Skräddaregatan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skräddaregatan
Skräddaregatan i Göteborg.JPG
Skräddaregatan är en trappgata som går från Stora Badhusgatan upp till Otterhällan
Namn efterskräddarhärberge
Namngiven(1861)
Läge
PlatsInom Vallgraven, Göteborg
SträckningStora Badhusgatan
Otterhällan
Längd40 meter

Skräddaregatan är en trappgata belägen norr om berget Otterhällan i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är en cirka 40 meter lång[1] och utgörs till större delen av trappor i sex avsatser med sammanlagt 80 steg samt ansluter till Stora Badhusgatan. År 1900 uppgavs gatan vara 47 meter lång, med en medelbredd av 8,9 meter och med en yta av 418 kvadratmeter.[2] Gatan är numrerad 1, 2, 3A, 3B och 4[3].

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gatans namn[redigera | redigera wikitext]

Skräddaregatan nämns första gången 1861 - bekräftat 1895 - "Wid Skräddaregesällernas hus".[4] Vid hörnet av Skräddargatan 1 och Norra Liden 1-5 låg tidigare "skräddarhärberget" för vandrande gesäller. Det uppfördes i början av 1800-talet. När skråförfattningarna upphörde 1864, så togs det ur bruk och lägenheterna hyrdes ut. Det revs i början på 1930-talet.[5] Norra delen av Södra Liden namnändrades 1932 till Skräddaregatan. Dessförinnan hade en tidigare Skräddaregatan utgått på grund av ändring i stadsplanen.[4] Skräddarnas skrå var ett av stadens äldsta, grundat redan 1625.[6]

Ahlbergska huset.

Ett utmärkt hus från 1700-talet …[redigera | redigera wikitext]

Vid Skräddaregatan 1-3 ligger det "Ahlbergska huset", efter tullmästare B.J. Ahlberg, som köpte fastigheten 1873. Huset blev byggnadsminne 1982.[7]

… och ett annat ovanligt från tidigt 2000-tal.[redigera | redigera wikitext]

Vid Skräddaregatan 1 uppfördes 2004 ett kontorshus i en lucka mellan region- och stadsarkivets byggnad från 1993 och det Ahlbergska huset. Entrén till huset ligger mot Otterhällegatan. Som "infillprojekt" har det en för Göteborg djärv och ovanlig karaktär.[8]

"Trädgårn"[redigera | redigera wikitext]

Trädgårn vid Skräddargatan 4 var ett populärt tillhåll för traktens barn. Det var stuveriförman John Svensson, som kom till staden 1913 och hyrde ett hus på platsen. Han skaffade jord till tomten och odlade upp en prunkande trädgård.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  2. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 5
  3. ^ Eniro kartor
  4. ^ [a b] Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001, ISBN 91-7029-460-7, s. 256-57.
  5. ^ Föreningen Gamla Otterhällepojkar 1947-1997 : 50-års jubileum, Göteborg 1997, s. 20
  6. ^ Gulin med flera, (1977), s. 66.
  7. ^ 100 utmärkta hus i Göteborg: Göteborgs-Posten & Göteborgs Stadsmuseum, Borås 2001, ISBN 91-85488-54-2, s. 56, 57 (foto).
  8. ^ Guide till Göteborgs arkitektur, Claes Caldenby, Gunilla Linde Bjur, Sven-Olof Ohlsson, Krister Engström (foto), Arkitektur Förlag AB, Kristianstad 2006, ISBN 91-86050-67-2, s. 44.
  9. ^ Göteborgtidningen, 7 augusti 1928.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Skriftliga källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg: Göteborgs-Posten & Göteborgs Stadsmuseum, Borås 2001, ISBN 91-85488-54-2, s. 56-57.
  • Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001, ISBN 91-7029-460-7, s. 256-57.
  • Göteborgs hjärta: En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, [Del I : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977, s. 66.
  • Guide till Göteborgs arkitektur, Claes Caldenby, Gunilla Linde Bjur, Sven-Olof Ohlsson, Krister Engström (foto), Arkitektur Förlag AB, Kristianstad 2006, ISBN 91-86050-67-2. s. 44.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]