Skogsgeting

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skogsgeting
Dolichovespula sylvestris.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
ÖverfamiljVespoidea
FamiljGetingar
Vespidae
UnderfamiljSociala getingar
Vespinae
SläkteLångkindade getingar
Dolichovespula
UndersläktePseudovespula[1]
ArtSkogsgeting
D. sylvestris
Vetenskapligt namn
§ Dolichovespula sylvestris
AuktorScopoli, 1763
Utbredning
D sylvestris distribution.png
Närbild på huvud med ansiktsmönster.
Närbild på huvud med ansiktsmönster.
Hitta fler artiklar om djur med

Skogsgeting (Dolichovespula sylvestris) är en social geting som förekommer i Eurasien och Nordafrika.[2]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Skogsgetingen har svart och gul färgteckning. Huvudet och mellankroppen är övervägande svarta med gula teckningar. Bakkroppen är svart med tvärgående gula band, den teckning som är typisk för många sociala getingar. Längden är 13–15 millimeter för arbetare, 15–19 millimeter för drottningar och 14–16 millimeter för hanar.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i Europa och Nordafrika och vidare österut genom Asien till Sibirien och Kina. Arten förekommer i Norden i Sverige (södra och mellersta delen, sällsynt i norr), Finland (främst södra och mellersta delen), Norge (södra delen och i området kring Trondheim) och Danmark (allmän).[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten är främst knuten till skogar, i södra delarna av utbredningsområdet gärna lövskogar. Den är eusocial, den bildar samhällen med drottning och arbetare. Boet byggs ofta i ihåliga träd, i håligheter i murar, i husväggar eller i grunda hålor i jorden.[2]

Under försommaren kommer de övervintrande honorna fram; de första arbetarna kommer fram kring midsommar och de första ungdrottningarna i augusti. Under sensommaren flyger årets hanar för att para sig med ungdrottningarna. Hanarna dör strax därefter, medan arbetarna kan flyga ända in i september. Samhällena är ettåriga: Endast ungdrottningarna övervintrar för att grunda nya samhällen följande vår, medan alla andra medlemmar dör.[2]

En snyltgeting, skogssnyltgeting (Dolichovespula omissa), lever som boparasit hos skogsgeting.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Skogsgeting — Dolichovespula sylvestris (Scopoli, 1763)”. Finlands artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204115. Läst 2 juni 2019. 
  2. ^ [a b c d e f] Per Douwes (2012). ”Skogsgeting Dolichovespula sylvestris. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/dolichovespula-sylvestris-232872. Läst 2 juni 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]