Slottskyrkan

Version från den 5 maj 2017 kl. 11.52 av Tegel (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 195.42.104.131 (diskussion) till senaste version av Tegel)
Slottskyrkan
Kyrka
Slottskyrkan, vy mot västra kortsidan med orgeln, mars 2011.
Slottskyrkan, vy mot västra kortsidan med orgeln, mars 2011.
Land Sverige Sverige
Län Stockholm
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Församling Hovförsamlingen
Invigd 1754

Slottskyrkan är en kyrkosal uppförd under 1700-talet på Stockholms slott och invigdes år 1754 av Kung Adolf Fredrik och Drottning Lovisa Ulrika, samtidigt med slottet.

Kyrkan är belägen i den östra hälften av slottets södra länga och upptar hela dess bredd samt två och en halv våningar i höjd. Entrén är från Södra valvet, Slottsbacken nr 1. Slottskyrkan skapades av arkitekterna Nicodemus Tessin d.y. och Carl Hårleman i en blandning av barock- och rokokostil.

Slottskyrkan är församlingskyrka för Hovförsamlingen och används av Kungafamiljen vid kyrkliga ceremonier. Varje söndag och helgdag hålls gudstjänst i Slottskyrkan.

Historik

Byggnad

Vänster bild: Gamla slottskyrkan i slottet Tre kronor 1695. Från Suecia antiqua et hodierna. Höger bild:Skiss av Tessin d.y. ca 1698 Vänster bild: Gamla slottskyrkan i slottet Tre kronor 1695. Från Suecia antiqua et hodierna. Höger bild:Skiss av Tessin d.y. ca 1698
Vänster bild: Gamla slottskyrkan i slottet Tre kronor 1695. Från Suecia antiqua et hodierna.
Höger bild:Skiss av Tessin d.y. ca 1698

I det gamla slottet Tre Kronor, före Slottsbranden 1697, låg slottskyrkan i den norra längan, och bänkar och inventarier i silver finns delvis bevarade i den nuvarande Slottskyrkan.[1]

För att den nya slottskyrkan skulle få samma dimensioner som den gamla och passa in i den gamla slottskyrkans murar, med ett bibehållet högre tak innanför det före detta nordöstra tornets murar (nu slottets nordöstra hörn) hade Tessin ett problem om han skulle få detta projekt att passa in i den strama barockstilen, där alla fönsterrader skulle vara nästan absolut regelbundna och inte alltför avvikande och olika höga fönster. Detta oavsett funktionen och vad som dolde sig bakom fönstren. Därför såg Tessin till att lägga till en mezzaninvåning med mindre kvadratiska fönster strax ovan den nedre fönsterraden. Dessa mindre fönster finns nu runt hela byggnaden, som ett minne av den första slottskyrkan, som efter branden ersattes av den nuvarande i den östra delen av södra längan.

Efter slottsbranden 1697, när Tessin fick fria händer, placerades slottskyrkan och rikssalen i södra längan och dessa omfattar inklusive trapphallen hela denna längas andra och tredje våningar. Slottskyrkan kom då att representera den kyrkliga makten i landet medan Rikssalen kom att beteckna den världsliga makten, eller kungen makt. Tessins påbörjade arbete fulländades av Carl Hårleman efter dennes död. Kyrkan invigdes samtidigt med hela slottet år 1754.

Orgel

Slottskyrkans orgel 2011.

Orgeln och orgelläktaren finns på kyrkans västra kortsida, över entrén. Den första orgeln i Slottskyrkan togs i bruk 1754. Det var en orgel med sjutton stämmor som hade byggts av orgelbyggarna Jonas Gren och Peter Stråhle. Orgeln var inte särskilt stor men den hade stor volym och klang. Orgelfasaden utfördes efter ritningar av arkitekten Carl Hårleman utförda av skulptören Jacques Adrien Masreliez och målaren Johan Pasch. Bakom orgel syns ett skenperspektiv, en målning av grå marmor och guld föreställande en kupol. Ovanför den finns den latinska texten: Laudate Dominum i sanctis ("Prisa Gud i hans helgedom").

År 1870 byggdes en ny orgel som motsvarade klangmässig dåtidens krav. Den orgeln ersattes efter knappt 50 år med ytterligare en ny orgel. 1989 hade även den tjänat ut och en gammal tanke började att realiseras, nämligen att återskapa Jonas Grens och Peter Stråhles 1700-tals orgel. Bevarade dokument i Slottsarkivet gav material för en rekonstruktion av den gamla orgeln. Det fanns dock många frågor kvar, exempelvis vilka metallegeringar använde Gren och Stråhle och hur fogade de samman träpiporna. En liknande orgel byggd ungefär samtidigt av samma orgelbyggare finns bevarad i Bunge kyrkaGotland och med hjälp av denna kunde Slottskyrkans orgel återskapas av orgelbyggaren Mats Arvidsson. Den första adventssöndagen 1999 togs den historiska orgeln åter i bruk samtidigt med att hela kyrkan hade renoverats.[2]

Konstnärlig utsmyckning

Takets plafond.
Apostel Petrus.

Takvalvets tre plafonder är utförda av Carl Hårleman tillsammans med målarna Guillaume Thomas Taraval och Johan Pasch samt skulptörerna Charles Guillaume Cousin och Jacques Philippe Bouchardon. Den stora mittenspegeln föreställer himlafärden.

Predikstolen skapades åren 1748 - 1751 huvudsakligen av konstnären Jacques Philippe Bouchardon. Baldakinen ovanför predikstolen har änglahuvuden på toppen och ett draperi i bakgrunden. Hela arrangemanget liksom svävar över molnen och är förgyllt.

Altaret var utformat efter ett liknande altare i basilikan San Paolo Maggiore i Bologna. Figurerna som omger altaret är skapade av Burchard Precht och föreställer Jesus och Johannes döparen. På var sin sida om dessa finns två kvinnliga allegorier föreställande "Tron" och "Hoppet". Ovanför själva altarfrontonen syns "Det vita lammet". Altaruppsatsen kom på plats först efter kyrkans invigning och är i huvudsak gjord av Pierre Hubert L'Archevêque åren 1765 - 1772. Över altaret står på en banderoll, som bärs upp av två änglar Pro Mundi Vita ("För att världen ska leva" ur Johannesevangeliet).

Längs väggarna finns statyer föreställande sex av apostlarna, tre på vardera sidan. Dessa är inramade av kolonner i korintisk ordning. De föreställer Andreas, Bartholemeus, Jakob, Johannes, Matteus och Petrus. Petrus står närmast altaret. Även de har tillkommit efter att kyrkan invigdes 1754. Det var först på 1840-talet dessa kom på plats gjorda av den norska skulptören Hans Michelsen (1789-1859). I taknischerna ovanför finns medaljonger också föreställande apostlar, som är formgivna av Jacques Philippe Bouchardon.[3]

Bilder

Referenser

  1. ^ Kjellberg, Sven T.; Svensson, Artur och von Malmborg, Boo (1966–1971). ”De kungliga slotten I”. Slott och herresäten i Sverige: ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Malmö: Allhems Förlag AB. sid. 38–39. Libris 8207997 
  2. ^ Kungliga slottet om orgeln i Slottskyrkan, läst 2011-03-22
  3. ^ Stockholm Gamla stan om Slottskyrkan, läst 2011-03-22

Externa länkar