Skilling
Skilling var ett svenskt, norskt och danskt skiljemynt av koppar eller silver.
Skilling uppkom först som en ren räkneenhet motsvarande 12 penningar. På 1440-talet börjar skillingar präglas i Danmark och på 1510-talet även i Norge. Från 1550-talet var skilling endast ett småmynt som präglades på Gotland. Från 1624 motsvarade Danmark-Norge 1 daler 96 skilling.[1]
I den svenska mynträkningen infördes skillingen genom kunglig förordning av den 27 november 1776, där det stadgades att varje riksdaler skulle fördelas i 48 skillingar och varje skilling i 12 runstycken.[2] Dessförinnan hade man räknat 1 riksdaler (specie) = 3 daler silvermynt = 96 öre silvermynt.
Förordningen påbjöd att från och med 1777 skulle alla offentliga verks räkenskaper och handlares bokföring ske i riksdalersräkning, men mynten fortsatte att endast ha öre silvermynt åsatta fram till 1790. Först 1799 slogs riksgäldspolletter med den åsatta valören skilling. 1802 börjar regulär myntning i skilling. Efter hand som det uppstod en kursskillnad mellan specie- och bancomynten, tvingas man 1834 fastställa kursskillnaden 1 skilling specie = 2 ⅔ skilling banco. Från 1835 har alla skillingmynt valutan angiven i skilling banco. Skillingmyntningen upphörde 1855 och räknas därför inte längre vara en kontant.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagord skilling (myntenhet i Danmark och Norge))
- ^ Måttsystem, penningvärde och kvalitetsklasser Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.