Skogsbrand
.jpg)
.jpg)
Skogsbrand är en okontrollerad eld i skogsmark. Se också svedjebruk för kontrollerad skogsbrand. En skogsbrand som startar uppsåtligt kallas mordbrand. Förutom den direkta förstörelsen av branden, leder skogsbränder till surt regn.[1]
Skogsbrandstyper
Låg löpbrand
Bränslet finns i markvegetationen, död vegetation och låga buskar. De flesta skogsbränder som förekommer är eller startar som låg löpbrand. Spridningshastigheten ligger oftast på max 10 meter/minut.
Hög löpbrand
Bränslet består nu förutom markvegetationen även av grenar och trädtoppar. Spridningshastigheten ökar även till ca 10-20 meter/minut.
Toppbrand
Toppbranden sprider sig från trädtopp till trädtopp utan att markvegetationen behöver antändas. Förutsättningen är att skogen är tät och trädtopparna därmed ligger rätt så nära varandra. Toppbranden är inte så vanlig och den stannar oftast vid backkrönet. Spridningshastigheten är ca 20–50 m/min.
Torvbrand
Bränslet finns i så kallad torv- eller jordbrand under marken i form av rötter och död vegetation. Torvbränder är glödbränder och kan gå relativt djupt ner i marken såvida det finns tillräckligt med bränsle. Efter att det har brunnit över marken kan det fortsätta brinna under marken i flera månader om eftersläckningen inte gjorts ordentligt. Branden kan sedan övergå till löpbrand igen. Anledningen till att brandförloppet är så pass långsamt är att det inte finns tillräckligt mycket syre under marken för att det ska bli en kraftig brand.
Flygbrand
Vid en skogsbrand kan glödande partiklar föras med vinden och sätta eld i skogen utanför den befintliga skogsbranden. Detta kan orsaka problem eftersom det då brinner framför fronten. Vid en eventuell ändring av vindriktningen kan det även uppstå flera fronter.
Spridning
Spridningshastigheten beror förutom brandtypen på bränslet, topografin och vädret.
Bränslet
De vanligaste typerna av bränsle i skogen är mossa, gräs, buskar och träd. För att avgöra bränslets betydelse för spridningshastigheten går det att titta på följande.
- Fukthalten i bränslet. Ju fuktigare bränslet är desto mer energi/värme behövs det för att förånga vattnet och antända bränslet. Temperaturhöjningar i branden tyder på minskad fuktighet. Mörk rök = ökad förbränning = snabbare spridning.
- Storleken på bränslet. Finare bränsle som buskar, löv, gräs och barr antänder lättare och har ett snabbare brandförlopp än kompakt bränsle som grenar och stammar. Men om det kompakta bränslet väl fått fyr är det mer svårsläckt än det finfördelade. Då en brand övergår från en typ av bränsle till en annan ändras även spridningshastigheten. En buskbrand som övergår till gräsbrand fördubblar till exempel hastigheten.
- Mängden bränsle. Generellt sett så får branden ett kraftigare brandförlopp ju mer bränsle den har att tillgå. Självklart spelar bränslets placering, fukthalten och proportionerna mellan finfördelat och kompakt bränsle även in här.
- Kontinuitet. Vertikal kontinuitet innebär att det finns ”trappsteg” för branden att sprida sig mellan lägre och högre bränsle. Längst ner i en barrskog finns rötter och förmultnat trä. I lagret över finns barr, döda kvistar och risväxter. Det är i detta lager som initialbranden oftast uppstår. I nästa lager finns trädens lägre grenar som oftast är döda och torra. De utgör ett perfekt ”trappsteg” högre grenar och vidare upp till trädtopparna. Horisontell kontinuitet innebär att det finns ett heltäckande mönster av bränsle. Genom att bryta kontinuiteten går det att stoppa spridningen av skogsbranden. Till exempel går det att ta bort lägre grenar från träden eller skrapa bort bränsle från markvegetationen. Ett annat sätt är att se till att barriärerna som ska stoppa branden finns naturligt i naturen.
I en lövskog ser det lite annorlunda ut. Där innehåller träden mer fukt vilket gör att det nästan alltid bara är markvegetationen som brinner. I odlad skog där alla träden är lika stora är brandförloppet kraftigare för yngre planteringar än äldre.
Topografin
- Sydsluttningar är oftast torrare och varmare än nordsluttningar och där sprids elden lättare.
- Ju brantare sluttning desto snabbare brandförlopp, detta bland annat på grund av att lågorna hamnar närmare bränslet som skall antändas och "förvärmer" det.
- I dalgångar och raviner kan det sugas in stora luftmassor till branden vilket gör att spridningshastigheten kan bli mycket häftig.
Vädret
- Temperaturhöjningar i branden innebär att fuktigheten i bränslet har sjunkit.
- Vind för med sig syre till branden. Varm luft pressas genom branden och torkar ut bränslet framför brandfronten vilket ökar spridningshastigheten.
- Den relativa luftfuktigheten visar även hur mycket fukt det finns i dött bränsle. Levande bränsle följer också den relativa fuktigheten men trögare.
- Det är bättre med lite regn under en längre period än mycket under en kort.
- Stabila luftmassor är oftast bättre än instabila. En vertikal luftpelare visar på att luften är instabil.
- Under olika tider på dygnet är bränslet olika mycket uppvärmt av solen. Precis innan soluppgången är brandfaran som minst och mellan 10 och 18 är den som störst. Maximum ligger runt 15-tiden.
- Molniga dagar värmer inte solen upp bränslet lika bra som under soliga.
Skogsbrandsbekämpning
Skogsbränder är ofta både farliga och svåra att bekämpa. Organisationen för bekämpningen liknar ett krigsslag med fronter, flanker och ryggar som man anfaller från marken och luften.
Metoder
Det finns två huvudmetoder vid bekämpning av skogsbrand; den våta respektive torra metoden, dessutom kan man använda sig av moteld.[2]
- Den torra metoden innebär att man skiljer bränslet från branden med brandgator.
- Den våta metoden innebär som det låter att man applicerar olika släckningsmedel på branden eller bränslet. Detta sker antingen genom slangar eller från flygfarkoster.
- Moteld är ett mycket effektivt sätt att släcka bränder men ovanlig i Sverige. Moteld anläggs framför en skogsbrand och när de närmar sig varandra sugs eldarna mot varandra och utplånar varandra om allt går som avsett. Moteld är förenat med stora risker och kräver stor kunskap.
Vattenbegjutning från luften
Metoderna att bekämpa en skogsbrand från luften är med helikopter, med långsamgående mindre vattenbombare eller med mycket stora vattenbombare.
Vid vissa skogsbränder har i Sverige helikoptern varit avgörande för att skogsbränder kunnat avgränsas och släckas effektivt.[3]
Släckmedelstillsatser
I USA och annorstädes används ofta släckmedelstillsatser i vattnet för effektivare skogsbrandbekämpning[4] De består av en blandning av vatten och tillsatser som förbättrar vätningen och även verkar dämpande på elden. Detta används främst i ytterkanterna på branden för att begränsa spridningen.
Skogsbränders bekämpande i historien
Innan brandkåren offentligen övertog släckningarbetet, släcktes skogsbränder av allmogen. Som första åtgärd mot löpeld användes vattendoppade risruskor, vatten, och kvävning med sand eller jord. Vid svårare bränder med löp- och toppeld anlades dessutom brandgator, då området runt brandområdet röjdes för att därigenom minska bränslet i uppåtgående riktning, eller moteld i samma syfte. Vid fall av jordbrand användes samma metoder som vid lättare löpeld, samt grävdes branddiken som isolerade branden.[5]
Efter branden
Direkt efter branden
Under skogsbranden frigörs näringsämnen, stora mängder död och bränd ved blir kvar och en del äldre tallar överlever. Insekter dras till den brända veden och därmed även en del fåglar. Av värmen och näringsämnen som frigjorts börjar en del växter att gro.
2 till 20 år efter branden
Gräs, buskar och lövträd växer fort och tar därför över. Älg, som gillar asp, flyttar in i området. Även hare, blåbär och vitsippa etablerar sig.
80 till 100 år efter branden
Granen som växer långsammare än lövträd har nu växt förbi lövskogen och har mer och mer tagit över. I den blandskog som nu finns trivs många arter av insekter, djur och mossor.
Brandgynnade och brandberoende arter
Exempel på arter som gynnas eller är beroende av skogsbränder är: Tall, sälg, svedjenäva, brandnäva, mjölkört, nattskärra, älg, rådjur, skogshare, tretåig hackspett, sotsvart praktbagge (Melanophila acuminata),fyrprickad brandlöpare (Sericoda quadripunctata)[6], korthårig kulhalsbock(Acmaeops septentrionis)[7], blåpraktbagge, barrträdslöpare, brun barkbock, tallbock[8], skiktdynemott, dyster barkskinnbagge och stor plattnosbagge.
Effekter under jord
Skogsbränder och andra bränder i naturen minskar andelen organiskt bundet kol och humus i den drabbade jorden, genom att kolatomer följer med brandröken i atmosfären. Detta gäller både jordbränder av organiskt material i jorden och toppbränder av material ovan jord.[9][10][11][12] Det går att använda egenskaper i yttersta lagret i berggrunden, nämligen ansamlingen helium i apatit och zirkon, som termokronometer, eftersom skogsbrandens höga temperatur förändrar förutsättningarna för detta.[13]
Se även
Referenser
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808051004/http://www.icsb-2007.org/acid-rain/. Läst 4 augusti 2014.
- ^ Släckning av skogsbränder, D-uppsats av brandingenjör Daniele Coen vid Luleå tekniska universitet
- ^ Skogsbrandsbekämpning med helikopter - Jämtlands Flyg Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ "Släckmedelstillsatser för skogsbrandbekämpning" (Räddningsverket) R53-119, 1995, Rosvall Anne Andersson Anja[död länk]
- ^ Lantmannens uppslagsbok 1923
- ^ Sveriges lantbruksuniversitet Efter brand kommer liv (läst 2008-09-16)
- ^ P Bohman, A Vedman: Inventering av brandinsekter i Norrbottens län år 2005[död länk] (läst 2008-09-16)
- ^ http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=73
- ^ Mack, Michelle C., et al. "Carbon loss from an unprecedented Arctic tundra wildfire." Nature 475.7357 (2011): 489-492.
- ^ Haugaasen, Torbjørn, Jos Barlow, and Carlos A. Peres. "Surface wildfires in central Amazonia: short-term impact on forest structure and carbon loss." Forest Ecology and Management 179.1 (2003): 321-331.
- ^ Wardle, David A., et al. "Long-term effects of wildfire on ecosystem properties across an island area gradient." Science 300.5621 (2003): 972-975.
- ^ North, Malcolm P., and Matthew D. Hurteau. "High-severity wildfire effects on carbon stocks and emissions in fuels treated and untreated forest." Forest Ecology and Management 261.6 (2011): 1115-1120.
- ^ Mitchell, Sara Gran, and Peter W. Reiners. "Influence of wildfires on apatite and zircon (U-Th)/He ages." Geology 31.12 (2003): 1025-1028.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Skogsbrand.
| |||||||||||||||||||||||||
