Slaget vid Bergen auf Rügen (1759)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Slaget vid Bergen auf Rügen den 13 april 1759 utkämpades mellan en fransk armé under de Broglie mot en allierad armé från Storbritannien, Hannover, Hessen och Braunschweig under hertig Ferdinand av Braunschweig, nära Frankfurt am Main under sjuårskriget.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Efter att kriget rullat vidare år 1759 gick hertig Ferdinand ur vinterdvalan sent i mars och avgick mot Frankfurt, där fransmännen hade en bas vid floden Main. Målet var att driva ut fransmännen från Westfalen och ta initiativet före de allierade. Mot månadsslutet bestod hans armé av omkring 27 000 man i grupper om tre divisioner. En kommenderades av Erbprinz, en prins av Isenburg och den tredje av hertigen av Holstein-Gottorp.

Operationerna utfördes genom att erövra Fulda och Meiningen från kejsarnas trupper under fältmarskalk von Zweybrücken. Efter att kejsararmén gått in i Böhmen, gick Ferdinand in i Hessen och hoppades på att möta Broglies marschband innan de fick förstärkningar.

Broglie hann förstärka sitt marschband med en kontingent av sachsare under general von Dyherrn tillsammans med andra franska regementen som han fick tag i. Han placerade en liten armé vid fästningsstaden Bergen och iakttog hur situationen urartade.

Slagfältet[redigera | redigera wikitext]

Slagfältet var väl lämpat för en defensiv ställning. Bergen med dess stadsmurar låg på toppen av sluttningen över flodslätten till Main och därmed kunde de inte gå till angrepp på denna flank. Nordväst om staden låg Berger-Warte, en låg ås som dominerade mitten av området, och på toppen av åsen stod (och som än idag står) ett äldre torn. Till vänster om detta låg staden Vilbel vid floden Nidda, och flodslätten intill var täckt av en stor skog.

Broglie placerade en stor del av infanteriet i och bakom Bergen. Till vänster satte han infanteriet i skogen bakom den sachsiska kontingenten, samt en del av kavalleriet. Han satte det mesta av artilleriet i mitten i åtta olika batterier. Bakom kanonerna satte han det mesta av kavalleriet och reserverna.

Slaget[redigera | redigera wikitext]

Ferdinands armé kom till slagmarken styckvis. Ferdinand själv kom tillsammans med förtruppen, kommenderad av arvprinsen. Efter att Ferdinand felaktigt trott att fransmännen inte var helt mönstrade ännu gav han order om angrepp, utan att vänta på de två andra divisionerna. Trots de höga oddsen erövrades staden Vilbel innan klockan åtta av Freytag och Am Hohen Steins infanteri, en annan låg ås strax öster om Berger-Warte, som hade blivit ockuperad. Ferdinand antog att Bergen var nyckeln till ställningen och kl.08:30 gav han order om att gå till angrepp mot staden. Det första angreppet gick bra och de franska styrkorna drevs från de häckar och frukthagar som de stod i och tillbaka till staden. Broglie skickade senare innan förstärkningar som skulle delta i striden mot de allierade och drev tillbaka dem. Kl. 10:00 hade prins Isenburgs division anlänt. Isenburg skickade tillbaka sina soldater till striden och drev återigen tillbaka fransmännen till Bergen. Broglie slog tillbaka med flera förstärkningar och de allierade kördes tillbaka en gång till. Isenburg själv dödades efter att ha försökt att samla sina män. Därmed var Ferdinand själv kvar att få ordning i sina trupper. Nu gick slaget mot sitt slut. Broglie ledde reserverna och sitt kavalleri framåt och Ferdinand insåg fiendearméns storlek. Dessutom var det franska artilleriet inställt på att träffa sina mål och tvinga den allierade armén tillbaka till Am Hohen Stein. Efter att Holstein-Gottorps division till slut anlänt till slagfältet stoppade fransmännen ett nytt angrepp och slaget blev till en artilleriduell som varade till efter att mörkret sänkt sig, då de allierade tryckt sig bort. Även om det var en klar fransk seger följde inte Broglie efter Ferdinand, som lyckades ta tillbaka sin armé till Minden.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Detta var Ferdinands största nederlag och även hans svåger, Fredrik den store tyckte synd om honom och prövade att uppmuntra honom. Ferdinand kom däremot på banan redan samma år i slaget vid Minden. De allierades förluster var 415 döda, 1 770 skadade och 188 saknade. Fransmännen förlorade 500 soldater och 1 300 skadades.

Literattur[redigera | redigera wikitext]

  • Die Schlacht Bei Bergen Unweit Frankfurt Am Main Zwischen Den Königl. Französischen Truppen Unter Anführung Des Herzogs Von Broglio, Und Den Alliirten, Unter Den Befehlen Des Herzogs Ferdinand Von Braunschweig den 13ten April 1759 (digitalised)
  • Johann Wilhelm von Archenholtz: Geschichte des siebenjährigen Krieges in Deutschland von 1756 bis 1763, Biblio-Verlag, Osnabrück, 1982, s. 292–296. ISBN 3-7648-1203-6 (Nachdruck der Ausgabe Karlsruhe 1791).
  • Olaf Groehler: Die Kriege Friedrichs II. femte upplagan. Militärverlag der DDR, Berlin, 1989, ISBN 3-327-00038-7.