Skillingtryck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett skillingtryck var en enkel och billig trycksak, ofta ett halvt tryckark (8 sidor), avsedd för spridning till en större allmänhet.

Skillingtrycket, som fått sitt namn av att det betingade en eller två skillingar i kostnad, innehöll vanligen en eller flera, ofta sentimentala, visor. Visorna kunde vara nyskrivna eller äldre, och kunde ha ett mycket skiftande innehåll. Ordet användes även för de visor som ingick i trycksaken. Skillingtrycken såldes på landsbygden av kringvandrande försäljare och på marknader, och senare även i städernas affärsbodar. Genom den folkliga spridningen fick de tidvis även politisk betydelse för propagandavisor, särskilt under Gustav III:s tid. Skillingtrycken innehöll nästan aldrig noter, istället angavs ofta kända och populära melodier som de skulle sjungas till. Under 1600–1700-talen angavs koraler som melodi för många visor.

Det äldsta bevarade svenska skillingtrycket, En visa om Lucretia, utgavs år 1583, och under omkring 350 år var trycken sedan ett medium för spridning av visor. Under 1600-talet dominerade psalmer och andliga visor, men under 1700-talet då läskunnigheten bland folket gradvis ökade blev innehållet alltmer varierat. Under 1700-talet kom också den nyhetsförmedlande visan, som sedan behöll sin starka popularitet. Många svenska medeltidsballader är främst kända genom skillingtryck, som gavs ut under 1800-talets senare del.

Numera är cirka 25 000 svenska skillingtryck kända. Genren upphörde vid tiden efter första världskriget, och ersattes av fylligare visböcker och vishäften.[1]

Kända skillingtryck[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon (1979)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]