Släktbaserat kriminellt nätverk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Släktbaserat kriminellt nätverk[1] eller klankriminalitet är maffialiknande[2] organiserad brottslighet där utövarna huvudsakligen förenas av släktband eller har rötter i samma klansamhälle.

Klankriminalitetens kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Den federala tyska polismyndigheten (tyska: Bundeskriminalamt) definierar klankriminalitet som organiserad kriminalitet utövad av medlemmar i etniskt isolerade subkulturer och ser den som något annat[förtydliga] än den italienska maffian och den rysk-eurasiska organiserade brottsligheten. Typiskt för klankriminella grupper är enligt tyska polisen att de förenas av släktskap i storfamiljer och i hög grad avskärmar sig från samhället. Avskärmningen försvårar polisundersökningar och är en följd av en egen värdegrund som inbegriper ett avståndstagande från rättsstaten. Klankriminaliteten kan enligt tyska polisen vidare uppvisa ett eller flera av följande drag:[3]

  • starkt patriarkal familjestruktur[3]
  • rumslig koncentration och ovilja att integreras i majoritetssamhället.[3]
  • tendens att provocera eskaleringar även vid triviala händelser eller mindre rättsliga överträdelser.[3]
  • utnyttjande av gruppens gemensamma potential för mobilisering och hot[3]

Essens polischef Frank Richter angav 2019 att de libanesiska klankriminella i Tyskland till skillnad från italiensk maffia bedriver aktiviteterna mer offentligt: man skryter offentligt med både våldsdåd och kriminella gärningar. Detta har bland annat lett till skjutningar och storslagsmål på offentliga platser.[4]

Enligt statsvetaren Ralph Ghadban, som forskat om klankriminalitet i Tyskland, betraktar de arabiska klankriminella det tyska samhället som ett "villebrådssamhälle" (tyska: Beutegesellschaft) att utnyttja exempelvis genom utnyttjande av socialbidrag.[5][6] Ghadban skriver också att storfamiljernas medlemmar gifter sig inom familjen vilket gör dem endogama.[5]

Enligt polischefen i nordöstra Göteborg, Ulf Merlander, skiljer man inom hans arbete sedan 2016 mellan lösa gängstrukturer och klanbaserad kriminalitet. Till skillnad från kriminella gatu- och mc-gäng är klankriminaliteten organiserad genom blodsband vilket gör enheterna betydligt mer slutna. Den svenska journalisten Per Brinkemo skriver att man föds och socialiseras in i en släkt som man aldrig i livet sviker och förråder, oavsett om man själv är kriminell eller inte.[7]

I Sverige uppmärksammades klankriminaliteten som fenomen genom boken Familjen av Johanna Bäckström Lerneby (2020) och genom att biträdande rikspolischef Mats Löfving i september 2020 tog upp frågan i en uppmärksammad radiointervju. Han beskriver klanbrottslighet som släktbaserad organiserad brottslighet och ser det som särskilt allvarligt att vissa av dessa släkter har tagit sig in både i näringslivet och i det politiska livet. Löfving beskriver dessa invandrade släkter, eller klaner, som ointresserade av att integreras i det svenska samhället. Han säger också att de har nära kontakter med motsvarande grupper i Tyskland.[8] Uttalandet fick stort genomslag i massmedia. Amir Rostami, kriminolog vid Uppsala universitet, menar att detta delvis berodde på att Löfving använt ordet "klan" som har ett symbolvärde och upplevs som något främmande och skrämmande.[9]

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni kritiserade i september 2020 hur ordet klan används och föredrog istället epitetet "släktbaserade kriminella gäng". Enligt Sabuni, som själv kommer från vad hon betecknar som "ett klansamhälle", är klaner i sig inte är någonting negativt utan utgör formen för samhällets organisering i stora delar av världen som saknar en välfärdsstat.[10]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Klankriminaliteten växte i Sverige under decennier innan en offentlig debatt växte fram i Sverige under 2019 och 2020. De grupperingar som åsyftades hade då funnits i Sverige under decennier, och även benämnts maffia,[11], kriminella (stor)familjer,[12] kriminella släkter, nätverk och gängkriminella.[13][14] I september 2020 uppgav biträdande rikspolischef Mats Löfving i en intervju att polisen känner till minst 40 släktbaserade kriminella nätverk. De har högt våldskapital och tjänar pengar genom bland annat narkotikabrott, våldsbrott och utpressning samt har infiltrerat myndigheter och politiska församlingar. Det finns exempel på grupper som har tagit sig in i politiken för att kunna styra en kommun och kriminella klaner är även aktiva i näringslivet.[15][16][17] 36 kriminell släktnätverk hade beskrivits av polisen i en hemligstämplad rapport i januari 2020. De kriminella klanerna har bosatt sig främst i Malmö, Göteborg, Landskrona, Helsingborg, Jönköping, Kungälv och Södertälje. Familjerna gifter sig nästan uteslutande med varandra för att skapa allianser och ungdomar slussas in i den kriminella organisationen och är redo att ta över när äldre fängslas.[18] I Dagens Nyheter i september 2020 uppskattade företrädare för polisens Region Syd att det i regionen fanns 8–10 släktbaserade nätverk av olika storlek, Region Väst uppgav 12 kriminella släktnätverk, medan Region Bergslagen och Region Nord uppgav inga eller få nätverk. Region Stockholm uppgav att det fanns en handfull sådana nätverk med olika grad av släktsammanhang.[19] Uppsalapolisen berättar i december 2020 att där finns två släktnätverk som till stor del livnär sig genom kriminalitet. Man använder inte benämningen klan utan kallar dem nätverk.[9] Kriminologidocenten Amir Rostami ifrågasatte i december 2020 att det verkligen finns 40 kriminella klaner i Sverige och tror att de flesta fallen snarare handlar om familjenätverk där flera personer ägnar sig åt brott.[9]

I april 2021 rapporterade Sydsvenskan och Sveriges Radio att 34 kriminella klaner var aktiva i Sverige och att 23 av dessa fanns i Skåne enligt den polisrapport man tagit del av. Av de 161 identifierade huvudpersonerna i rapporten hade 111 koppling till Skåne.[13][20] Polisen inledde en insats för att få bort medlemmar i kriminella klaner ifrån myndighetspositioner där dessa kan t.ex. påverka bidragstilldelning. Släktnätverken har infiltratörer som är anställda i Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan enligt polisen. Det nätverk som har de flesta infiltratörerna är Södertäljenätverket.[21]

Enligt experten Per Brinkemo försöker kriminella klaner ta över geografiska områden och bestämma vilka som får använda offentliga utrymmen som lekplatser och gårdar mellan bostadshus och menar att detta är systemhotande för samhället. Enligt Magnus Ranstorp har den offentliga debatten i Sverige haft svårigheter att hantera klankriminalitet då de som lyft debatten blivit stämplade som rasister och islamofober.[14]

Angered (Göteborg)[redigera | redigera wikitext]

En klan med kriminella medlemmar, med ursprung i Mardin-provinsen i Turkiet, är verksam i Angered, Göteborg. Klanen räknar 120 medlemmar i Sverige och är även en av de mer kända i Nordrhein-Westfalen och Berlin i Tyskland. Trettio av medlemmarna i Angered har under en tvåårsperiod varit föremål för mer än 200 brottsutredningar som rörde mord, narkotikahandel, beskyddarverksamhet och bedrägerier med socialbidrag.[22][23][24]

Södertäljenätverket[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Södertäljenätverket

Ett av de släktbaserade nätverken är baserade i Södertälje och var föremål för en omfattande polisinsats under början av 2010-talet under benämning Operation Tore.[16][25]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Klankriminella organisationer (tyska: Clankriminalität)) är framförallt aktiva i Berlin,[3][26][27] Bremen, Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen som domineras av grupper med härkomst i Libanon och Turkiet.[3][27][ej i angiven källa] De mest betydande grupperingarna är organiserade av "mhallami-kurder", libaneser och palestinier. Dessa klaner förekommer ett flertal gånger inom ordningsstörningar (tyska: Tumultlagen) som ofta utlöses av konfrontationer mellan rivaliserande klaner eller stridigheter inom en klan. Det som skenbart ser ut som en rutininsats för polisen eskalerar ofta till oöverskådliga skyddsåtgärden som tar betydande polisresurser i anspråk.[3]

De kriminella klanernas ursprungliga medlemmar kom till Tyskland som flyktingar efter Inbördeskriget i Libanon bröt ut 1975. De fick asyl och fördelades på olika förbundsländer, framförallt Nordrhein-Westfalen, Niedersachsen och Bremen.[5]

Kriminella klanmedlemmar försöker genom aggressivt uppträdande, ordningsstörningar och kriminalitet begränsa invånarnas rörelser och verkar försöka tillskansa sig vissa områden i landet för sitt eget bruk. Poliser möts ofta av öppen fiendskap, höga och omedelbart visade aggressionsnivåer, respektlöshet och våldseskalation och klanmedlemmarna ger ofta ingen respons på lågaffektivt bemötande.[28]

2018[redigera | redigera wikitext]

Under 2018 ansåg Bundeskriminalamt att klankriminella hade förorsakat skador för 17 miljoner euro. Klankriminella hade enligt Bundeskriminalamt tillskansat sig 28 miljoner euro varav 22 miljoner euro beslagtogs av myndigheter.[3]

Under 2018 genomfördes 45 rättegångar med 654 misstänkta som klassades som klankriminalitet, vilket representerade 8,4% av årets alla rättegångar inom organiserad brottslighet. Dessa rättegångar omfattade [3][29]

  • 24 grupperingar med arabisk härkomst[3]
  • 8 grupperingar med härkomst i västra Balkan[3]
  • 3 grupperingar med ursprung i Turkiet[3]
  • 3 grupperingar med ursprung i Nordafrika (Maghreb)[3]
  • 9 övriga[3]

Av de 45 rättegångarna fördelade sig knappt hälften (22) i Nordrhein-Westfalen, 7 i Bayern, 5 i Berlin, 4 i Saarland, 3 i Baden-Württemberg, 3 i Niedersachsen och en i Bremen. En knapp fjärdedel (11) av rättegångarna rörde personer med libanesiskt medborgarskap, 8 berörde personer med tyskt medborgarskap och 4 rättegångar personer med turkiskt medborgarskap. Bland de 654 åtalade hade 152 libanesiskt medborgarskap, 148 hade tyskt medborgarskap, 54 hade syriskt medborgarskap och 52 var turkiska medborgare. Personer med oklart medborgarskap utgjorde en anmärkningsvärt hög andel med 37 och var överrepresenterade då de utgjorde en knapp fjärdedel av alla misstänkta (160) för organiserad brottslighet.[3]

Drygt hälften av rättegångarna berörde narkotikabrott, runt en fjärdedel (12) rörde egendomsbrott av olika slag. De övriga rörde kriminalitet inom nattliv, ekonomisk brottslighet och våldsbrott.[3]

Berlin[redigera | redigera wikitext]

Medan arabiska klaner är omskrivna kommer den största gruppen gängkriminella i Berlin ifrån Östeuropa.[30]

Sommaren 2018 beslagtog myndigheterna 77 fastigheter till ett värde av 9,3 miljoner euro som tillhörde Remmo-klanen(de) i Berlin.[31]

I februari 2019 var mellan åtta och tio kriminella klan-nätverk aktiva i Berlin. De är framförallt aktiva i stadsdelarna Neukölln, Wedding, Moabit och Kreuzberg. Enligt grundskoledirektör Astrid-Sabine Busse vill familjerna vare sig yrkesarbeta eller integreras i det tyska samhället.[32]

I april 2019 skapade Berlins myndigheter Zentrum für Analyse und Koordination zur Bekämpfung krimineller Strukturen (ZAK BkS) som sorterar under Landeskriminalamt(de) 7. Enheten tjänar som kontaktpunkt för regionala, federala och internationella organisationer som arbetar mot klankriminalitet.[33]

Tidigare var poliser försiktiga med att närma sig klanernas fordon om de var omringade av klanmedlemmar och parkerade vid stoppförbud, emellertid ändrade polisen taktik till att dela ut böter uppbackade av ett hundratal poliser vid behov. Lyxbilar kontrolleras för trafikfarlighet eller för oklara ägarförhållanden och riskerar då att konfiskeras.[34]

Under året 2020 uppskattades att 388 personer tillhörde klankriminella grupper 31 december och 1013 lagbrytelser identifierades fördelade på 291 misstänkta. Av de misstänkta var 15 kvinnor. Huvuddelen av förbrytelserna gällde trafikförseelser (139), narkotikabrott (130), våld (118) och stöld (100). Klankriminella grupperingar visade kopplingar till motorcykelgäng, dörrvakter, kampsportare och rappare samt till näringsverksamheter som vattenpipekaféer, andrahandsbutiker, juvelerare och biluthyrning. Myndigheter beslutade att likvidera två av de fastigheter som beslagtogs 2018. Under året blev tre fenomen av betydelse:[33]

  • Inom klanstrukturerna syns ett parallellsamhälle som använder sig av egna "skiljedomare" för att göra upp tvister istället för att vända sig till det tyska rättssystemet.[33]
  • Vittnen och offer hotades systematiskt både fysiskt eller finansiellt till att ändra sina vittnesmål.[33]
  • Klankriminella spionerar på polisbyggnader och förstör bevis.[33]

Bremen[redigera | redigera wikitext]

I Bremen uppskattas klanmedlemmarna räkna 3500 totalt i kretsen runt Miri-klanen, varav 1800 har varit misstänkta i fall som rör allt mellan butiksstöld till dödligt våld.[31]

Niedersachsen[redigera | redigera wikitext]

År 2018 var fyra klankriminella ligor kända hos polisen i Niedersachsen och de var framförallt aktiva inom narkotikahandel i första hand och egendomsbrott i andra hand.[35]

Under år 2019 registrerade Niedersachsens rättssystem 2630 händelser i samband med klankriminalitet, varav 1585 rörde sig om lagbrott som omfattade 1646 misstänkta och skyldiga. Bland dessa hade 890 tyskt medborgarskap, 167 libanesiskt, 162 turkiskt, 83 syriskt och 53 rumänskt. 355 av dessa gjorde sig skyldiga eller misttänkta vid flera tillfällen.[36] Som ett led i bekämpandet av klanerna anställde Niedersachsens rättsinstanser nio åklagare för ändamålet under 2019.[31]

Nordrhein-Westfalen[redigera | redigera wikitext]

I ljuset av brottsbenägenheten hos anhöriga till vissa storfamiljer började polisen i Nordrhein-Westfalen studera klanerna år 2008.[37] De har identifierat 104 turkisk-arabiska familjeklaner från 2016 till 2018, som inkluderade 6449 misstänkta gällande 14 225 brott. 381 av de misstänkta var involverade i fler än fem brott årligen och klassades som återfallsförbrytare (tyska: Mehrfachtäter) och dessa var ansvariga för en tredjedel av brottsmängden.[38]

Narkotikahandel[redigera | redigera wikitext]

En central aktivitet för klankriminaliteten är internationell handel med kokain och cannabis. Klanmedlemmar är i varierande grad delaktiga i hela logistikkedjan, från produktion i Sydamerika såväl som finansiering, smuggling eller fördelning av drogerna. Indikationer visar att de kriminella i tilltagande grad använder andra etniciteter för att sälja drogerna på gatan.[37]

Shishabarer[redigera | redigera wikitext]

Shishabarer, vattenpipskaféer, är en central verksamhet. De används som mötesplatser för klanmedlemmarna där kontakter knyts och de möjliggör penningtvätt i form av fastighetsaffärer eller användas i beskattningshänseende. Skattetjänstemän menar att en shishabar är omöjlig att driva som en affärsmässigt framgångsrik näringsverksamhet om man samtidigt strikt följer alla skatteregler. Flera av de anställda i barerna anmäler inte sitt förvärvsarbete till myndigheter som betalar ut socialbidrag.[37]

Hasardspel[redigera | redigera wikitext]

Klanerna[förtydliga] driver verksamhet med hasardspel eller vadslagning (sport etc) som även de fungerar som mötesplatser. Ibland manipuleras spelautomater.[37]

Rappare[redigera | redigera wikitext]

Klanerna har många kopplingar till rappscenen vilket nyttjas till att sprida sitt rykte bortom de egna cirklarna. För utom den kulturella och lagliga inflytandet finns en flytande övergång till straffbara gärningar. Kampen om marknadsandelar tillsammans med den kulturellt önskade aggressiviteten, i samband med skymfande av konkurrenter har vid flera tillfället utmynnat i våldsbrott.[37]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fredrik Kärrholm (2020-09-04). Gangstervåld: Den nya brottsligheten. Fri Tanke förlag. ISBN 978-91-7819-797-2. https://books.google.se/books?id=7Wn2DwAAQBAJ&pg=PT42&dq=sl%C3%A4ktbaserade+kriminella+n%C3%A4tverk&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjR2e6QytLsAhUPt4sKHWsLBvsQ6AEwAHoECAMQAg#v=onepage&q=sl%C3%A4ktbaserade&f=false 
  2. ^ Sallinen, Jani Pirttisalo (9 september 2020). ”Granskade klanerna: ”Liknar italiensk maffia””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/granskade-klanerna-liknar-italienska-maffian. Läst 16 oktober 2020. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”BKA - Bundeslagebilder Organisierte Kriminalität - Bundeslagebild Organisierte Kriminalität 2018 (PDF)”. www.bka.de. Bundeskriminalamt. sid. 28-31. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102042321/https://www.bka.de/SharedDocs/Downloads/DE/Publikationen/JahresberichteUndLagebilder/OrganisierteKriminalitaet/organisierteKriminalitaetBundeslagebild2018.html. Läst 19 oktober 2020. 
  4. ^ derwesten.de, DerWesten- (10 januari 2019). ”Kriminelle Libanesen-Clans – Sicherheitsbehörden verraten: Diese zwei Punkte unterscheiden sie von der Mafia” (på tyska). www.derwesten.de. https://www.derwesten.de/staedte/essen/libanesen-clans-clan-mafia-essen-id216169301.html. Läst 22 november 2020. 
  5. ^ [a b c] derwesten.de, DerWesten- (13 november 2018). ”Clan-Kriminalität im Ruhrgebiet – Experte packt aus: „Deutschland ist für sie eine Beutegesellschaft“”. www.derwesten.de. https://www.derwesten.de/staedte/duisburg/clans-arabisch-libanesen-kriminalitaet-duisburg-essen-id215749295.html. Läst 26 oktober 2019. 
  6. ^ Online, FOCUS. ”Essen: Clankriminalität: Luxusgüter bei Frau beschlagnahmt” (på tyska). FOCUS Online. https://www.focus.de/regional/essen/kriminalitaet-aktion-gegen-clankriminalitaet-luxusgueter-beschlagnahmt_id_11228034.html. Läst 6 december 2020. 
  7. ^ Per Brinkemo (4 oktober 2019). ”Snart kan det vara för sent att stoppa klankriminaliteten”. Timbro/Smedjan. https://timbro.se/smedjan/snart-kan-det-vara-for-sent-att-stoppa-klankriminaliteten/. Läst 19 oktober 2020. 
  8. ^ ”Klarar polisen gängkriminaliteten, Mats Löfving?” (Ekots lördagsintervju). Sveriges Radio. 5 september 2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7547742. Läst 19 oktober 2020. 
  9. ^ [a b c] Staffan Wolters (13 december 2020). ”Polisen: Uppsala har två kriminella familjenätverk”. UNT. https://unt.se/lokalt/uppsala/artikel/polisen-uppsala-har-tva-kriminella-familjenatverk/2r4756or. Läst 13 december 2020. 
  10. ^ ”Sabuni: Mitt folk är också en klan – inte klanerna som är problemet”. DN. 19 september 2020. https://www.dn.se/sverige/sabuni-mitt-folk-ar-ocksa-en-klan-inte-klanerna-som-ar-problemet/. Läst 5 december 2020. 
  11. ^ Törnkvist, Ann (2016). Följ fucking order : Södertäljemaffians uppgång och fall.. ISBN 978-91-7337-876-5. OCLC 1083623269. https://www.worldcat.org/oclc/1083623269. Läst 13 juni 2021 
  12. ^ Johanna Bäckström Lerneby (2017). ”Så kontrollerar familjen en hel förort”. Aftonbladet. https://familjen.story.aftonbladet.se/. Läst 25 juni 2020. 
  13. ^ [a b] ”Hemlig rapport visar – Skåne har flest kriminella klaner i landet”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2021-04-11/hemligt-register-visar-skane-har-flest-kriminella-klaner-i. Läst 11 april 2021. 
  14. ^ [a b] TT (5 juni 2021). ”Klanerna flyttar fram sina positioner”. gp.se. http://www.gp.se/1.48827825. Läst 6 juni 2021. 
  15. ^ ”Polischefen: ”40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/polischefen-40-slaktbaserade-kriminella-natverk-i-sverige/. Läst 6 september 2020. 
  16. ^ [a b] ”Riksdagsledamot kopplas till kriminell klan i hemlig rapport”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Ln0P84. Läst 18 september 2020. 
  17. ^ Radio, Sveriges. ”Skåne har flest kriminella klaner i landet - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/skane-har-flest-kriminella-klaner-i-landet. Läst 14 april 2021. 
  18. ^ Här finns de 36 familjerna i polisens rapport”. Expressen. 18 september 2020. https://www.expressen.se/nyheter/krim/familjerna-i-polisens-rapport-har-finns-de-36-klanerna/. 
  19. ^ ”Delar av polisen vill inte prata om begreppet klaner”. Dagens Nyheter. 11 september 2020. https://www.dn.se/sverige/delar-av-polisen-vill-inte-prata-om-begreppet-klaner/. Läst 11 september 2020. 
  20. ^ Skåne har flest kriminella släktnätverk”. Omni.se. 11 april 2021. https://omni.se/skane-har-flest-kriminella-slaktnatverk-i-landet/a/x321dl. 
  21. ^ ”Polisen: Så infiltrerar klanernas mullvadar samhället”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/qAnQWO. Läst 22 maj 2021. 
  22. ^ artikeln, Johanna Bäckström Lerneby (20 maj 2020). ”Utdrag ur boken ”Familjen”, en sann berättelse om maffiametoder i Angered”. Vi. https://vi.se/artikel/sNZvJWgV-a0j28Xv1-9e41a. Läst 23 maj 2020. 
  23. ^ ”Hon har skrivit bok om kriminell klan: ”De är inga skräckfigurer, de är riktiga människor””. Vi. 20 maj 2020. https://vi.se/artikel/s0EvgkDx-ab6Rpv4X-4a5b7. Läst 23 maj 2020. 
  24. ^ Online, FOCUS. ”Nehmen ihnen Kinder weg: Schweden bekämpft Clan, der in Deutschland berüchtigt ist” (på tyska). FOCUS Online. https://www.focus.de/politik/ausland/libanesische-grossfamilie-nehmen-ihnen-kinder-weg-wie-schweden-clan-bekaempft-der-auch-in-deutschland-beruechtigt-ist_id_10723952.html. Läst 6 augusti 2020. 
  25. ^ ”Operation Tore”. Fokus. 15 maj 2015. https://www.fokus.se/2015/05/operation-tore/. Läst 18 september 2020. 
  26. ^ ”Fünf große Verfahren gegen Clanmitglieder in Berlin” (på tyska). www.tagesspiegel.de. https://www.tagesspiegel.de/berlin/polizei-justiz/lagebild-des-bka-fuenf-grosse-verfahren-gegen-clanmitglieder-in-berlin/25050852.html. Läst 2 november 2019. 
  27. ^ [a b] Pancevski, Bojan (17 oktober 2018). ”An Ice-Cream Truck Slaying, Party Drugs and Real-Estate Kings: Ethnic Clans Clash in Berlin’s Underworld” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/ethnic-crime-families-provoke-german-crackdown-1539604801. Läst 2 november 2019. 
  28. ^ ”Clankriminalität”. www.kriminalpolizei.de. https://www.kriminalpolizei.de/ausgaben/2020/juni/detailansicht-juni/artikel/clankriminalitaet.html. Läst 5 juni 2021. 
  29. ^ Henkenberens, Carolin. ”Erstmals BKA-Zahlen zur Clankriminalität” (på tyska). WESER-KURIER. https://www.weser-kurier.de/bremen/bremen-stadt_artikel,-erstmals-bkazahlen-zur-clankriminalitaet-_arid,1862801.html. Läst 2 november 2019. 
  30. ^ ”Diese Banden dominieren in Berlin” (på tyska). www.tagesspiegel.de. https://www.tagesspiegel.de/berlin/lagebericht-ueber-organisierte-kriminalitaet-diese-banden-dominieren-in-berlin/25320246.html. Läst 28 december 2019. 
  31. ^ [a b c] Online, FOCUS. ”Chaos bei Clan-Bekämpfung: Justiz weiß nicht, wie viele Täter 2019 angeklagt wurden” (på tyska). FOCUS Online. https://www.focus.de/politik/gerichte-in-deutschland/nadelstiche-und-was-kommt-danach-chaos-bei-clan-kriminalitaet-justiz-weiss-nicht-wie-viele-taeter-angeklagt-und-verurteilt-werden_id_11482479.html. Läst 27 december 2019. 
  32. ^ ”Clan-Kriminalität in Berlin: „Die Großfamilie ist alles und der Rest ist nichts“” (på de-DE). Berliner Zeitung. 5 februari 2019. https://www.berliner-zeitung.de/berlin/polizei/clan-kriminalitaet-in-berlin--die-grossfamilie-ist-alles-und-der-rest-ist-nichts--31989544. Läst 26 december 2019. 
  33. ^ [a b c d e] ”Lagebericht Clankriminalität 2020 vorgestellt” (på tyska) (HTML & PDF). www.berlin.de. 15 mars 2021. https://www.berlin.de/sen/inneres/presse/pressemitteilungen/2021/pressemitteilung.1064225.php. Läst 17 mars 2021. 
  34. ^ ”Kriminelle wollen einen Berliner Clan-Experten mundtot machen” (på tyska). www.tagesspiegel.de. https://www.tagesspiegel.de/themen/reportage/seid-gnadenlos-kriminelle-wollen-einen-berliner-clan-experten-mundtot-machen/24336740.html. Läst 28 december 2019. 
  35. ^ ”Lagebild Organisierte Kriminalität 2018: | Nds. Justizministerium”. www.mj.niedersachsen.de. Arkiverad från originalet den 26 december 2019. https://web.archive.org/web/20191226081132/https://www.mj.niedersachsen.de/startseite/aktuelles/presseinformationen/lagebild-organisierte-kriminalitat-2018-183727.html. Läst 26 december 2019. 
  36. ^ ”Vorstellung des ersten öffentlichen Lagebildes zu Clankriminalität 2019 in Niedersachsen | Nds. Ministerium für Inneres und Sport”. www.mi.niedersachsen.de. https://www.mi.niedersachsen.de/startseite/aktuelles/presseinformationen/vorstellung-des-ersten-offentlichen-lagebildes-zu-clankriminalitat-2019-in-niedersachsen-189233.html. Läst 9 april 2021. 
  37. ^ [a b c d e] ”Lagebild Clankriminalität 2018 (PDF)”. www.polizei.nrw. 15 Maj 2019. sid. 6, 17-18. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20190515210733/https://polizei.nrw/artikel/lagebild-clankriminalitaet-2018. Läst 3 november 2019. 
  38. ^ ”Lagebild Clankriminalität 2018”. www.polizei.nrw. Arkiverad från originalet den 15 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190515210733/https://polizei.nrw/artikel/lagebild-clankriminalitaet-2018. Läst 3 november 2019.