Slamflugor (Eristalis)

Från Wikipedia
Slamflugor
Gulfotad slamfluga (E. pertinax), hona.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
OrdningTvåvingar
Diptera
FamiljBlomflugor
Syrphidae
UnderfamiljEristalinae
TribusEristalini
SläkteSlamflugor
Eristalis
Vetenskapligt namn
§ Eristalis
AuktorLatreille 1804
Hitta fler artiklar om djur med

Slamflugor (Eristalis) är ett släkte i familjen blomflugor. Även släktet Eristalinus har det svenska namnet slamflugor.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Slamflugorna i detta släkte är kraftigt byggda och mellan 8 och 16 millimeter långa. Många arter liknar honungsbi eller humlor. Grundfärgen är oftast svart med gulbruna inslag. Vissa arter har vingfläckar medan andra arter saknar dessa. Benen är oftast mörka och med varierande gula inslag som kan vara viktiga för artbestämningen. Vissa arter i släktet är lätta att identifiera i fält medan andra kräver mikroskopstudier av genitalierna för att säkert kunna identifieras.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Slamflugorna trivs bäst i närheten av våtmarker, stränder och andra fuktiga områden. Larverna lever i små vattenpölar, gödselvatten och liknande där den filtrerar vattnet på multnande växtdelar och mikroorganismer. De har ett långt svansliknande andningsrör på upp till 10 centimeter. De kallas därför ofta för råttsvanslarver. De vuxna flugorna, både hanar och honor, kan ses när de besöker blommor. Hanen hävdar revir i områden med mycket blommor.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Det finns 91 kända arter av slamflugor av detta släkte i världen varav 38 har palearktisk utbredning. I Europa finns 20 arter varav 18 finns i Norden. Flera av arterna är mycket vanliga.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Det finns 250 namn beskrivna i litteraturen, men många av dessa har visat sig vara färgvariationer av samma art. Man räknar således endast med 91 arter i världen.[1]

Lillslamfluga (E. arbustorum)
Mörk slamfluga (E. intricaria)
Hagslamfluga (E. horticola)
Gulfotad slamfluga (E. pertinax)

Arter i Norden[redigera | redigera wikitext]

Samtliga kända arter i Norden räknas till undersläktet Eoseristalis, förutom storslamflugan som tillhör undersläktet Eristalis. [1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Eristalis har oklart ursprung. Det kan möjligen härledas från det grekiska ordet 'eristes' som betyder "bråkstake", vilket skulle kunna syfta på att hanen hävdar revir och attackerar de som kommer för nära.[1]

Dottertaxa till slamflugor, i alfabetisk ordning[2][3][redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. Diptera: Syrphidae: Eristalinae & Microdontinae. 2009. Artdatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-70-2
  2. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/eristalis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ Dyntaxa Eristalis

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]