Skogsgeting

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skogsgeting
Dolichovespula sylvestris.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
ÖverfamiljVespoidea
FamiljGetingar
Vespidae
UnderfamiljSociala getingar
Vespinae
SläkteLångkindade getingar
Dolichovespula
UndersläktePseudovespula[1]
ArtSkogsgeting
D. sylvestris
Vetenskapligt namn
§ Dolichovespula sylvestris
AuktorScopoli, 1763
Närbild på huvud med ansiktsmönster.
Närbild på huvud med ansiktsmönster.
Hitta fler artiklar om djur med

Skogsgeting (Dolichovespula sylvestris) är en geting som förekommer i Europa och Nordafrika och vidare österut genom Asien till Sibirien och Kina. Arten är främst knuten till skogar och bildar samhällen med drottning och arbetare. Boet byggs ofta i ihåliga träd eller i håligheter i murar, någon gång i husväggar eller under takutsprång. Samhällena är ettåriga och under sensommaren flyger årets hanar för att para sig med årets drottningar som sedan övervintrar och grundar nya samhällen följande vår.[2]


Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Skogsgetingen har svart och gul färgteckning. Huvudet och mellankroppen är övervägande svarta med gula teckningar. Bakkroppen är svart med tvärgående gula band, den teckning som är typisk för många sociala getingar. Längden är 13-15 millimeter för arbetare, 15-19 millimeter för drottningar och 14-16 millimeter för hanar.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Förekommer i Europa och Nordafrika och vidare österut genom Asien till Sibirien och Kina. Arten förekommer i Norden i Sverige (södra och mellersta delen, sällsynt i norr), Finland (främst södra och mellersta delen), Norge (södra delen och i området kring Trondheim) och Danmark (allmän).[2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten är främst knuten till skogar och bildar samhällen med drottning och arbetare. Boet byggs ofta i ihåliga träd eller i håligheter i murar. Någon gång kan boet byggas i husväggar eller under takutsprång. Samhällena är ettåriga då det bara är drottningar som övervintrar, medan arbetarna dör. Under sensommaren flyger årets hanar för att para sig med årets drottningar som efter övervintringen grundar nya samhällen följande vår. Hanarna dör en kort tid efter parningen.[2]

En snyltgeting, skogssnyltgeting (Dolichovespula omissa), lever som boparasit hos skogsgeting.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Metsäampiainen — Dolichovespula sylvestris (Scopoli, 1763) Skogsgeting”. LUOMUS – Finlands artdatacenter. http://ws.luomus.fi/lajitietokeskus/taxon/MX.204113?locale=sv. Läst 27 december 2014. 
  2. ^ [a b c d e] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [DC 52-54], Steklar: Myror-getingar : Hymenoptera: Formicidae-Vespidae. Uppsala: ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. 2012. Libris 13434602. ISBN 978-91-88506-50-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]