Skottdramat i Kungälv
| Skottdramat i Kungälv | |
 Polisens tekniker vid Kungälvs läroverk i mars 1961. | |
| Plats | Kungälvs läroverk, Kungälv, Sverige |
|---|---|
| Datum | 4 mars 1961 23:30 (UTC+1) |
| Attacktyp | Skolskjutning |
| Vapen | 9mm Browning Hi-Power[1] |
| Dödsoffer | 1 |
| Skadade | 6 |
| Gärningsman | Ove Conry Andersson |
 | |
Skottdramat i Kungälv inträffade den 4 mars 1961 under en skoldans i Kungälvs läroverk (numera Thorildskolan), i centrala Kungälv i södra Bohuslän. Sju ungdomar skadades av de 15 skott gärningsmannen avlossade, varav en avled av skadorna. Detta var den första skolskjutningen i Sverige.[2]
Minnet av den dödade Per Håkan Altvall hålls levande i Kungälv genom ett stipendium som "årligen utdelas till en eller ett flertal elever som gjort sig kända för gott kamratskap och elevsociala insatser".[3]
Händelseförloppet och gärningsmannen
[redigera | redigera wikitext]Vid 23:30-tiden 4 mars 1961 dansade runt 100[4] ungdomar i skolans gymnastiksal.[5] Under sista dansen steg den 17-årige gärningsmannen Ove Conry Andersson in, drog upp en 9 mm pistol och började skjuta vilt omkring sig. Ungdomarna sökte skydd under stolarna samt under en flygel. Runt 15 skott avfyrades och sju ungdomar skadades[2], varav den 18-årige Per Håkan Altvall så allvarligt att han senare avled. Offret hade träffats i magen av skotten. De skadade fördes först till ett klassrum och sedan till Kungälvs lasarett. Polisen i Kungälv jagade gärningsmannen hela natten på vägen mot Ytterby, dit han förmodades ha flytt, samt begärde förstärkning både från Ytterby och Göteborg. Detta var Västsveriges dittills största polispådrag. 50 poliser med spårhundar var ute och letade hela natten.[2]
Morgonen därpå strax före klockan åtta kom gärningsmannen självmant till polisen. Det var en något äldre arbetskamrat som körde dit honom. Ett par timmar senare hade den 17-årige gärningsmannen detaljrikt och beredvilligt berättat allt om händelseförloppet, som innehöll ett bråk med en bekant amatörboxare som var på dansen. Det började "på skoj" men spårade ur och Andersson och boxaren bestämde att de skulle "göra upp" utanför. Därefter hämtade Andersson pistolen, ett stulet arméhandvapen[6], hos en kamrat och gick tillbaka till dansen.
Gärningsmannen berättade också att han hade druckit alkohol och sett en ishockeymatch på TV före dådet, och ansåg sig ha påverkats av våld i cowboyfilmer och främst dåtidens stora TV-serie Bröderna Cartwright. Detta ledde till den första motionen i Sveriges riksdag om att utreda filmvåldet, samt en radiodebatt i programmet "Tidsspegeln" med rubriken "Kan vi skylla på Cartwrights?".[7]
Den 6 mars hölls en sorgestund för den dödade Per Altvall vid läroverket i Kungälv. Hela skolan samlades i gymnastiksalen där skottdramat hade utspelat sig.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]
Gärningsmannen dömdes inte till fängelse. Rättspsykiatrerna i likhet med Medicinalstyrelsen ansåg att han var sinnessjuk och behövde vård. Han ansågs ha drabbats av ett "patologiskt rus", ett sjukligt beteende som orsakats av berusning av en mindre mängd alkohol. Mindre än fyra år efter skottdramat hade han både hustru och barn. Sedan dess levde Conry Andersson som skötsam medborgare i Kungälv fram till sitt självmord den 12 augusti 2008.[2]
1979 gav Kungälvsbaserade dansbandet Streaplers ut en cover ("Jag hatar måndan") av Boomtown Rats låt "I Don't Like Mondays". Låten handlar om en skolskjutning och sjungs ovanligt nog av bandets trummis Bjarne Lundqvist, som är jämngammal med Ove Conry Andersson.[8].
Per Altvalls mor Essie berättade 1995 i en intervju med Dagens Nyheter att hon förlät gärningsmannen samt hade haft kontakt med Anderssons mor redan innan begravningen.[7]
Altvalls syster Halldora, läkare och aktiv i Rädda Barnen berättade 2025 för SVT att det som hände hennes bror blev en drivkraft i hennes liv.[9]
Samma år jämförde docenten i kriminologi vid Högskolan i Borås, Charlotta Thodelius, diskussionen om cowboyfilmer som orsak med de diskussioner om våldsfilm och annan media efter skolskjutningen i amerikanska Columbine år 1999.[9] Thodelius jämförde även dådet med skolskjutningen i Örebro 2025 så till vida att båda gärningsmännen "hållit sig under radarn" och inte uppmärksammats innan dåden.[10] I podden Kriminologerna från februari 2025 går hon igenom riskfaktorer för skolskjutningar och visar hur de flesta eller alla stämde in på Andersson.[11]
År 2024 gav artisten Marcus Berggren, som vuxit upp i Kungälv, ut albumet Intresse för cowboyliv. Han uppger att albumtiteln är ett citat av skolskjutaren Ove Conry Andersson.[12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Skolskjutningen i Kungälv – pojken sköt kallblodigt sina jämnåriga”. nyheter24.se. 19 augusti 2021. https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/968474-skolskjutningen-i-kungalv. Läst 11 april 2025.
- 1 2 3 4 ”Göteborg 400 år – 7/10: 1961 i Kungälv inträffade den första skolskjutningen i Sverige”. Sveriges Radio. 7 oktober 2021. https://sverigesradio.se/artikel/goteborg-400-ar-7-10-1961-i-kungalv-intraffade-den-enda-skolskjutningen-i-sverige. Läst 12 oktober 2021.
- ↑ rektor Anja Paulsson (Vt 2011). ”"Per Håkan Altvalls Stipendium"”. Mimers Hus Gymnasium Nytt. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714204952/http://www.kungalv.se/upload/1%20Skola/Gymnasiet%20Syd/Nytt/v%2020.pdf.
- ↑ Kristian Erskog; Mia Höglund (12 september 2021). ”De minns skolskjutningen i Kungälv för 60 år sedan”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/storgoteborg/60-ar-sedan-skolskjutningen-i-kungalv.185c95ac-f2a2-4ca2-999b-5172cf1f4fe7. Läst 25 maj 2026.
- ↑ Tommy Gunnarsson (5 maj 2026). ”Skoldansen slutade i tragedi – det blev Sveriges första skolskjutning”. www.allas.se. https://www.allas.se/samhalle/skoldansen-slutade-i-tragedi/11341732. Läst 25 maj 2026.
- ↑ Sveriges Radio. ”Göteborg 400 år – 7/10: 1961 i Kungälv inträffade den första skolskjutningen i Sverige - P4 Göteborg”. www.sverigesradio.se. Arkiverad från originalet den 19 november 2024. https://web.archive.org/web/20241119071609/https://sverigesradio.se/artikel/goteborg-400-ar-7-10-1961-i-kungalv-intraffade-den-enda-skolskjutningen-i-sverige. Läst 25 maj 2026.
- 1 2 Anna-Maria Hagerfors (19 februari 1995). ”Förlät sonens mördare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/sondag/forlat-sonens-mordare/. Läst 5 september 2015.
- ↑ ”Tala om! Jag hatar måndan! • kallelind.se”. kallelind.se. 17 april 2014. https://www.kallelind.se/blogg/tala-om-jag-hatar-mandan/. Läst 10 mars 2020.
- 1 2 Amanda Johnsson (2 mars 2025). ”Halldoras bror dog i Sveriges första skolskjutning 1961 i Kungälv”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/halldoras-bror-dog-i-sveriges-forsta-skolskjutning-1961-i-kungalv. Läst 25 maj 2026.
- ↑ Amanda Johnsson (2 mars 2025). ”Så kan dådet i Kungälv 1961 jämföras med skolskjutningen i Örebro”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/sa-kan-dadet-i-kungalv-1961-jamforas-med-skolskjutningen-i-orebro. Läst 25 maj 2026.
- ↑ ”Spotify – Web Player”. Spotify. https://open.spotify.com/episode/6abZURDw03hAjRPuFzV9Zp. Läst 25 maj 2026.
- ↑ ”Marcus Berggren: ”Jag spelade extrovert galning för att passa in””. DN.se. 3 oktober 2024. https://www.dn.se/kultur/marcus-berggren-jag-spelade-extrovert-galning-for-att-passa-in/. Läst 4 oktober 2024.