Skutskär

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skutskär
Tätort · Centralort
Skutskärs kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland, Gästrikland
Län Uppsala län, Gävleborgs län
Kommuner Älvkarleby kommun, Gävle kommun
Distrikt Skutskärs distrikt, Gävle Staffans distrikt
Höjdläge m ö.h.
Koordinater 60°38′4″N 17°24′17″Ö / 60.63444°N 17.40472°Ö / 60.63444; 17.40472
Area
 - tätort 802,387 ha (2015)[5]
 - kommun 614,13 km² (2017)[1]
 - Älvkarleby kommun 735,706 ha (2015)[5]
 - Gävle kommun 66,681 ha (2015)[5]
Folkmängd
 - tätort 6 375 (2017)[3]
 - kommun 9 395 (2018)[2]
 - Älvkarleby kommun 5 975 (2015)[5]
 - Gävle kommun 304 (2015)[5]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,945 inv./ha
 - kommun 15 inv./km²
 - Älvkarleby kommun 8,121 inv./ha
 - Gävle kommun 4,559 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Skutskär, Furuvik
Postnummer 814 XX
Riktnummer 026
Tätortskod T0616[6]
GeoNames 2677019
Ortens läge i Uppsala län
Red pog.svg
Ortens läge i Uppsala län
Map-icon.svgSe kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Skutskär
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Skutskär är en läns-, landskaps- och kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Älvkarleby kommun i Uppsala län (Uppland) men även innefattande Harnäs i Gävle kommun i Gävleborgs län (Gästrikland). Älvkarlebydelen av tätorten utgör centralort i Älvkarleby kommun.

Skutskär är en typisk bruksort dominerad av den Stora Enso-ägda pappersmassefabriken, Skutskärs bruk.

Dalälven, som flyter genom tätorten, har under många år satt sin prägel på hela regionen med sågverk, kvarnar, pappersmassaindustrier och otaliga turist- och fritidsanläggningar. Vid Dalälvens mynning, strax utanför Skutskär, hittar man smultronställen som Kläckgrund, Brämsand, Billudden och Rullsand med sina hundratals meter långa stränder.

Historia[redigera | redigera wikitext]

På 1500-talet fanns här ett skeppsvarv som byggde båtar åt flottan.[7] Skutskär växte under 1800-talets senare del fram som betydande industriort strax sydväst om Dalälvens mynning. Vid sekelskiftet 1900 hade orten en folkmängd på närmare 6 000 invånare. Skutskärs kapellförsamling, en del av Älvkarleby socken, hade 1932 drygt 5 400 invånare och hade en yta på drygt 13,5 km². Skutskär har bevarat sin industriella prägel och har under 1900-talet haft en obetydlig befolkningsökning. Från 1970 märks dock en liten tillbakagång.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Skutskär 1900–2015[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
5 820
1960
  
6 392
1965
  
7 224
1970
  
7 551
1975
  
7 174
1980
  
6 724
1990
  
6 306 701
1995
  
6 225 729
2000
  
6 003 725
2005
  
6 136 727
2010
  
6 075 735
2015
  
6 279 802

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Den viktigaste vägen som går genom Skutskär är riksväg 76, som går från Norrtälje till Gävle efter Upplandskusten. Den ansluter till länsväg 291 i Älvkarleby. I Mehedeby, cirka 17 kilometer söder om Skutskär, ansluter länsväg 291 till E4:an.

Skutskär är en viktig knutpunkt för bussar i Norduppland. Busslinjer finns till Gävle, Tierp, Gårdskär, Karlholm, Marma, Skärplinge, Älvkarleby och Älvkarleö.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Genom Skutskär går Ostkustbanan. Många av tågen som går via Skutskär är persontåg, men även en betydande del är godståg. Järnvägslinjen är mycket modern och ger goda förbindelser till Gävle i norr samt Uppsala och Stockholm i söder. Järnvägsstationen ligger intill de centrala delarna av Skutskär. Dagligen, sedan 2006, stannar Upptåget på stationen, där det som minst går ett tåg i timmen till både Gävle och Uppsala. I rusningstid två tåg i timmen.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Skutskärs bruk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skutskärs bruk

Skutskärs sågverk tillkom 1869 genom den norska trävarufirman Astrup & Sörensen. Sågverket tillkom i stället för en planerad utvidgning av kronsågen vid Älvkarleby kungsgård. Sågverket förbands genom en elva kilometer lång flottningskanal med Dalälven uppströms Älvkarleö bruk. Skutskärs sågverk köptes 1885 av Stora Kopparbergs Bergslag, som till Skutskär hade koncentrerat den sågverksrörelse vilken tidigare bedrivits på flera platser; Domnarvet, Falun och Korsån. 1894 anlades sulfatfabriken och 1900 anlades sulfitfabriken. En terpentinfabrik anlades 1903. 1909 anlades en spritfabrik och 1912 anlades kvistpappersbruket. Sulfat- och sulfitfabrikerna moderniserades under 1920-talet. 1931 stod en blekerianläggning klar.

Skutskärs bruk har under hela 1900-talet byggts ut ett antal gånger. Tillverkningen av sulfitmassa lades ned 1976. Stora investeringar under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har gjort att Skutskärs bruk, som har 540 anställda, i dag producerar cirka 540 000 ton fluff- och pappersmassa. Stora (Stora Kopparberg) gick 1998 samman med finländska Enso, vilket resulterade i Stora Enso, som numera driver fabriken.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Skutskär finns idrottsföreningen Skutskärs IF, där det finns skilda verksamheter inom bandy och fotboll. Det är inom bandy man har haft det största framgångarna.

Skutskärs Innebandyklubb skapades 2001 genom en sammanslagning av Skutskärs OK och Finska Föreningen. Klubben har flera ungdomslag och ett A-lag som spelar i Herrar Division 1 Östra Svealand samt ett B-lag som spelar i division 4 Gästrikland/Dalarna.

Bandy[redigera | redigera wikitext]

1915 startades verksamheten i Skutskärs IF Bandyklubb och den 20 juli 1920 invigdes Skutskärs IP. Sedan starten har Skutskärs IF varit i SM-final sex gånger. 1944 vann man första gången, då man besegrade Västerås SK med 2-0. 1959 spelade man åter final mot Västerås SK, och denna gång vann man med 2-1 på Stockholms stadion, där ett publikrekord sattes med 28 848 åskådare, ett rekord som stod sig fram till SM-finalen i bandy 2013.

Skutskärs IF har under 2000-talet oftast spelat i division 1, men var uppe i Allsvenskan säsongen 2000/2001. Bandyn har länge varit ortens stolthet. Ute i Sverige är Skutskär känt för pappersmassafabriken och bandyn. Men i slutet av oktober 2007 kom Älvkarleby kommun med förslaget att stänga den konstfrusna bandybanan från säsongen 2008/2009, vilket kom som en stor chock inom samhället. Skutskärs IF satsade då på att ta över bandyplanen och bygga en bandyhall som skulle stå klar till säsongen 2009/2010. I november enades man om att Älvkarleby kommun skulle driva banan även säsongen 2008/2009, tills bandyhallen stod klar.

Klubben har fostrat flera framgångsrika spelare genom åren. Till de tidigare av dessa hör Henry Muhrén och den legendariske målvakten Bosse Nilsson och till de senare Magnus Muhrén och målvakten Joel Othén.

Kända personer från Älvkarleby/Skutskär[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kommunarealer den 1 januari 2017, Statistiska centralbyrån, 28 februari 2017, läs online, läst: 24 oktober 2017
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2018, Statistiska centralbyrån, 9 maj 2018, läs online
  3. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  4. ^ [a b c d] Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010, s. 64, läs online
  5. ^ [a b c d e f] Tätorter 2015 som delas av kommungräns, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 20 juli 2017
  6. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 17 september 2013
  7. ^ Lundin, Eliz: Sverige i kartskisser och texter från 1550-talet sid 27. Från Riksarkivets hemsida, läst 2014-10-14
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Skutskär ensamt räknar 2364 invånare, Harnäs båda länsdelar 1511 totalt och Bodarne 1975. Sammanräknat som en agglomeration räknas 5820 invånare.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på Google Maps (Kartdata (redigerahjälp))
  • KML is from Wikidata