Skjutsstation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En skjutsstation eller skjutshåll var en inrättning för resande på vägarna där man kunde byta hästar för skjutsar men inte, som på ett gästgiveri, erhålla mat och husrum.[1]. Det var genom gästgiveriförordningen av 1878 som länsstyrelserna gavs möjlighet att inrätta skjutsstationer som inte var gästgiverier.[2] Det var tidigare reglerat i Gästgiveristadgan, men avskaffades 1933.

Med skjutshåll menas också avståndet mellan två gästgivaregårdar eller skjutsstationer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan i en stadga utfärdad av Magnus Eriksson 1335 finns tankar om upprättande av tavernor vid de stora stråkvägarna. Detta upprepades i Kristofers landslag 1442.

År 1561 utfärdade Erik XIV en stadga om tavernor, i vilken tillkom skyldighet att hålla skjutshästar samt förråd av mat, dryck och höfoder. Den första gästgiveristadgan tillkom år 1636.

I städerna, där mat och husrum kunde införskaffas på annat håll ersattes gästgiverierna med skjutskontor. Mindre städer valde i stället för skjutskontor att hålla sig med skjutsborgare som ombesörjde skjutsningen.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gästgivaregårdar”. Länsstyrelsen för Skånes län. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/historia-utveckling/kom-landskap/Pages/Gastgivaregardar.aspx?keyword=g%C3%A4stgiveri. Läst 22 augusti 2009. 
  2. ^ Gästgiveri och skjutshåll, Sven Sjöberg. 1959
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Skjutsväsen)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]