Slån

Från Wikipedia
Slån
Bär på en slånbuske.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
SläktePlommonsläktet
Prunus
ArtSlån
P. spinosa
Vetenskapligt namn
§ Prunus spinosa
AuktorL.
Utbredning
Blommor på en slånbuske.
Blommor på en slånbuske.

Slån eller slånbärsbuske (Prunus spinosa L.) är en buske i familjen rosväxter, sällsynt ett litet träd.

Beskrivning

Jabob Sturm 1796

Busken är normalt 1–4 m hög, grenarna sitter mycket tätt och på grenarna finns många vassa tornar. Den har ett välutvecklat rotsystem (rotskottförökning], som gör busken mycket svår att flytta. Bladen är 2–5 cm långa och växer vanligen inte ut förrän efter busken har blommat. Den blommar i maj, ibland även juni, med små (kronbladen är 5–8 mm) vita blommor med 20 ståndare och luktar lite svagt åt mandelhållet. På hösten får busken drygt 1 cm stora, blåsvarta bär. Slånbären påminner till färgen om blåbär men är större och smaken är bitter (speciellt fram till efter första frostknäppen). Till skillnad från blåbäret är slånbäret en stenfrukt.

Habitat

Busken finns i hela Europa (utom Island), i Främre Asien och till och med i Nordafrika.

Slån finns även på några platser i östra Nordamerika, men är inte ursprunglig där.

I Sverige finns slånbärsbusken i hela Götaland och stora delar av Svealand. Den är vanligast i kustområden.

Utbredningskartor

  • Norden [4]
  • Norra halvklotet [5]

Biotop

Slån trivs på torra, solbelysta platser i kalkrik jord.

Användning

Bären innehåller garvsyra som ger dem en kärv och bitter smak. När temperaturen sjunker under noll grader omvandlas garvsyran och den bittra smaken försvinner.[ifrågasatt uppgift] Det fungerar utmärkt att plocka slånbär och sen ta bort garvsyran genom att lägga dem i frysen under 1-2 dygn. Slånbären användes, framförallt förr, exempelvis till saft och man väntade då till efter första ordentliga frostnatten innan man skördade. En annan anledning till att skörda sent, är att slånbär mognar sent, och därför är det lämpligt att ge dem så lång tid som möjligt att bli fullmogna.

Saften är utsökt god och finns att köpa från lokala safttillverkare på flera platser i landet. Bären används även för att smaksätta alkoholhaltiga drycker, framförallt likör som till exempel pacharán.

Många fågelarter äter slånbär.

En liten udda användning är att man använder törnarna till att vid korvstoppning försluta ändarna på korvskinnet. Därav det dialektala namnet korvstickbuske på slån.

Sorter

Slån är ingen vanlig trädgårdsväxt, men det finns flera namnsorter som odlas som prydnadsväxter. 'Plena' är fylldblommig, rosenslån ('Rosea') har rosa blommor och purpurslån ('Purpurea') har rosa blommor och purpuraktiga blad.

Synonymer

  • Druparia spinosa Clairv.
  • Prunus acacia Crantz
  • Prunus acacia germanica Crantz
  • Prunus approximata Giraudias
  • Prunus communis proles coronata Clavaud
  • Prunus communis proles depressa Clavaud
  • Prunus communis proles erythrocalyx Clavaud
  • Prunus communis proles latiflora Clavaud
  • Prunus communis proles oxypyrena Clavaud
  • Prunus communis proles pubescens Clavaud
  • Prunus communis proles subinermis Clavaud
  • Prunus communis subsp. spinosa (L.) Syme in Sm.
  • Prunus communis var. spinosa (L.) Hook. & Arn.
  • Prunus densa Martrin-Donos
  • Prunus densiflora Jord. & Fourr.
  • Prunus ericiflora Sav.
  • Prunus erythrocalyx var. rubella Clavaud
  • Prunus foecundissima Clavaud
  • Prunus glomerata Sav.
  • Prunus insititia var. spinosa (L.) Weston
  • Prunus lamottei Sav.
  • Prunus lloydii Sav.
  • Prunus lucens Sav.
  • Prunus lucida Clavaud
  • Prunus montana Schur
  • Prunus oviformis Jord. & Fourr.
  • Prunus parviflora Paill.
  • Prunus peduncularis Jord. & Fourr.
  • Prunus platyphylla Gand.
  • Prunus praecox Salisb. nom. illeg.
  • Prunus praecox Sav.
  • Prunus recta Sav.
  • Prunus rhamnifructa Sav.
  • Prunus rusticana Jord. & Fourr.
  • Prunus spinosa proles densa (Martrin-Donos) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles depressa (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles ericiflora (Sav.) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles foecundissima (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles lamottei (Sav.) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles latiflora (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles lucens (Sav.) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles lucida (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles ovata Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles parviflora (Paill.) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles pubescens (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles subcylindrica (Sav.) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa proles subinermis (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa subsp. dasyphylla (Schur) Domin
  • Prunus spinosa subsp. insititioides (Ficalho & Cout.) Franco
  • Prunus spinosa subsp. megalocarpa Domin
  • Prunus spinosa subsp. ovoideoglobosa Domin
  • Prunus spinosa var. balearica Willk.
  • Prunus spinosa var. dasyphylla Schur
  • Prunus spinosa var. erythrocalyx (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa var. insititioides Ficalho & Cout.
  • Prunus spinosa var. oxypyrena (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa var. pubescens Ficalho & Cout.
  • Prunus spinosa var. rubella (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa var. stenopetala (Clavaud) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spinosa var. subcinerea Cout.
  • Prunus spinosa var. virgata (Martrin-Donos) Rouy & E.G.Camus
  • Prunus spiraeiflora Sav.
  • Prunus subcylindrica Sav.
  • Prunus subvillosa Debeaux
  • Prunus virgata Martrin-Donos
  • Prunus vulgatior var. stenopetala Clavaud

Etymologi

Spinosa" betyder försedd med torn, av latin spina = torn.

Bygdemål

Namn Trakt Kommentar Referens
Korvstickbuske Uppland Törnarna används för att stänga korvskinn [1]
Krägen Skåne [2]
Slår Bohuslän
Tjörnebuske Skåne Tjörne betyder hagtorn i Skåne och Halland [3]

Bilder

Referenser

  1. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 347, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
  2. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 359, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [2]
  3. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 746, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [3]

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Slån&oldid=39834893”