Skyskrapa

Skyskrapor i Frankfurt am Main. Staden kallas ibland för Mainhattan.

En skyskrapa är ett kontinuerligt beboeligt fristående höghus som är betydligt högre än omgivande byggnader.

Ordet syftar på att byggnaden tycks så hög att den "skrapar vid skyn". Både på engelska (skyscraper) och svenska (sedan 1833) har ordet först används som en synonym till det högt på masten sittande seglet skejsel (skysail), för att på 1890-talet även börja användas om byggnader.

Definition

Det finns ingen entydig, överenskommen definition av exakt hur hög en skyskrapa ska vara för att kallas en skyskrapa. Man brukar säga att huset ska höja sig märkbart över sin omgivning, vilket innebär att ett 80 meter högt hus i en för övrigt lågbyggd stad kan anses som en skyskrapa, medan det till exempel i Hong Kong krävs högre höjder än så.

Organisationen Emporis Standards har däremot för sina statistiksyften definierat att en skyskrapa ska vara minst 100 meter hög.^[1] Det finns även ett annat kriterium som idag används i Europa och USA som säger att byggnaden skall vara minst 150 meter högt , om den skall rankas som en skyskrapa.^[2]

Ytterligare ett kriterium för att begreppet skyskrapa ska få tillämpas är att byggnaden till större del ska gå att vistas i, den ska alltså nästan uteslutande vara indelad i våningsplan. Därmed bortses från många höga byggnadsverk som minareter, radiomaster, industribyggnader och torn, som till exempel Eiffeltornet och Tokyo Tower. Skyskrapa är dessutom en delmängd av höghus, vilket gör att alla skyskrapor är höghus, vilket av Emporis Standards definieras som ett hus som har minst tolv våningar eller är mer än 35 meter högt.^[3]

Historia

De första skyskraporna byggdes i slutet av 1800-talet i de amerikanska storstäderna Chicago och New York. Skyskrapans tillkomst berodde på flera faktorer, dels hade innerstäderna blivit så stora att det framstod som bättre att bygga högt och centralt än lågt och i periferin, dels hade stål med tillräcklig hållfasthet för höga byggnader tagits fram och framför allt hade hissen uppfunnits. Som världens första skyskrapa brukar Home Insurance Building i Chicago räknas. Den byggdes 1885, var 42 meter hög (tio våningar) och revs år 1931. En av de äldsta bevarade skyskraporna är Reliance Building, byggd 1890-94, också i Chicago.

Stålstommarna innebar en revolution för möjligheterna att bygga skyskrapor, de första byggnaderna konstruerade efter "stålburs-idén" var Tacoma Building i Chicago och Town Building i New York, båda fullbordades 1889.^[4]

Den första moderna skyskrapekonstruktionen (med till exempel aerodynamisk utformning, grundläggning i berggrunden, expresshissar och egen vattenförsörjning) anses vara Woolworth Building, New York, invigd år 1913.

Höjd

Skyskrapors höjd räknas från mark till spira eller tak. Spiror ska inte förväxlas med master, då master inte räknas med i byggnadshöjden. Ett exempel är Willis Tower (före detta Sears Tower) i Chicago vilken skulle fått behålla epitetet världens högsta byggnad fram tills Burj Dubai uppfördes om man räknat in masten. Men som reglerna föreskriver^[5] räknades istället Taipei 101 och Petronas Towers som de högsta byggnaderna i världen mellan år 1998 och 2007.

En byggnads höjd kan variera kraftigt beroende på dess användningsområde. För bostadshus innebär det ungefär tre meter per våning, medan det för kommersiella byggnader ofta krävs över fyra meter per våningsplan. Ett bra exempel på detta finns att skåda i Sydney, där två av stadens högsta byggnader utgörs av en 60 våningar hög kontorsbyggnad samt en 73 våningar hög bostadsbyggnad. Trots de 13 extra våningarna i bostadshuset skiljer sig byggnadernas höjd med mindre än tre meter.

Skyskrapor i Europa

I Europa har få skyskrapor byggts. Orsaken är att den största stadstillväxten i Europa skedde på 1800-talet, innan tekniken medgav skyskrapebyggen. De skyskrapor som byggts sedan dess har oftare tillkommit mer av politiska skäl, som ett sätt för myndigheter eller företag att manifestera sin egen storhet, än av den utrymmesbrist som tvingade fram Chicagos och New Yorks skyskrapor. Under efterkrigstiden har dessutom stadsbyggnadsfilosofierna i Europa och USA skilt sig åt; i europeiska länder har stadstillväxten kanaliserats till tätbebyggda förorter (så kallade satellitstäder) med både bostäder och arbetsplatser, medan man i USA har låtit bygga skyskrapor med kontor i innerstäderna och stora villaområden utanför städerna. Europas skyskrapor har vanligen byggts utanför det historiska centrum, eftersom det finns ett motstånd bland historiemedvetna mot skyskrapor.

Ett undantag från detta var i det gamla östblocket, där man ofta byggde ett par skyskrapor i de största städerna som manifestation över makt och teknikens landvinningar. Sådana exempel är Warszawas kulturpalats, Leipzigs universitet och Stalinskraporna.

Tyskland

Ett undantag från Europas avsaknad av skyskrapor utgörs av Frankfurt am Main som utmärker sig för sina skyskrapor. Detta är unikt i Europa och staden ser inte ut som en europeisk stad utan har i stället ett tydligt amerikanskt utseende. Den är den mest USA-influerade staden i Europa. På grund av sitt utseende har staden också kallats Mainhattan.

2000-talet

Byggandet av skyskrapor fick ordentlig fart i Madrid och Moskva, där Europas högsta skyskrapa OKO med sina 354 meter stod färdig år 2015. Skyskrapan är belägen i den nya stadsdelen Moscow International Business Center där också en handfull andra skyskrapor på över 300 meter byggts eller håller på att färdigställas.

Sverige

I Sverige har intresset för att bygga skyskrapor varierat genom tiderna. De första skyskraporna som byggdes i Sverige var Kungstornen på Kungsgatan i Stockholm. De kallades då för två höga skyskrapare i planerna av arkitekten Sven Wallander.^[6] Tvillingtornen är bägge 60 meter höga. De ansågs vara ett modernt uttryck för sin tid och räknas bland Europas första skyskrapor. Fram till andra världskriget var höghusbyggandet i Sverige begränsat på grund av rådande ekonomisk depression. Efter kriget tog utvecklingen ny fart i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. I Stockholm byggdes Wennergren Center, Skatteskrapan, Hötorgsskraporna, Folksamhuset med flera byggnader och i Malmö byggdes Sveriges högsta bostadshus Kronprinsen under tidigt 1960-tal. Därefter avstannade utvecklingen under miljonprogramsåren då man främst koncentrerade sig på standardiserade höghusvarianter om 8-16 våningar. Bara i vissa av fallen är de husen tillräckligt höga för att kunna klassas som skyskrapor.

Under 1970-talet riktades det stark kritik mot skyskrapor som ansågs bidra till att göra inne- och utemiljön främmande och skrämmande för människan som var vana vid lägre och småskaligare bebyggelse. "Tätt och lågt" var nyckelord som gällde till slutet av 1980-talet, då en stark ekonomi gjorde att intresset vaknade för ny höghusbebyggelse även i mindre städer. I Sverige byggdes till exempel skrapan i Västerås med 26 våningar, hotell Sheraton i Malmö med 22 våningar (numera Scandic), Skanskaskrapan i Göteborg, Söder Torn i Stockholm med flera byggnader. Finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet bidrog till att luften gick ur många av de tilltänkta projekten.

Under de senaste åren har intresset åter vaknat upp för byggande av nya skyskrapor i Sverige, främst representerade av Turning Torso i Malmö och Kista Science Tower i Stockholm. Våren 2009 presenterades planerna på uppförandet av en 100 meter hög skyskrapa vid den planerade Citybananstationen i Stockholm och en 120 meter hög skyskrapa i norra Stockholm, Victoria Tower.

Flera svenska skyskrapeprojekt har dock stannat på skrivbordet efter protester, eller för att planerna visat sig ekonomiskt ohållbara, till exempel planerna på att i Göteborg uppföra ett 30-våningshus i stadsdelen Gårda och ett annat i Krokslätt. Andra exempel är planerna på Scandinavian Tower (325 meter inklusive mast) och Malmö Tower (216 meter), båda i Malmö, och Tell Us Tower^[7], en 210 meter hög skyskrapa vid Telefonplan i södra Stockholm.

Skyskrapor i världen

Städer i västvärlden med flest skyskrapor ligger i Australien, USA och Kanada. Under 90-talet påbörjades en förskjutning mot Asien. Städer som Hongkong, Shanghai, Kuala Lumpur, Manila, Tokyo, Bangkok, Seoul, Dubai och de största kinesiska städerna började bygga skyskrapor och det är i Asien många av de högsta skyskraporna finns idag.

Byggboom

Det byggs just nu fler skyskrapor i världen än någon annan gång i världshistorien, I USA boomar nu på nytt Chicago för första gången sedan 1970-talet, New York och många andra amerikanska städer har också många projekt på gång. Största projekten i USA just nu är det nya WTC-området på Manhattan, där bland annat Freedom Tower byggs. I Europa har speciellt Madrid påverkats av byggnadsboomen, men överlägset starkaste boomen på kontinenten hade Moskva. I spåren av finanskrisen avstannade byggandet av några mycket höga skyskrapor, däribland Europas högsta byggnad Federationstornet, i början av 2010-talet fick de flesta av projekten dock nya medel byggandet kunde återupptas.

Asien är dock regionen som bygger flest skyskrapor, Kinas byggboom är den största i världshistorien för ett land. Länder som på 1990-talet gick in i ekonomisk kris efter byggboomen då, som Malaysia och Sydkorea, har nu också börjat bygga på nytt. Städerna som bygger allra mest är Dubai och Shanghai men även Hong Kong. I Dubai finns i dag 17 skyskrapor högre än 300 meter, ett antal som kan komma att öka till över 30 till år 2012. År 2008 började man arbeta på grunden till en skyskrapa på över 1000m i Dubai kallad Nakheel Tower. Historien upprepar sig dock och året världens högsta byggnad Burj Khalifa nådde sin högsta höjd kraschade världsekonomin. Det kommer antagligen inte påbörjas några nya projekt på över 400 meter tills en ny byggboom drar igång, vilket globalt sett kan ta årtionden.

Senaste städerna att ta ordentlig fart utanför Kina är Hanoi och Abu Dhabi.

Världens högsta skyskrapor

Världens högsta skyskrapa är Burj Khalifa, tidigare känt som Burj Dubai under byggtiden i Dubai i Förenade Arabemiraten med sina 828 meter, invigd 4 januari 2010. World Trade Center i New York som stod färdigt 1972/1973 och raserades 2001 nådde höjden 417 respektive 415 meter med sina 110 våningar.

Definitionen på byggnadernas höjd i listan nedan är högsta strukturella eller arkitektoniska punkt, vilket inkluderar eventuella spiror, som räknas som en arkitektoniskt viktig del av en byggnads karaktär. Antenner och andra icke arkitektoniska konstruktioner uppe på byggnaderna inräknas inte i höjden. För andra sätt att mäta byggnaders höjd, se Lista över världens högsta byggnader.

Rank	Byggnad	Stad	Höjd	Våningar	År
1	Burj Khalifa	Dubai	828 m	181	2009
2	Abraj Al Bait Tower	Mekka	601 m	95	2012
3	Taipei 101	Taipei	509 m	101	2004
4	Shanghai World Financial Center	Shanghai	492 m	101	2008
5	International Commerce Centre	Hong Kong	484 m	118	2010
6	Kingkey Finance Center Plaza	Shenzhen	460 m	97	2010
7	Petronas Tower 1	Kuala Lumpur	452 m	88	1998
8	Petronas Tower 2	Kuala Lumpur	452 m	88	1998
9	Greenland Plaza	Nanjing	450 m	89	2009
10	Willis Tower	Chicago	442 m	108	1974
11	West Tower	Guangzhou	440 m	103	2009
12	Jin Mao Tower	Shanghai	421 m	88	1998
13	Trump International Hotel and Tower	Chicago	415 m	96	2009
14	Two International Finance Centre	Hong Kong	415 m	88	2003
15	Princess Tower	Dubai	414 m	101	2010
16	Marina 101	Dubai	412 m	101	2010
17	Al Hamra Tower	Kuwait City	412 m	77	2010
18	CITIC Plaza	Guangzhou	391 m	80	1997
19	23 Marina	Dubai	385 m	89	2010
20	Shun Hing Square	Shenzhen	384 m	69	1996
21	Empire State Building	New York City	381 m	102	1931
22	Emirates Park Tower 1	Dubai	376 m	77	2010
23	Emirates Park Tower 2	Dubai	376 m	77	2010
24	Central Plaza	Hong Kong	374 m	78	1992

25	Bank of China Tower	Hong Kong	367 m	72	1990
26	Almas Tower	Dubai	360 m	74	2008
27	Bank of America Tower	New York City	360 m	54	2008
28	SEG Plaza l SHENZHEN	Shenzhen	355 m	72	2000
29	Emirates Office Tower	Dubai	355 m	54	2000
30	Tuntex Sky Tower	Kaohsiung	348 m	85	1997
31	Aon Center	Chicago	346 m	83	1973
32	The Center	Hong Kong	346 m	73	1998

33	John Hancock Center	Chicago	344 m	100	1969
34	Al Attar Tower	Dubai	342 m	76	2009
35	The Torch	Dubai	338 m	84	2010
36	Tianjin World Financial Center	Tianjin	337 m	76	2010
37	Wenzhou World Trade Center	Wenzhou	333 m	72	2009
38	Rose Tower	Dubai	333 m	73	2007
39	Shimao International Plaza	Shanghai	333 m	60	2006
40	Minsheng Bank Building	Wuhan	331 m	68	2007
41	Ryungyong Hotel	Pyongyang	330 m	105	2010
42	Al Yaqoub Tower	Dubai	330 m	72	2009
43	China World Trade Center Tower 3	Peking	330 m	74	2008
44	The Index	Dubai	328 m	80	2009
45	Farmer's Apartments	Wuxi	328 m	74	2010
46	The Landmark	Abu Dhabi	324 m	72	2010
47	Q1	Gold Coast	323 m	78	2005
48	Burj Al Arab	Dubai	321 m	60	1999
49	Chrysler Building	New York City	319 m	77	1930
50	New York Times Tower	New York City	319 m	52	2007

Se även

Källor

^ ”Data Standards: Real Estate, skyscraper (ESN 24419)”. Emporis Standards. http://standards.emporis.com/?nav=realestate&lng=3&esn=24419. Läst 7 augusti 2007.
^ ”Huge New Rogers Skyscraper Proposed”. http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=1244. Läst 12 januari 2018.
^ ”Data Standards: Real Estate, high-rise building (ESN 18727)”. Emporis Standards. http://standards.emporis.com/?nav=realestate&lng=3&esn=18727. Läst 7 augusti 2007.
^ Hur en skyskrapare bygges, Ray Stannard Baker. Artikel i Varia 1902 No 2, s 84-88.
^ http://en.wikipedia.org/wiki/Council_on_Tall_Buildings_and_Urban_Habitat
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114155249/http://www.kungstornen.se/om.asp. Läst 1 december 2011.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090201000336/http://ssmfastigheter.se/referensprojekt/. Läst 4 augusti 2009.

Externa länkar

[1] ”Data Standards: Real Estate, skyscraper (ESN 24419)”. Emporis Standards. http://standards.emporis.com/?nav=realestate&lng=3&esn=24419. Läst 7 augusti 2007.

[2] ”Huge New Rogers Skyscraper Proposed”. http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=1244. Läst 12 januari 2018.

[3] ”Data Standards: Real Estate, high-rise building (ESN 18727)”. Emporis Standards. http://standards.emporis.com/?nav=realestate&lng=3&esn=18727. Läst 7 augusti 2007.

[4] Hur en skyskrapare bygges, Ray Stannard Baker. Artikel i Varia 1902 No 2, s 84-88.

[5] ttp://en.wikipedia.org/wiki/Council_on_Tall_Buildings_and_Urban_Habitat

[6] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114155249/http://www.kungstornen.se/om.asp. Läst 1 december 2011.

[7] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090201000336/http://ssmfastigheter.se/referensprojekt/. Läst 4 augusti 2009.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]