Hoppa till innehållet

Smalhuvad lädersköldpadda

Från Wikipedia
Smalhuvad lädersköldpadda
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningSköldpaddor
Testudines
FamiljLädersköldpaddor
Trionychidae
SläkteChitra
ArtSmalhuvad lädersköldpadda
Chitra indica
Vetenskapligt namn
§ Chitra indica
AuktorJohn Edward Gray 1831
Synonymer
Trionyx indica Taylor 1970[2]
Pelochelys poljakowii Smith 1931[3]
Pelochelys bibroni Smith 1931[3]
Pelochelys cantoris Boulenger 1889[4]
Pelochelys bibronii Boulenger 1889[4]
Chitra indica Boettger 1886
Trionyx lineatus Martens 1876[5]
Pelochelys cumingii Gray 1864[6]
Pelochelys cantorii Gray 1864[6]
Gymnopus indicus Cantor 1847
Gymnopus lineatus Duméril 1835[7]
Trionyx indicus Gray 1831[8]
Trionyx aegyptiacus Gray 1831[8]
Testudo membranacea Blumenbach 1779
Hitta fler artiklar om djur med

Smalhuvad lädersköldpadda (Chitra indica)[8] är en sköldpaddsart som beskrevs av John Edward Gray 1831. Arten ingår i släktet Chitra och familjen lädersköldpaddor.[9][10] IUCN kategoriserar den smalhuvade lädersköldpaddan globalt som starkt hotad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[9]

Smalhuvade lädersköldpaddor blir mycket stora med skal som kan vara upp till 110 centimeter långt. Skallen är lång och smal med näsborrar och ögonhålor nära nästippen. Färgen på skalet varierar från olivfärgat till blågrått, nacken och utsidan av frambenen har liknande färg.[11]

Den smalhuvade lädersköldpaddan lever i floder i Indien, Pakistan, Nepal och Bangladesh.[9][11]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Artens optimala habitat är mellanstora och stora floder med låg grumlighet och sandiga bottnar.[11] De smalhuvade lädersköldpaddorna tillbringar större delen av dagen nedgrävda i sanden på flodbottnar.[1] Detta beteende sker i syfte att fånga byte och sköldpaddorna livnär sig på fisk, grodor, räkor och mollusker.[11]

Honorna lägger sina ägg på sandiga flodstränder[1][11], i 18–30 centimeter djupa gropar. De lägger mellan 65 och 187 ägg åt gången, dessa tar sedan mellan 40 och 70 dagar på sig innan de kläcks.[11]

  1. ^ [a b c d] 2000 Chitra indica Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Taylor, E.H. (1970) Turtles and crocodilians of Thailand and adjacent waters, with a synoptic herpetological bibliography., University of Kansas Science Bulletin. Lawrence. 49: 87-179.
  3. ^ [a b] Smith, Malcolm A. (1931) The Fauna of British India Including Ceylon and Burma. Reptilia and Amphibia Volume I.—Loricata, Testudines., Taylor and Francis, London, 185 pp.
  4. ^ [a b] Boulenger, G.A. (1889) Catalogue of the Chelonians, Rhynchocephalians, and Crocodiles in the British Museum (Natural History)., British Museum, London, 311 pp.
  5. ^ Martens, E. von (1876) Die Preussische Expedition nach Ostasien. Zoologischer Teil., Berlin: Decker Vol. 1: 412 pp.
  6. ^ [a b] Gray, J. E. (1864) Revision of the species of Trionychidae found in Asia and Africa, with descriptions of some new species., Proc. Zool. Soc. London 1864: 76-98
  7. ^ Duméril, A.M.C., and G. Bibron. (1835) Erpétologie Générale ou Histoire Naturelle Complète des Reptiles, Vol. 2., Librairie Encyclopédique de Roret, Paris, 680 p.
  8. ^ [a b c] Gray, J. E. (1831) A synopsis of the species of Class Reptilia. In: Griffith, E & E. Pidgeon: The animal kingdom arranged in conformity with its organisation by the Baron Cuvier with additional descriptions of all the species hither named, and of many before noticed [Vol. 9, Whittaker, Treacher and Co., London: 481 + 110 pp.
  9. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/chitra+indica/match/1. Läst 24 september 2012. 
  10. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2007-10-02 Chitra indica
  11. ^ [a b c d e f] Das, I. och Singh, S. (2009). Chitra indica. Conservation Biology of Freshwater Turtles and Tortoises, Chelonian Research Monographs 5

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]