Skotska frikyrkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skotska frikyrkan
Logotyp
Typ Kristet samfund
Betjänad region Storbritannien
USA

Skotska frikyrkan, (eng. Free Church of Scotland) även The Wee Frees, är en presbyteriansk och reformert kyrka i Skottland.

Skotska frikyrkan har idag över 100 församlingar i Skottland liksom två i London och fem i Nordamerika.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den presbyterianska reformerta kyrkan i Skottland proklamerade redan i början av sin tillvaro principen om församlingens självstyre så att kyrkodisciplinen skall utövas, och präster väljas, av varje enskild församling själv (jämför med kongregationalismen). Dennao grundsats bekräftades genom ett parlamentsbeslut 1649 efter många strider med statsmakten.

År 1712 återställdes dock patronatsrätten, d.v.s. rätten för vissa personer som till exempel donerat stora summor till kyrkan att utse kyrkoherden i en viss kyrka, trots kyrkans protester. År 1784 segrade dessutom den s.k. "inoderatismen" i kyrkan som på den punkten gav efter inför statsmakten.

I samband med den puritanska väckelsen i början av 1800-talet ville strömningar inom Skotska kyrkan ge församlingarna valrätt igen. Kyrkomötet 1834 förklarade att det genom vetoakten blivit en grundlag inom kyrkan att ingen pastor fick tvingas på en församling mot folkets vilja.

Domstolarna och slutligen 1839 även överhuset i egenskap av högsta domstol dömde till förmån för patronernas utnämningsrätt. En strid utbröt då och det hela slutade med att slutade den 18 maj 1843 med att en stor grupp präster och lekmän, med Chalmers i spetsen, gick ur statskyrkan och bildade Skotska frikyrkan i vilken man fullständigt genomförde grundsatserna om församlingens självstyre och valrätt.

Den nybildade kyrkan la stor vikt vid utbildad personal och eftersom Skotska kyrkan kontrollerade de officiella teologifakulteterna startade frikyrkan sina egna kollegier. New College, Edinburgh öppnades 1850, Christ's College, Aberdeen och Trinity College, Glasgow följde senare. Den första lärargenerationen var ivriga förespråkare av Westminster kalvinism men snart försköts positionerna mot en mer liberal trostolkning med teologer som Dr AB Bruce, Marcus Dods och George Adam Smith. "Troende bibelkritik" var en central tanke bland sådana som William Robertson Smith. Mellan 1890 och 1895 gjordes misslyckade försök att ställa flera av dessa professorer inför kättardomstolen, men endast mindre varningar utdelades.

År 1900 gick Skotska frikyrkan samman med Skottlands förenade presbyterianska kyrka och formade Den förenade skotska frikyrkan, som i sin tur förenades med Skotska kyrkan 1929.

En del av den ursprungliga Skotska frikyrkan höll sig utanför 1900 års union och gjorde själv anspråk på namnet Skotska frikyrkan. Det är denna grupp som idag kallas Skotska frikyrkan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Skottland#Kyrkliga förhållanden, 1904–1926.