhman M-B., Thunqvist E-L. (2012) När det brister - en studie av dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven. Umeå universitet.
  7. ^ Vattenfall Produktion Sverige