Skidsport

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För skidåkning utanför tävlingssammanhang, se skidåkning.
Skidsport
Alpin skidåkare (Mirjam Puchner) under en tävling.
Alpin skidåkare (Mirjam Puchner) under en tävling.
Högsta förbund FIS (flertalet grenar)
Egenskaper
Kontaktsport nej
Könsmixad ja, separata tävlingar
Utrustning skidor, övrigt varierar mellan gren
Spelplats utomhus
OS 1924

Skidsport är tävlingsidrott och motionsverksamhetsnö med skidor och brädor. Den omfattar "nordiska tävlingsgrenar" (längdåkning, backhoppning och nordisk kombination), alpin skidåkning, freestyle och skidorientering. Dessutom har på senare år tillkommit snowboard, speedskiing, telemarksåkning och rullskidor. Den kombinerade idrotten skidskytte räknas som en egen idrott, liksom även skidåkning på andra underlag än snö (exempel: vattenskidor).[1]

Skidsporter[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas ett antal olika skidsporter. Gränsen mellan vad som räknas som skidsport (skididrott) och särskilda idrotter är något flytande, beroende på om endast skidåkning på snö räknas in eller ej och om olika kombinationsidrotter ska räknas separat ellr inte.

Kombinationer

Alla former av alpin skidsport och snowboard benämns "utförsåkning".

Historik[redigera | redigera wikitext]

Skidåkning i tävlingssammanhang utvecklades under 1800-talet i bland annat Norge och Sverige, två länder där skidor använts som transportmedel på snö i hundratals eller tusentals år. Det första offentliga skidloppet i Norge genomfördes 1843 i Tromsø, och den första skidtävlingen i Sverige arrangerades sannolikt 1877 (en skoltävling i Sundsvall). 1884 arrangerades Nordenskiöldstävlingen, en av världens första större skidtävlingar, med start och mål i Jokkmokk och över en sträcka på 22 mil.[1]

Tävling i längdskidåkning för kvinnliga juniorer, cirka 1895.

1892 etablerades en mer organiserad tävlingsidrott på skidor i Sverige, genom att Föreningen för skidlöpningens främjande (idag Skidfrämjandet) bildades. Därefter grundades olika länsförbund och skidklubbar. De olika skidklubbarna reste snart önskemål på ett eget specialförbund inriktat på tävlingar, vilket ledde till att man 1908 bildade Svenska skidlöpningsförbundet (tre år senare namnändrat till Svenska skidförbundet). Skidfrämjandet ägnade sig därefter i allt större utsträckning på motion och mer allmänt friluftsliv.[1]

De första svenska mästerskapen i skidåkning ägde rum i Härnösand 1910, och därefter har SM i (längd)skidåkning arrangerats årligen och utan avbrott.[1]

Alpin skidsport[redigera | redigera wikitext]

Till en början var skidtävlingar i första hand en sak som genomfördes på längden, till viss del på grund av primitiva skidbindningar som inte tillät en mer effektiv styrning av skidorna.[källa behövs] Utförsåkning i tävlingssyfte etablerades dock på flera olika håll i Europa under senare delen av 1800-talet,[2] och även de olika alpländerna (vars bergssidor ofta förutsätter en sicksackande skidåkning utför branterna) deltog i den utvecklingen.

I norska Telemark utvecklades i tävlingssammanhang tre olika typer av "backlöpning" – slalåm, kneikelåm och villåm. Slalåm liknade modern slalom, men det var främst stil och elegans som var viktigt och man tog inte tid på åkningen. Villåm påminde dagens störtlopp, medan kneikelåm oftast innefattade hopp av något slag.[2]

Inga Söderbaum, kvinnlig segrare vid det första SM i alpin skidsport.

De första VM-tävlingarna i utförsåkning arrangerades 1931 i schweiziska Mürren. Fem år senare debuterade utförsåkningen i OS-sammanhang i tyska Garmisch-Partenkirchen (dock endast i alping kombination och enligt vissa som uppvisningsidrott[2]). Det första SM i alpin skidsport arrangerades 1937 på Frösön.

Efter andra världskriget skedde stora förbättringar av både skidutrustning och preparering av skidbackarna. Det ledde till ökade hastigheter i branterna – liksom till ökade risker (uråkningar, benskador med mera). Den första säkerhetsbindningen (med automatisk utlösning av pjäxan från skidan) i serietillverkning kom på 1960-talet, och under årtiondet blev även skidor av metall eller glasfiber vanliga (tidigare var alla skidor av trä). Senare har olika fiberplaster och metallegeringar kommit att ingå i skidproduktionen.[2]

1967 arrangerades den första upplagan av den alpiina världscupen, vilket innebar en serie tävlingar i olika länder (även utanför Europa) och med gemensamma slutpriser vid tävlingssäsongens slut.[2]

Större tillverkare[redigera | redigera wikitext]

Längdskidutrustning[redigera | redigera wikitext]

Alping utrustning[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] skidsport i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 6 juni 2017.
  2. ^ [a b c d e] utförsåkning i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 6 juni 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]