Hoppa till innehållet

Slaget om New Georgia

Från Wikipedia
Slaget om New Georgia
Del av stillahavskriget under andra världskriget

Soldater ur amerikanska 25:e infanteridivisionen framrycker igenom djungeln längs Zieta Trail den 12 augusti 1943.
Ägde rum 20 juni -25 augusti 1943
Plats New Georgia, Salomonöarna
Resultat Allierad seger
Stridande
USA USA
Nya Zeeland Nya Zeeland
Australien Australien
Storbritannien Fijikolonin
Japanska imperiet Kejsardömet Japan
Befälhavare och ledare
USA William Halsey, Jr. Japanska imperiet Minoru Sasaki
Styrka
32 000 10 500
Förluster
1 195 döda,
93 flygplan förstöra[1]
1 671 döda,
358 flygplan förstöra[1]

Slaget om New Georgia var en serie strider i stillahavskriget under andra världskriget. Det var en del av Operation Cartwheel, de allierades storartade strategi i södra Stilla havet. Fälttåget ägde rum i ögruppen New Georgia i centrala Salomonöarna mellan den 20 juni och 25 augusti 1943 mellan de allierade styrkorna och Kejsardömet Japan.

Japanerna hade erövrat New Georgia 1942 och byggt en flygbas vid Munda Point, som började operera i december 1942 för att stödja Guadalcanal-offensiver. Eftersom det blev klart i slutet av 1942 att de inte kunde hålla Guadalcanal, gissade de japanska befälhavarna att de allierade skulle gå mot den japanska basen vid RabaulNew Britain, och att centrala Salomonöarna var det logiska steget på vägen.

Kejserliga japanska armén trodde att genom att hålla Salomonöarna skulle det till slut bli ett misslyckade och att det vore bättre att vänta på ett allierat motanfall på Bougainville som skulle bli mycket mindre kostsamt att försörja och förstärka. Den kejserliga japanska flottan föredrog att fördröja de allierades framryckning så länge som möjligt genom att upprätthålla en avlägsen försvarslinje. Utan något effektivt centralt kommando, genomförde de två vapengrenarna sina egna planer: flottan tog ansvar för försvaret av centrala Salomonöarna och armén för norra Salomonöarna.

I början av 1943, skulle vissa allierade ledare—bland annat överbefälhavaren i angränsande sydvästra Stilla havets kommando, general Douglas MacArthur—velat fokusera på att erövra Rabaul, men japanska styrkan där och brist på landstigningsfartyg innebar att en sådan operation inte var praktiskt genomförbar 1943. Istället, på initiativ av USA:s Joint Chiefs of Staff, utvecklades en plan som kallades Operation Cartwheel, som föreslog att omsluta och skära av Rabaul utan att erövra den genom samtidiga offensiver i territoriet Nya Guinea och norrut genom Salomonöarna.

I början av 1943 förberedde det japanska försvaret mot eventuella allierade landstigningar på New Georgia, Kolombangara och Santa Isabel. I juni 1943 fanns det 10 500 soldater på Nya Georgia och 9000 på Kolombangara väl nedgrävda i väntan på ett allierat anfall.

Landstigningar

[redigera | redigera wikitext]

De första allierade landstigningarna skedde den 20 juni 1943 av amerikanska 4th Marine Raider Battalion vid Segi Peka på New Georgia. Det fanns inget motstånd och flygfältet började byggas där den 30 juni. Från och med den 12 juli försedde flygplan från Segi Point flygunderstöd under slaget.

Den 30 juni erövrade 4th Raiders Virus hamn.

Den huvudsakliga landstigningen gjordes vid samma datum på Rendova Island, söder om Munda. Munda Point, den japanska flygbasen på New Georgia Island, var det huvudsakliga målet för anfallet mot ön. Denna bas erövrades inte förrän den 5 augusti 1943.

De japanska anläggningarna vid Bairoko hamn—13 km norr om Munda—säkrades av amerikanska styrkorna den 23 augusti, efter veckor av svåra djungelstrider. Strider fortsatte på öarna väster om New Georgien fram till oktober 1943.

  1. ^ [a b] Altobello, Brian (2000) (på engelska). Into the Shadows Furious. Presidio Press. sid. 354. ISBN 0-89141-717-6 
  • Alexander, Joseph H. (2000) (på engelska). Edson's Raiders: The 1st Marine Raider Battalion in World War II. Naval Institute Press. ISBN 1-55750-020-7 
  • Altobello, Brian (2000) (på engelska). Into the Shadows Furious. Presidio Press. ISBN 0-89141-717-6 
  • Bergerud, Eric M. (1997) (på engelska). Touched with Fire: The Land War in the South Pacific. Penguin. ISBN 0-14-024696-7 
  • Feldt, Eric Augustus (1946 (originaltext), 1991 (denna utgåva)) (på engelska). The Coastwatchers. Victoria, Australia: Penguin Books. ISBN 0140149260 
  • Hammel, Eric M. (2008) (på engelska). New Georgia, Bougainville, and Cape Gloucester: The U.S. Marines in World War II A Pictorial Tribute. Pacifica Press. ISBN 0760332967 
  • Hammel, Eric M. (1999) (på engelska). Munda Trail: The New Georgia Campaign, June-August 1943. Pacifica Press. ISBN 0-935553-38-X 
  • Hayashi, Saburo (1959) (på engelska). Kogun: The Japanese Army in the Pacific War. Marine Corps. Association. ASIN B000ID3YRK 
  • Horton, D. C. (1970) (på engelska). Fire Over the Islands. ISBN 0589070894 
  • Lord, Walter (1977 (nyutgåva 2006)) (på engelska). Lonely Vigil; Coastwatchers of the Solomons. New York: Naval Institute Press. ISBN 1-59114-466-3 
  • McGee, William L. (2002) (på engelska). The Solomons Campaigns, 1942-1943: From Guadalcanal to Bougainville--Pacific War Turning Point, Volume 2 (Amphibious Operations in the South Pacific in WWII). BMC Publications. ISBN 0-9701678-7-3 
  • Morison, Samuel Eliot (1958) (på engelska). Breaking the Bismarcks Barrier, vol. 6 av History of United States Naval Operations in World War II. Castle Books. ISBN 0785813071 
  • Peatross, Oscar F.; John P. McCarthy & John Clayborne (redaktörer) (1995) (på engelska). Bless 'em All: The Raider Marines of World War II. Review. ISBN 0965232506 
  • Radike, Floyd W. (2003) (på engelska). Across the Dark Islands: The War in the Pacific. ISBN 0891417745 
  • Rhoades, F. A. (1982) (på engelska). A Diary of a Coastwatcher in the Solomons. Fredericksburg, Texas, U.S.A.: Admiral Nimitz Foundation 
  • Rottman, Gordon L.; Dr. Duncan Anderson (konsulterande redaktör) (2005) (på engelska). Japanese Army in World War II: The South Pacific and New Guinea, 1942-43. Oxford & New York: Osprey. ISBN 1-84176-870-7 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]