Småtärna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Småtärna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sterna albifrons.jpg
Adult småtärna i sommardräkt
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteSternula
ArtSmåtärna
S. albifrons
Vetenskapligt namn
§ Sternula albifrons
AuktorPallas, 1764
Synonymer
Sterna albifrons
Småtärna i vinterdräkt tillsammans med tofstärna
Småtärna i vinterdräkt tillsammans med tofstärna
Hitta fler artiklar om fåglar med

Småtärna (Sternula albifrons) är den minsta fågeln i familjen måsfåglar (Laridae).[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Småtärnan är den minsta arten inom familjen tärnor. Den har långa smala vingar, mycket snabba vingslag och en lång smal näbb. Den adulta småtärnan väger i genomsnitt 45 gram, är 21–25 centimeter lång och har ett vingspann på 41–47 cm. [3]Adult fågel i sommardräkt har en gul näbb med svart spets, orangegula ben, svart hjässa och svart ögonmask. Mellan den svarta hjässan och ögonmasken finns en smal vit kil i pannan. I vinterdräkt har den svart näbb, benen mindre färgstarka och stora delar av den svarta ögonmasken är borta tillsammans med det främre svarta på hjässan vilket gör att den är mycket vitare i ansiktet i vinterdräkt. Lätet är ett högljutt gnällande ljud.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Småtärnan häckar i Afrika, Europa, Asien, Australien och på öar i Stilla havet. Merparten av världspopulationen är flyttfåglar. Den delas upp i fyra till sex underarter med följande utbredning:[2]

Underarterna innominata och placens inkluderas ofta i albifrons respektive sinensis.[5][6]

Tidigare ingick småtärnan i det större tärnsläktet Sterna men placeras numera oftast i släktet Sternula tillsammans med ett antal små tärnor. Till ganska nyligen räknades den närbesläktade amerikansk småtärna (Sternula antillarum) som en underart till småtärna men den kategoriseras idag som en egen art som i sin tur delas upp i fyra underarter.[7] Likaså Saunders småtärna (Sternula saundersi) som häckar från Röda havet till Indien och Sri Lanka, och som tidigare kategoriserades som underart, behandlas idag som en god art.[2]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar den i Skåne, på Västkusten, Öland och Gotland och längst norrut i Bottenviken. Den svenska populationen övervintrar i Afrika. Småtärnan var den första fågelarten i Sverige som blev fridlyst vilket skedde 1912 i Skåne.[8]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Småtärnan lever på sandstränder och bankar vid stora floder. Boet består av en liten grop i marken. Där läggs upp till tre ägg. Efter 21 dagar kläcks de och ungarna, som är borymmare, lämnar sedan boet inom ett dygn. De blir flygfärdiga efter tre veckor, men fortsätter att bli matade av föräldrarna en vecka till, tills de själva kan fiska genom att göra störtdykningar. Småtärnan söker föda vid kusten, men även i långsamt flytande floder. Födan består av små fiskar, kräftdjur, musslor, snäckor och insekter.

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Småtärnans utbredningsområde är mycket stort och dess globala population är stor. Trots att dess utvecklingstrend är negativ så bedöms den inte som hotad och IUCN kategoriserar den som livskraftig (LC).[1] Vissa länders populationer är dock hotade, exempelvis Sveriges, där den kategoriseras som sårbar (NT) på Artdatabankens rödlista.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Småtärna i flykten vid Skanör.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Zwergseeschwalbe, 7 september 2005.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Little terndatum=7 september 2005

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Sternula albifrons Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  3. ^ Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
  4. ^ [a b] Gochfeld, M., Burger, J. & Garcia, E.F.J. (2017). Little Tern (Sternula albifrons). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/54031 2017-03-26).
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  8. ^ Bengtsson, Kenneth (2008) Fågelfredninges historia i Sverige, Vår fågelvärld, vol.62, nr.2, sid:22-27
  9. ^ ArtDatabankens faktablad[död länk]. Läst 2007-01-17.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]