Skogekär Bergbo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Skogekär Bergbo är en pseudonym för en svensk 1600-talsdiktare.

Pseudonymen[redigera | redigera wikitext]

Vem som låg bakom pseudonymen vet man inte med säkerhet. Uppgifter från slutet av 1600-talet utpekade Gustaf Rosenhane, och den uppgiften var allmänt accepterad tills den 1896 ifrågasattes i en uppsats av Henrik Schück. I den litteraturvetenskapliga debatt som följde föreslogs bland andra Gustafs bror Schering Rosenhane som möjlig författare av Johan Nordström. Den uppfattning som så småningom åter blivit den dominerande är att det sannolikt var Gustaf Rosenhane som var Skogekär Bergbo, även om det inte går att bevisa slutgiltigt.

Litterär verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Skogekär Bergbo verkade liksom många av sina samtida, bl.a. Georg Stiernhielm, för en förnyelse av det svenska språket genom att anknyta till den europeiska renässansen och barockens litteratur. Skogekär Bergbos mest kända verk Wenerid, skrivet under 1640-talets senare hälft, i hägn av Kristinahovet, men utgivet först 1680, är till exempel en samling på 101 sonetter i Francesco Petrarcas efterföljd. Även fransmannen Pierre de Ronsard omnämns som ett föredöme i samlingens korta förord.

Om Wenerid och Fyratijo små Wijsor hade tryckts vid sin påstådda tillkomsttid, skulle förmodligen Skogekär Bergbo och inte Stiernhielm ha blivit kallad "den svenska skaldekonstens fader".[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Återutgivningar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bernt Olsson: Den svenska skaldekonstens fader och andra Stiernhielmsstudier (Vetenskaps-societeten i Lund 63 (Lund, 1974), s 15.
  • Lars Burman: Inledning. Ingår i utgåvan av Wenerid (1993), s. 9-74

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Cullhed, Anders (1998). ”Skogekär Bergbo”. Minnesord (Eslöv  : B. Östlings bokförl. Symposion, 1998): sid. 62-66.  Libris 3208373
  • Friesen, Otto von (1914). Hvem var Skogekiär Bärgbo?. Libris 10959392 
  • Gustafsson, Lars (1995). ”Två barockpoeter”. De andras närvaro (Stockholm  : Natur och kultur, 1995): sid. 124-141.  Libris 2009533
  • Källquist, Eskil (1934). Thet swenska språketz klagemål : litteraturhistorisk undersökning jämte text och tolkning. Uppsala: Wretmans boktryckeri. Libris 378858 
  • Lewin, Holger (2000). Skogekär och Bergbo : sagor för små och stora barn. Västerljung: Axplock. Libris 7758065. ISBN 91-86436-76-7 
  • Sundström, Einar (1914). Studier över Skogekär Bärgbo. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 680389