Skogekär Bergbo
Skogekär Bergbo, även stavat Skogekär Bärgbo, är en pseudonym för en svensk 1600-talsdiktare. Forskarna är eniga om att någon av bröderna Gustaf och Schering Rosenhane bör ligga bakom, men åsikterna går isär om vilken.
Pseudonymen
[redigera | redigera wikitext]Bröderna Rosenhane dog 1663 respektive 1684. Från slutet av 1600-talet var den yngre av dem, Gustaf, allmänt accepterad som Skogekär Bergbos sanna identitet, tills den 1896 ifrågasattes av Henrik Schück[1]. En litteraturvetenskaplig debatt följde, och 1917 föreslog Johan Nordström Gustafs tio år äldre bror Schering som möjlig författare[2]. Uppfattningen att det var Gustaf förblev dock dominerande. 2024 publicerade latinisten Anna Blennow en studie med biografiska, textinterna och bokhistoriska indicier till Scherings fördel[3]. Anders Cullhed förklarade sig övertygad[4], medan Lars Burman 2025 ansåg att bevisen alltjämt var för svaga för att frågan skulle kunna avgöras[5].
Litterär verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Skogekär Bergbo verkade liksom många av sina samtida, bland andra Georg Stiernhielm, för en förnyelse av det svenska språket genom att anknyta till den europeiska renässansen och barockens litteratur. Skogekär Bergbos mest kända verk Wenerid, skrivet under 1640-talets senare hälft, i hägn av Kristinahovet, men utgivet först 1680, är till exempel en samling på 101 sonetter i Francesco Petrarcas efterföljd. Även fransmannen Pierre de Ronsard omnämns som ett föredöme i samlingens korta förord.
Bernt Olsson menade att om Wenerid och Fyratijo små Wijsor hade tryckts vid sin förmodade tillkomsttid i stället för flera årtionden senare skulle förmodligen Skogekär Bergbo och inte Stiernhielm ha blivit kallad den svenska skaldekonstens fader.[6]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Wenerid för mehr än trettio åhr sedan skrifwin, nu mera tryckt. Stockholm. 1680. Libris 11791970. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergboS/titlar/Wenerid/info
- Fyratijo små wijsor til swänska språketz öfningh. Stockholm. 1682. Libris 2519404. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergboS/titlar/FyratijoSmaWijsor/info
- Thet swenska språketz klagemål, at thet, som sigh borde, icke ährat blifwer. Stockholm. 1706. Libris 2428675. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergboS/titlar/SwenskaSpraketzKlagemal/info
Återutgivningar
[redigera | redigera wikitext]- Vittra skrifter. Stockholm: Klemming. 1853. Libris 2484815
- Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 1, G. Stjernhjelm, G. Rosenhane och J. Columbus. Upsala: Hanselli. 1871. Libris 600762. https://runeberg.org/svsf/1/
- Venerid / med litografier av Björn Jonson ; inledning och kommentarer av Bertil Sundborg. Bokvännens bibliotek, 0347-8386 ; 7. Stockholm: Bokvännerna. 1949. Libris 868726
- Fyratijo små wijsor / inledning och kommentar av Bertil Sundborg. Bokvännens bibliotek, 0347-8386 ; 25. Stockholm: Sällsk. Bokvännerna. 1955. Libris 1435152
- Wenerid / utgiven med inledning och kommentarer av Lars Burman. Svenska författare. Ny serie, 1100-729X. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. (SVS). 1993. Libris 7626814. ISBN 91-7230-050-7. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergboS/titlar/WeneridSVS/info
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Henrik Schück (1896). Bibliografiska och litteraturhistoriska anteckningar. Uppsala. sid. 4-16
- ↑ Johan Nordström (1917). ”Till frågan om Skogekär Bergbo”. Samlaren: sid. 165–192.
- ↑ Anna Blennow (2024). ”Schering Rosenhane och Skogekär Bergbo – lösningen på en 300-årig litteraturgåta?”. 'Samlaren' (145): sid. 34–87. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-551799.
- ↑ ”300-årig litteraturgåta kan ha fått sin lösning | Göteborgs universitet”. www.gu.se. Arkiverad från originalet den 12 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230712091034/https://www.gu.se/nyheter/300-arig-litteraturgata-kan-ha-fatt-sin-losning. Läst 4 februari 2023.
- ↑ Lars Burman (2025). ”Vem var Skogekär Bergbo? En replik till Anna Blennow”. Samlaren 146: sid. 157-159. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-580682.
- ↑ Bernt Olsson: Den svenska skaldekonstens fader och andra Stiernhielmsstudier (Vetenskaps-societeten i Lund 63 (Lund, 1974), s 15.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Cullhed, Anders (1998). ”Skogekär Bergbo”. Minnesord (Eslöv : B. Östlings bokförl. Symposion, 1998): sid. 62-66. Libris 3208373
- Friesen, Otto von (1914). Hvem var Skogekiär Bärgbo?. Libris 10959392
- Gustafsson, Lars (1995). ”Två barockpoeter”. De andras närvaro (Stockholm : Natur och kultur, 1995): sid. 124-141. Libris 2009533
- Källquist, Eskil (1934). Thet swenska språketz klagemål : litteraturhistorisk undersökning jämte text och tolkning. Uppsala: Wretmans boktryckeri. Libris 378858
- Sundström, Einar (1914). Studier över Skogekär Bärgbo. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 680389
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Skogekär Bergbo (1619-1684) hos Litteraturbanken
Wikisource har verk av eller om Skogekär Bergbo.
|